Författare: ronja

Föreningens tillställningar

Uppbyggnaden av föreningens arkiv i form av handlingar och bilder

Publicerat den

Den 11 april var det information i bygdegården om föreningens arbete med arkivet. Bengt Kindbom berättade för ett tjugotal intresserade om hur föreningens gamla dokument arkiveras i boxar och hur gamla fotografier sparas i kuvert av syrafritt papper. All hantering av arkivet följer anvisningar från länsmuseet i Skara. Arkiv boxarna nummersätts i olika nummerserier beroende på område, som t.ex. Hembygdsföreningen, Häggums kommun, privatpersoner, övriga föreningar och pressklipp.

Bengt fortsatte att visa dokument och kartor från storskiftet 1805 och laga skiftet 1855. Till de äldsta dokumenten hörde ett kontrakt från 1828 och en skogskarta från 1838. Ett stort flygfoto från 1950-talet visade tydligt hur byn såg ut innan Ranstadverken och den stora vägen till Stenstorp byggdes.

En av de större samlingarna över privatpersoner är från en namngiven släkt i Häggum. Här kan vi följa hur gården delas upp i allt mindre delar efter arvsskiften, hur en del syskon flyttar till Amerika, och hur en av syskonen köper ut sina andra syskon från gården. 

Till sist visades bl.a. privata bilder från Häggum under 50- och 60-talet.

Årsmöte

Årsmöte 2002

Publicerat den

Den 8 mars var det dags för hembygdsföreningens årsmöte. Ett 40-tal medlemmar deltog i mötet som inleddes av ett föredrag av Björn Lippold som på ett mycket humoristiskt och inspirerande sätt berättade om den indelte soldaten i Skaraborg. Han tog även hjälp av sin son som läste verser. Björn fortsatte och förklarade hur de indelta soldaterna höjdes i samhällsrang från att ha varit bland de lägsta, till att få utbildning som smed, skräddare och skomakare, samt inte minst kunskaper i läs- och skrivkonsten. Sedan fortsatte berättelser om konserverade änkor, myter och fakta om indelningsverket, m.m. i ett rasande tempo. Till sist överlämnades en sammanställning till hembygdsföreningen över Häggums sju soldattorp och en lista över dess soldater från 1600-talets slut fram till 1900-talets början. 

Efter Björn Lippols föredrag och kaffe med semla, inleddes mötesförhandlingarna.
Det blev omval av de flesta ledamötes- och suppleantposter, utom som ombud vid Västergötlands Hembygdsförbunds årsmöte, där Anders Larsson och Camilla Olsson valdes.
Medlemsavgiften för 2003 beslutades att höjas till 40 kr/hushåll, medans Billingsbygd ligger kvar på 60 kr. 

Verksamhetsplanen fastställdes och beslut togs att en kommitté ska bildas inför Hemvändardagarna 2-3 augusti 2003, med representant från hembygdsföreningen och de övriga föreningarna i Häggum. 

Vidare beslutades att vägen mellan Döves och Lottes ska röjas och märkas.
Ett förslag till nya stadgar ska också presenteras av styrelsen inför nästa årmöte. 

Till sist redovisades rapporter om arkivet och hemsidan av ordförande Bengt Kindbom.

Verksamhetsberättelser

Verksamhetsberättelse 2001

Publicerat den

Häggums Hembygds- och Fornminnesförening får härmed avge följande berättelse över verksamheten år 2001.

Styrelse har under året varit Bengt Kindbom ordf., Stefan Agnar v. ordf., Anders Larsson kassör, Karl-Erik Thorell sekr. Camilla Olsson och Ing-Marie Kindbom ledamöter. Suppleanter Leif Larsson, Anders Kindbom och Fredrik Ekengren. Föreningens representant för Billingsbygden är Anders Larsson och representanter vid samarbetsträffar med Skövde kommuns hembygdsföreningar Conrad Johansson och Karl-Erik Thorell. Styrelsen har utsett Stig Bood och Yvonne Conradsson att ha visst ansvar vid Emmes stûva respektive Torpleden och Fredrik Ekengren som ansvarig för hemsidan.

Antalet medlemmar vid årets slut är 115 (representerande 159 familjemedlemmar). Beträffande föreningens ekonomi hänvisas till särskild ekonomisk redogörelse (se nedan). Styrelsen har under året haft tre sammanträden.

Årsmöte hölls onsdagen den 30 mars i Bygdegården med drygt 40 deltagare. Komminister Mats Löwing Åsle kåserade på ett uppskattat sätt om tiden ”Ve mjölkabort”. Efter kaffe med semla så var det dags för årsmötesförhandlingar.

Nationaldagen i Häggum kom cirka 140 personer till G:la Prästgården för att fira nationaldagen i den fina försommarkvällen. Efter några inledande ord av Bengt Kindbom och körsång av Häggums kyrkokör, under ledning av Yvonne Conradsson, höll Christina von Brömsen högtidstalet. Talet handlade om Sverige och svenskarna, både gamla och nyblivna. Högtidstalet avslutades med nationalsången. Därefter var det dansuppvisning av Skövde Folkdansgille. De bjöd på både lokala som nordiska danser. Kaffe med traditionella påsen, innehållande bulle och kakor, lockade de flesta så kön ringlade lång på gräsmattan. Försäljning av stenugnsbakat bröd och lotter pågick också under festligheterna. Kvällen fortsatte med marsch bakom fanorna till kyrkan där kyrkoherde Kjell Knutas avslutade firandet med kvällsandakt. Fanbärare och fanvakt var Häggums UV-kår och Häggums Hembygdsförening.

Föreningen var också representerad i fanvakten vid firandet av nationaldagen i Skövde med anledning av stadens 600 års firande. Dagen till ära var kung Carl XVI Gustaf, drottning Silvia och kronprinsessan Viktoria gäster.

Emmes stûva
Arbetsmöte 25 april, upprustning av stängsel och vård i trädgården. Den 17 maj var det dags att måla vid Emmes, men vädrets makter satte stopp för de aktiviteterna. Arbetet återupptogs den 22 maj då ett tiotal flitiga Häggumsbor målade och snickrade under den fina försommarkvällen. Efter några timmars idogt arbete avslutades kvällen med välförtjänt varmkorv i bröd. Ladugårdstaken fick ny mörning och nya poll den 6 okt. Klockan nio på förmiddagen samlades en tapper skara medlemmar för att mörna om taknocken på ladugården vid Emmes stûva. Den gamla halmen och de gamla murkna pollen togs ned och ersattes med ny halm och nytillverkade poll av impregnerat trä. Det hela gick till inte helt utan dramatik, då traktorvagnen kanat ned mot ladugårdens vasstak och höll på att slita med vassen av taket när vagnen flyttades. Men tack vara skickligt manövrerande av traktor och vagn räddades taket från någon åverkan. Efter dryga tre timmar var taknocken ommörnad och de nya pollen på plats. En välförtjänt fika avslutade förmiddagens arbete.

Aktiviteter vid Emmes stûva. Friluftsgudstjänster annandag pingst Häggums Missionsför-samling 30 deltagare, och söndagen efter midsommar Häggums Församling 38 deltagare.

Bygdevandring anordnades den 1 maj med 35 deltagare. I gränstrakterna mellan Häggum och Bolum, vid Korstorp som tidigare hört till Häggum samt Backgården och torpen däromkring. Vi besökte också runstenen som enligt Elisabeth Svärdström i ”Västergötlands runskrifter” tolkats till ”Sven Gislars son lät göra denna bro för sin och sin faders själ. Envar bör (här) bedja Pater (noster).” Ytterligare beskrivningar finns i Billingsbygden 1991. Vandringen avslutade vid Falkaberget som en gång skall ha varit ättestupa. Vid vägen in till Falkaberget ligger också två torpgrunder. Den 28 juni hade föreningen bjudit in Bolum/Bjällum till vandring efter vår Torpled med start vid Källeberg, 16 deltagare.

Gamla dokument berättar om Häggums by
På en blåsig, men övrigt fin, lördagseftermiddag samlades ett 30-tal personer för att lyssna på Bo Olsbos forskning om Häggums gamla by innan storskiftet 1855 och den gamla kyrkan. Bo Olsbo och Bengt Kindbom berättade, medan vi vandrade genom byn, om gårdarnas placering innan skiftet. Det var endast ett fåtal gårdar som låg kvar på sin ursprungliga plats. Vi fick många förklaringar till gårdarnas nuvarande namn. Vandringen avslutades vid kyrkan där en modell av den gamla kyrkan satts upp. Den var liten och med sina metertjocka väggar måste det ha varit väldigt trångt vid högmässan. På den tiden uppgick Häggums invånarantal till över 700. Bo lade fram sina teorier om att kyrkan borde ha byggts av en engelsk byggmästare, då den såg exakt ut som medeltidskyrkorna i England. Även placeringen i förhållande till Bosgården tyder på dettaEfter denna mycket intressanta berättelse var det fikapaus vid Gamla Prästgården. Efter fikapausen tog Bengt Kindbom över och visade den gamla kyrkogårdens placering och guidade runt bland de gamla gravarna och berättade olika episoder ur personernas liv. Efter rundvandringen fick de som ville följa med upp i kyrktornet och lyssna på böneringningen. Bengt visade sedan den gamla altarduken, predikstolen och dopfunten i sandsten från gamla kyrkan. Den nya altartavlan bär samma inskriptioner som den gamla. I sakristian visades den gamla kistan med sina tre lås där kyrksilvret en gång förvarades. Samlingen avslutades med helgmålsbön i Häggums kyrka. 

Höstagille
Den 20:e oktober samlades ett sextiotal Häggumbor för att fira Höstagille. Det bjöds på grynkorv och potatismos, något som kan räknas som Skaraborgs nationalrätt. All den läckra grynkorven slank ner sånär som på 10 bitar som auktionerades ut efter kaffet. När alla var mätta och belåtna så höll Niclas Fällström sitt kåseri ”Västergötland på 2000-talets tröskel – bland kor, storspovar och valkiga nävar – om Västergötlands fantastiska natur.” Under sin kärleksförklaring till Västergötland i allmänhet och Falbygden och Hornborga i synnerhet, så visade Niclas sina diabilder. Efter kaffet berättade Bengt Kindbom om arbetet med Hilmer Johanssons dokumentation kallad Bolumssamlingen

Arkiv
Arbetet med att ordna arkivet har inletts under året efter kontakt med Västergötlands Museum i Skara som lämnat anvisningar för handlingarnas registrering och vård.

Övrigt
Häggums Hembygdsförening medverkade i Skultorps hembygdsförenings värdskap för Västergötlands hembygdsförbunds årsmöte i Skövde söndagen den 13 maj.
Under året har bröd bakats i Gamla Prästgården vid ett några tillfällen.
Anslagstavlan i byn vid Backgården renoverades i okt 2001. Denna anslagstavla sattes ursprungligen upp av Skultorps kommun vid storkommunreformen 1952 och när det gamla trävirket nu revs var det fortfarande läsbart att en del av anslagstavlan varit reserverad ”Endast kommunala kungörelser”.
I år var granen skänkt av fam. Kenny Agnar Bjärsgården och restes den 8 december. Granen var en av de finaste på många år. Femton personer stora och små deltog och välbehövligt kaffe bjöd föreningen på i Bygdegården.

Hemsidan på internet har startat upp under hösten med Fredrik Ekengren som konstruktör och ansvarig. Den har redan fått ett mycket positivt mottagande och kommer att vara ett bra instrument för information och föreningens ansikte utåt i framtiden.

Slutord
Styrelsen tackar för det gångna verksamhetsåret och uttalar en förhoppning om allt stöd i kommande verksamhet.

Häggum 12 februari 2002

Bengt KindbomStefan AgnarAnders Larsson
Karl-Erik ThorellCamilla OlssonIng-Marie Kindbom

Ekonomisk redovisning för Häggums Hembygds- och fornminnesförening – Verksamhetsåret 2001

Inkomster:

Behållning från 200012 774,70
Medlemsavgifter1 800,00
Möten och fester8 668,00
Kommunalt bidrag2 000,00
Övriga inkomster2 082,50
Ränta10,56
Summa Kronor27 335,76

Utgifter:

Avgifter Hembygdsförbunden1 166,00
Försäkring860,00
Emmes3 087,11
Möten och fester5 682,55
Hyra2 500,00
Övriga utgifter6 620,50
Behållning till 20027 419,76
Öresutjämning-0,16
Summa Kronor27 335,76

Häggum den 27/1 2002
Anders Larsson

Granskat och Godkänt Häggum den 18/2 2002

Yvonne Conradsson & Roland Christiansson – Revisorer

Häggums historia

Ranstadsverkets uppgång och fall

Publicerat den

I sydvästra hörnet av Skövde kommun ligger Häggums socken. Socknen är också verksamhetsområde för Häggums Hembygds- och fornminnesförening med drygt 125 medlemmar. Föreningen bildades 1954 efter att sista kommunalstämman 1952 tillsatt en kommitté som föreslog en hembygdsförening för att ta tillvara lokala intressen och bevaka bevarandefrågor. Första åtgärden var att utreda ansvaret för sockenmagasinet och förvärva den sista ryggåsstugan i socknen. ”Emmes stûva” blev därmed bevarad och ingår i föreningens hembygdsgård. 

Under i stort sett hela den tid som föreningen funnits har socknen och dess omgivning varit utsatt för ett hårt exploateringstryck i gammal kulturbygd. Vilket lett till att föreningen fått engagera sig i samhällsfrågor under 40 år. Största frågan har varit AB Atomenergis byggande Ranstadsverket för uranbrytning till det svenska kärnkraftsprogrammet. Ursprungligen också, vilket förnekats, en del av atomvapenprogrammet. Allt byggde på inhemsk uranbrytning, Marvikens reaktor med naturligt uran och tungt vatten samt en upparbetningsanläggning i Bohuslän.

Den inhemska urantillgången fanns i de svenska alunskiffrarna, en fattig förekomst med 300 gr uran per ett ton skiffer. År 1955 inleddes prospekteringen som avbröts 1960 för att året efter leda till ett riksdagsbeslut att Ranstadsverket skulle byggas. Efter en intensiv byggverksamhet i början på 60-talet då bl.a. en särskild arbetarby med bostadsbaracker och matsal anlades för att ta emot alla byggare från både svenska och internationella firmor stod verket färdigt i mitten av 60-talet med en kapacitet att producera drygt 200 ton uran per år. 

När driften skulle starta hade redan utvecklingen sprungit från den inhemska lösningen. Det blev för dyrt att exploatera denna fattiga förekomst och driften vid verket reducerades till 3/7 av full kapacitet. Brytningen upphörde 1969 därefter drevs försöksverksamhet och 1975 kom förslaget Ranstad –75 en storskalig brytning som skulle berört områden långt utöver Häggums socken och det ursprungliga dagbrottet. Skövde kommun utnyttjade sitt veto och sade nej och efter viss fortsatt verksamhet upphörde rätten att bryta skiffer 1984.

Planering av återställning eller rättare sagt åtgärder för att avsluta brytning vidtog under 1990-94. Detta blev det största naturvårdsprojektet i landet, mätt i ekonomiska termer. Större än Hornborgasjöns restaurering. Dagbrottet har blivit Tranebärssjön en källsjö som inte har någon ytlig tillrinning. Avfallstipparna har täckts för att inte fortsätta att läcka tungmetaller. Själva blickfånget i landskapet – det stora silotornet – föll den 31 okt. 1991.

Sprängning av Ranstadsverkets silo 31 oktober 1991. Foto: Bengt Kindbom

Vad är Ranstadsverket i dag? En företagsby med mindre företag som nyttjar de lokaler som inte var specifika för uranbrytningen.

I denna miljö har föreningen fört sitt liv svarat på remisser, deltagit i de protester mot fortsatt exploatering som hela tiden dykt upp; kalkbrytning, pumpkraftverk, militärt skjutfält och diabasbrytning. Det har varit 50 år av stora förändringar i mångtusenårig bygd. Må de återstående fornminnena som inte försvann i de arkelogiska utgrävningarna få minna om historien. Efter att en död hand legat över bygden har människor åter fått bygga och bo, en förmån som skall gälla även för kommande generationer.

Bengt Kindbom
Artikeln har varit införd i Västgötabygden nr. 2, 2001 

Föreningens tillställningar

Höstagille i Häggums bygdegård 2001

Publicerat den

Den 20:e oktober samlades ett femtiotal Häggumbor för att fira Höstagille. Det bjöds på grynkorv och potatismos, något som kan räknas som Skaraborgs nationalrätt. All den läckra grynkorven slank ner sånär som på 10 bitar som auktionerades ut efter kaffet. 

När alla var mätta och belåtna så höll Niclas Fällström sitt föredrag ”Västergötland på 2000-talets tröskel – bland kor, storspovar och valkiga nävar – om Västergötlands fantastiska natur.” Under sin kärleksförklaring till Västergötland i allmänhet och Falbygden och Hornborga i synnerhet, så visade Niclas sina diabilder.

Efter kaffet berättade Bengt Kindbom om arbetet med Hilmer Johanssons dokumentation kallad Bolumsamlingen.

Föreningens tillställningar

Mörna om taknocken och lägga nya poll

Publicerat den

Klockan nio på förmiddagen samlades en tapper skara medlemmar för att mörna om taknocken på ladugården vid Emmes Stûva. Den gamla halmen och de gamla murkna pollen togs ned och ersattes med ny halm och nytillverkade poll av impregnerat trä. Det hela gick till inte helt utan dramatik, då traktorvagnen kanat ned mot ladugårdens vasstak och höll på att slita med vassen av taket när vagnen flyttades. Men tack vara skickligt manövrerande av traktor och vagn räddades taket från någon åverkan.

Efter dryga tre timmar var taknocken ommörnad och de nya pollen på plats. En välförtjänt fika avslutade förmiddagens arbete.

Samma dag var det även tänkt att anslagstavlan skulle bytas, men virket ligger fortfarande på tork, varför detta arbete får utföras vid ett senare tillfälle.

Föreningens tillställningar

Gamla dokument berättar om Häggums by

Publicerat den

På en blåsig, men övrigt fin, lördagseftermiddag samlades ett 30-tal personer från Häggum och även Bolum för att lyssna på Bo Olsbos forskning om Häggums gamla by innan storskiftet 1855 och den gamla kyrkan. Bo Olsbo och Bengt Kindbom berättade, medans vi vandrade genom byn, om gårdarnas placering innan skiftet. Det var endast ett fåtal gårdar som låg kvar på sin ursprungliga plats. Vi fick många förklaringar till gårdarnas nuvarande namn.

Vandringen avslutades vid kyrkan där en modell av den gamla kyrkan satts upp. Den var liten och med sina metertjocka väggar måste det ha varit väldigt trångt vid högmässan. På den tiden uppgick Häggums invånarantal till över 700. Bo lade fram sina teorier om att kyrkan borde ha byggts av en engelsk byggmästare, då den såg exakt ut som medeltidskyrkorna i England. Även placeringen i förhållande till Bosgården tyder på detta. På bilden nedan visas Gustaf Brusewitz teckning av kyrkan från 1861, året innan den revs och den nuvarande kyrkan byggdes.

Efter denna mycket intressanta berättelse var det fikapaus vid Gamla Prästgården.

Efter fikapausen tog Bengt Kindbom över och visade den gamla kyrkogårdens placering och guidade runt bland de gamla gravarna och berättade olika episoder ur personernas liv. Efter rundvandringen fick de som ville följa med upp i kyrktornet och lyssna på böneringningen. Bengt visade sedan den gamla altarduken, predikstolen och dopfunten i massiv sten från gamla kyrkan. Den nya altartavlan bär samma inskriptioner som den gamla. I sakristian visades den gamla kistan med sina tre lås där kyrksilvret en gång förvarades. 

Samlingen avslutades med helgmålsbön i Häggums kyrka.

Föreningens tillställningar

Nationaldagsfirande 2001

Publicerat den

Den 6:e juni samlades ett 100-tal vid Gamla Prästgården för att fira nationaldagen i den fina försommarkvällen. Efter några inledande ord av Bengt Kindbom och körsång av Häggums kyrkokör, under ledning av Yvonne Conradsson, höll Christina von Brömsen högtidstalet. Talet handlade om Sverige och svenskarna, både gamla och nyblivna. Högtidstalet avslutades med nationalsången.

Därefter var det dansuppvisning av Skövde Folkdansgille. De bjöd på både lokala som nordiska danser.

Kaffe med traditionella påsen, innehållande bulle och kakor, lockade de flesta så kön ringlade lång på gräsmattan. Försäljning av stenugnsbakat bröd och lotter pågick också under festligheterna.

Kvällen fortsatte med marsch bakom fanorna till kyrkan där kyrkoherde Kjell Knutas avslutade firandet med kvällsandakt. Fanbärare och fanvakt var Häggums UV-kår och Häggums Hembygdsförening.