Häggums by

Vandra till Tångabacken – Utmarken

Publicerat den
Karta Tångabacken – Utmarken

Börja denna vandring från någon av parkeringsplatserna vid Källstorp eller Rosenlund på vägen Häggum-Skövde.

Går den väg som leder öster ut mellan Källstorp och Rosenlund – allmänt kallad ”Mösavägen” 3,0 km till Häggums utmark och boplatserna där. Förutom att vägen var utfartsväg för gårdarna i Tångabacken och ett soldattorp är den också väg till ägorna som tillhörde Lars-Larsgårdarna, Allmänningen och två Toragårdar. När det gäller Lars-Larsgården är det de gårdarna som låg i eller i anslutning till Ranstadsverkets industriområde och de hade alltså lång väg till sina utmarker.

Nr. 32 Soldattorp 336

På höger sida när vi vandrar ner mot mossen. Soldattorp ingående i en grupp om fyrasoldattorp.
Skaffaregården. Rote nr 336 Skaraborgs regemente Höjentorps kompani.
Soldater:

  • Lars Jonsson, a 1693
  • Johan Jansson Skaffare, f 1692, (gm) 1716
  • Sven Strömdal, f 1754, a 1785
  • Anders Ask, f 1770, a 1803 (i Stralsundsbataljonen 1807)
  • Anders Toll, f 1786, a 1808
  • Anders Hök, a 1808
  • Jonas Frisk, f7/8 1786
  • Lars-Olof Fyr, f 16/4 1798
  • Johannes Blom,f 21/8 1819
  • Johannes Toll, f 1/1 1813 a 1838
  • Gustaf Hägg, f 7/1 1822 a 1839
  • Erik Stark, f 6/10 1825 a 1846
  • Anders Lås, f 23/6 1836 a 1861
  • Svante Källman, f 1847 a 1868
  • Frans Gustaf Skatt, f 10/11 1862 a 1882
  • Karl Gustaf Berg, f 1861 tjg 1882-1893 här, då han bytte nr och torp med –
  • Sven August Biljer, 1867 i Skövde a 1887 tp från nr. 341 och byte 1893 med Berg.

Torpet rivet och sammanlagt med nr. 335 Smedbacken. Uppgifterna hämtade ur Skultorpsbygden och ur det digitala soldatregistret.

Vi vandrar vidare österut, tar först till vänster i nästa vägskäl och sedan till höger över tegarna ner till Tångabacken. Fram till på 1960-talet fanns två lador, en på Toragården och en på Brännebacken. I dessa lador bärgade man in skörd på sommaren och hösten som kördes hem på vintern.

Tångabacken

Bilden är tagen mot norr på den plats där vi passerar kanal två innan vi går in på Tångabacken. Enligt ortnamnsregistret betyder Tånga – gärdesmark och uddar.

Vi kommer till tre gårdar som kallas Tångabacken men de har olika beteckningar i jordregistret. Det tycks också vara ett fel i kyrkobokföringen eftersom Tekla Holmgren förts på Håkan-Uddsgården men vi vet definitivt att hon bodde och att hennes hus låg på Lars-Larsgården, därför reserverar vi oss för viss osäkerhet i denna beskrivning.

Tångabacken Alstrands.
Bild Forsmans.
Kan någon tala om vem flickan på bilden är?

Nr. 35 Tångabacken Alstrands

Häggum Allmänningen 22:3, Björkelund (tillhör i dag Bossgården 25:13)
Sist boende: Alstrand, Anders Johan, Född 1/7 1878 i Gudhem Död 20/7 1952.
Gift 9/12 1919 med Elin Augusta Svensson född 12/8 1881 i Forshem fl. till Bredsäter 18/11 1952. Barn:

  • Ester Lauretia Elisabeth född 3/7 1915 i Ullervad.
  • Kerstin Maria Sofia född 7/2 1922 i Ullervad
  • Fosterdotter Ingrid Margareta Persson född 22/11 1935 Mariestad.

Nr. 36 Tångabacken Bengtssons

Tångabacken Bengtssons

Häggum Håkan Uddsgården 1 :6 (tillhör i dag Ranstad Industricentrum 3:9)
Ett stort antal personer är kyrkobokförda på fastigheten men det är osäkert vem som var den sist boende. En förklaring till namnet ”Bengtssons” är att det i kyrkoboken anges: Anders Gustaf Johansson / Bengtsson född 8/10 1847 i Häggum död 30/3 1911 gift 7/4 1874 med Kristina Charlotta Karlsdotter född 2/7 184 7 i Rådene.
Paret hade sex barn.

Nr. 37 Tångabacken Teklas

Häggum Lars-Lars gården 5: 11
Holmberg, Tekla Ottilia, Född 5/12 1889 i Vamhem, Död 10/12 1963 i Häggum. Intogs 27 /11 1963 på Sjöryds sjukhem i Hjo. Ogift.
Hon vilar i sydöstra hörnet på Häggums kyrkogård gammalt kallat fattiggravarna.

Bild Forsmans.
Tångabacken Teklas.

De tre gårdarna i Tångabacken ligger på det som före laga skiftet var Utmarken, gemensam för Häggums by. Lantmätare kunde vid laga skiftet använda både utmark och ängar för att tilldela de som fick flytta längst bort från bygemenskapen lite extrajord.


Striden med Rådene om gränsdragningen.


Mellan Häggums och Rådene byamän rådde tvist rörande rågången.
För slitande av förstnämnda tvist sammanträdde efter skedd kungörelse, skiftesdelägarne från Häggums och Rådene byar i Häggum Bossgården den 8 aug. 1803. Häggums byamän företedde därvid en av framlidne lantmätaren M. Bosell år 1713 upprättad geografisk karta, enligt vilken sockengränsen utvisades gå i en linje från ”Ohlsjö Os” på Billingen till ”Fädrefven Gårehom” i skillnaden mellan stora och lilla Gårans odalägor, därifrån över Ekeskogens och Hämmingstorps odalägor ned till ”Skinnevads Hall” vid vägen mellan Häggum och Rådene, från denna hall till Rävakulla kvarn, som kallas ”Oferstena Julgraf’, samt slutligen därifrån och till ”Höljestens Hall”. Denna sockengräns bestyrktes även genom tingsrättens undersökningsprotokoll av den 3 februari 1690, som företeddes i utdrag.
Rådene byamän bestredo emellertid, att Rävakulla kvarn eller den s.k. ”Julgraven” utgjorde gränsmärke, påstående att gränsen i stället ginge rakt s beskrivning kunna författas förrän ägoutbyten blivit verkställda och skillnaderna i möjligaste mån rättade. Det samma gällde även de i väster belägna hemmanen. Gränsen mot kronoparken, vilken enligt gammal hävd och dokument räknades sträcka sig efter Billingens högsta klint, ansågs även säker, oaktat dess instening stod dels i ”Brunnurna äng” och dels invid byn. Från Skinnevads hall till Höljestens hall, vilket de likväl icke på något sätt kunde bestyrka.
För att taga denna skillnad uti ögnasikte, förfogade sig lantmätaren och alla vederbörande till platsen i fråga. Början gjordes vid Skinnevads hall, vilket ställe erkändes på ömse sidor. Härifrån utvistes så gränsen rakt fram till den s.k. Julgraven – densamma som av lantmätaren Benjamin Risberg vid år 1785 företagen mätning uppgivits belägen på häggumssidan och även då av Rådene byamän bestridd, men icke densamma som på 1713 års karta upptages, vilken är belägen mera i öster och inom Rävak:ulla ägor utmed bäcken.
Från Julgraven utvistes Höljestens hall, strax invid hemmanet Höljesten, dit gränsen gick över Häggums bys och Höljestens odalägor.
Sedan dessa märken således blivit besiktigade och sockengränsens sträckning diskuterats, föreslog lantmätaren, att från Skinnevads hall skillnaden skulle läggas i rät linje till den år 1785 utvista Julgraven och därifrån mot Höljestens hall till dess diket i mossen mellan Häggums och Hölj estens ägor vidtog. Härigenom bleve skillnaden någorlunda jämkad i utmarken medan beträffande odalägoma ersättning skulle lämnas å ömse sidor för vad den ena byn genom den föreslagna rätningen fick lämna till den andra.
Med detta förslag voro Rådene byamän nöjda, men häggumsborna ville icke, att någon rubbning skulle ske i odalägorna.

Som dagen skred till ända utan att parterna kunde enas, uppsköts ärendet till påföljande torsdag, då alla
vederbörande åter skulle infinna sig i Bossgården, för att härutinnan vinna något slut, antingen genom förening
eller ·sakens förvisning till behörig domstol.
Under de två påföljande dagarna förrättades ägoutbyten och skillnadsrätningar mellan Häggums by samt
angränsande byar och hemman, utan att några som helst till protokollet förda tvister därvid uppstodo.
På utsatt dag, den 11 aug. sammanträdde åter Häggums och Rådene byamän, varvid efter en stunds
överläggning och vissa ändringar förut nämnda proposition till förening antogs. Dessa ändringar inneburo, att
häggumsborna i princip avgingo med seger. Någon rubbning i odalägorna kom icke till stånd och vad utmarken beträffar, blev det tvistiga området genom den antagna förlikningen delat mitt itu.
Ur Bolumssamlingen, Skara Museum. Nedtecknat av Hilmer Johansson i Bolum.

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning ·och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■. Sockengränsen Häggum-Rådene har i gränslinjen markerats med +.

Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter boplatsen. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering, med reservation för feltolkningar och andra fel.

Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta.

Om Ni vill ta del av material i arkivet kontakta någon i Hembygdsföreningens styrelse.

Karta: Som underlag har använts kopia av ”Reproduktion i svartryck av Ekonomisk
konceptkarta över Skaraborgs län åren 1877-82″ bearbetad i dator av Bengt Kindbom med
stöd av Stig Bood.
Uppgifter har hämtats från ”Ortnamnen i Skaraborgs län” del XII Valle Härad.
Uppgifter ur folkbokföringen: Anders Larsson.
Uppgifter ur soldatregistret Stefan Agnar.
Text Bengt Kindbom granskning Barbro Bood

Tack för det intresse Ni visat vår hembygd.

Häggums Hembygdsförening.

Vandringsleder

Runt Häggums by

Publicerat den
Runt Häggums by

Häggums Hembygdsförening hälsar Er välkomna till att vandra en tur runt Häggums by 2,3 km. Lätt gångväg -barnvagnsvänlig. Denna vandringsled saknar markeringar, det är bara att med beskrivningen i hand följa vägen runt byn.

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■ .


Eftersom fler uppgifter än från torpinventeringen är med i denna beskrivning och på kartan så finns inte uppgifterna i nummerordning. Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive
ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta.

Flygfoto 1936 Curt Larssons förlag
Häggums gamla kyrka

Häggums gamla kyrka revs 1863. Den byggdes på utmarken några hundra meter öster om byn, vars läge förmodligen stammar från perioden 600 – 800 e Kr. Det var en romansk stenkyrka med rakslutet kor och västtorn. Tornets ljudgluggar bestod av dubbla valv burna i mitten av kolonetter. Tornet, kanske senare tillbyggt, hade en patronatsingång i väster. Den murades senare igen och ersattes av ett fönster. Tornrummet behövdes som sittplats.

Kyrkans huvudingång var sydporten som försågs med ett vapenhus av trä, möjligen föregånget av ett av sten. Den järnbeklädda dörren är troligen sakristiedörr i dagens kyrka. Dörren har ett rombiskt nyckelbeslag och en ring formad som en orm som biter sig i stjärten.

Kyrkans murar var mer än metertjocka, något överdrivet med tanke på att långhusets inre bredd var endast 6 m. Kyrkan var totalt ca 17 m lång, varav långhuset drygt 9 m. Tornet var murat till 11.5 m höjd. På ca 6 m höjd finns en inskränkning i murlivet som tyder på att överdelen tillkommit sekundärt.

Kyrkan 1861

1830 skriver kyrkoherde A P Noraeus: ”Jag saknar den källa ur hvilken jag kan hämta hvilket År hon är byggd. Säkert är det att hon är byggd i IX Secelet”. Kyrkohistorikern Fischer ville ha byggåret till 1050. Sannolikt byggdes kyrkan i första hälften av 1100-talet.
Kyrkans inre var rikt smyckat med målningar, som troligen utförts under 1400-talet. På norra väggen fanns en stor bild av bröllopet i Kana och över sydporten en målning av S:t Göran, möjligen
kyrkans skyddshelgon.

Häggum med sina 21 gårdar i kyrkbyn var den största socknen i det nuvarande pastoratet. Den hade egen präst, Niclis, i början av 1300-talet. Häggum kom att tillsammans med Sjogerstad och Rådene utgöra ett pastorat. Häggum avskildes från pastoratet år 1586 då Häggum vid arvsskiftet efter hertig Magnus undantogs och fördes över till V alle härad och hertig Karls lott. Härav öknamnet ”Skams undantag”. Gamle Skam var ett öknamn på Karl IX.

Från den gamla kyrkan finns dopfunten bevarad, ett mycket vackert arbete från 1100-talet eller 1200-talets början.
Den gamla kyrkan var trång. På en inre yta av drygt 40 kvm skulle en församlig, som 1855 bestod av 700 medlemmar, samsas.

1864 invigdes den nya kyrkan. Dess nyklassisistiska interiör återställdes vid renoveringen 1998.
Förf. Bosse Olsbo

Sockenmagasinet

Sockenmagasinet som ligger inbyggt i kyrkogårdsmuren är enligt Gunnar Linde, Skövde kommuns äldsta profana byggnad. Det är ett sockenmagasin som enligt den tidens förordningar byggdes och förvaltades av socknen för att fungera som en bank för spannmål. Sockenmännen levererade in säd på hösten och kunde ta ut ”sin” mängd på våren eller säd kunde säljas till den som behövde utsäde.
Fungerade också som militär magasinskassa för försörjning av hustru och barn till skadade eller dödade soldater.

Gamla Prästgården

Tidigare kh. bostad med ekonomibyggnaderna där kyrkans parkeringsplats nu ligger. Efter det att ny ladugård byggdes på nuvarande plats uppfördes kyrkstallet med dass och plats för släckningsutrustning vid skogsbrand. Klotter på dasset ”Detta hus det bör vörda, fast det inget tempel är, ty det lättar mången börda, som man uti ändan bär”.

Till prästgården hörde en kvarn – en skvaltkvarn som låg i trädgården. Om denna skriver kyrkoherde AP Noreus år 1830 ”Dess bostadslänga (Prästgårdens) är emellan kyrkbalkarna, bivägen och bäcken som rinner genom trädgården. Där var för en underfallskvam, som P Nordqvist (en företrädare) och sedan dess V.pastor och arrendator Elfman totalt raserat.”

Mitt emot porten till Gamla Prästgården låg lastbilsgaraget för Henry Arvidsson åkeri.
Sist boende Ester Ingeborg Sköld * 24/3 1890 död 20/8 1979.

Vi vandrar nu söderut på Häggums bys gamla bygata vars läge bevarades i samband med laga skiftet 1855.

Bosgårdens kvarn

Tillhörde tidigare Bosgården. Bäcken som leder till Bosgårdens kvarn fyllde kvarndammen och försörjde kvarnen med vattenkraft så länge den var i drift till i början på 60-talet. Vid kvarnen fanns också en tid ett gårdsmejeri. På nuvarande fastigheten ligger också Häggums kommuns bastu som var i gång till slutet av 1960-talet.

När Bossgårdens kvarn anlades är obekant, den drogs in till kronan av Kvarnkommisionen 1697. Här har också legat en kvarn tillhörig Håkan-Uddsgården, skattelagd från är 1752.

Bosgården

Bosgården var ett av Häggums tre säterier och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. En av många källor som rinner upp öster om gården var hälsokälla och gården hade en tid gäster för att dricka brunn.
Till gården hörde också ett bostadshus vid ladugården på vägen ner mot mosskiftena och mellan kvarn och ladugård en gårdssmedja.
Den 8 januari 1910 tecknades hyresavtal för Häggums första handel/affär inrymd i södra flygeln, S A Käll hyresgäst.
I Bosgården startades också Häggums Missionsförsamlings verksamhet 1854.
Se artikel på hemsidan Häggums säterier här.

Prästgården

Prästgården fram till 1922 Kh. boställe. Prosten och Hovpredikanten Paul Nilsson hade en produktiv tid här på 1910-talet som psalmförfattare och diktare.

Missionshuset

”År 1878 fick Missionsförsamlingen bygga ett Missionshus. På J. W. Johansson gård hvilket sedan stått öppet för alla Guds ords förkunnare i 125 år” Citat ur jubileumsskrift för Häggums Missionsförsamling.

Nr. 56 Nisa på Kroa

Nisa en av många krogar i Häggum belägen ungefär mitt emot Missionhuset. Uppgifter om sist boende saknas.

Folkskolan

Fridhem

Bostadshus byggd på Bossgårdens ägor. Har bl. annat inrymt Häggums poststation.

Bygdegård

Tidgare folkskola invigd 1908, undervisningen upphörde vårterminen 1966. från och med 1993 har fastigheten övertagits av Häggums Bygdegårdsförening och drivs nu som samlingslokal för bygden.

Småskola

Småskolan byggd 1890 är i dag privatbostad. Om skoltiden se artikel på hemsidan.

Nr. 57

Mitt emot småskolan på andra sidan vägen en stuga där vi inte har några uppgifter om boende. Grunden låg vid det träd som syn på flygbilden.
Runt kullen som framträder som ett odlingsröse i åkern finns en tomt avstyckad av Häggmns kommun. Avsikten var att där uppföra ett medborgarhus.

Svenstorp

F d A & H Kjälls Speceri-och diversehandel. Affären flyttade från Bossgården till detta läge.

Prästbolet

Bostadshus ursprungligen med fyra garage i bottenplan. Garage för Curt Larsson taxi och åkerirörelse. Har också inrymt bilverkstad.

Håkansgården

Ladugården som låg vid nya landsvägen ombyggd till bilverkstad. i fastigheten bedrevs också affärsrörelse.

Håkan Uddsgården

Byggd 1936 av Curt Larsson för affärsrörelsen. Grunden är lagd på det flygfoto över by som finns tidigare i beskrivning. Affären övertogs av Signe och Natanael Hellqvist och upphörde för ca 25 år sedan. Vid affären fanns en tapp med handpump som senare ersattes med en modern pump för Caltex bensin.

Backgården 1

Till vänster, gammal släktgård och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. I det lilla röda huset finns, efter flyttning från Fridhem, Häggums poststation som upphörde den 30 juni 1950. På Backgården har bedrivits betydande stuteriverksamhet.
Backgården såldes till AB Atomenergi 1960, byggnader och tomt avstyckade. En linje i OSO­lig riktning från gränsen vid den just passerade anslagstavlan utgjorde nordlig gräns för AB Atomenergi markförvärv i Häggum.

Håkan Uddsgården

Till höger, och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. Ladugården riven låg i vinkel och följde vägens sträckning.


Vi vandrar vidare rakt fram i vägskälet gamla vägen Häggum-Stenstorp Den första allmänna vägen söderut till Stenstorp var klar 1929 men frågan om att bygga en väg var uppe på kommunalstämman den 17 februari 1890. Då var meningarna mycket delade så man kunde inte fatta något beslut. Men efter mycket överläggning enandes man om att vidta förberedande åtgärder genom att begära en sakkunnig för att undersöka, uppmäta och upprätta kostnads­förslag över tvenne vägsträckningar antingen åt Ranstad eller Brunnhem.


1899 var frågan uppe igen och kommunalstämman beslutade att för utredning skulle uttaxeras 2 öre per fyrk. Men skulle pengarna inte räcka fick kommunalkassan inte anlitas vidare ”utan hänsköts åt de i vägfrågan mest intresserade att anskaffa det felande bäst de kunna”.
1913 var frågan upp och då beslutade vägstämman med Valle Härads väghållningsskyldiga att vägen var nyttig och behövlig. Vägstämman 1916 avslog förslaget om vägbyggnad.

Enligt en berättelse var det i Egypten som beslutat fattades att vägen Häggum-Brunnhem skulle byggas Hovpredikanten Paul Nilsson träffade där en hög ämbetsman i Kungliga Väg­och vattenbyggnadsbyrån.

Backgården 2

På vänster sida, var den mindre av Backgårdarna, den såldes 1960 till AB Atomenergi 1960, byggnader och tomt avstyckade. Ekonomibyggnadema rivna. Tage Larsson startade sin åkerirörelse med Taxi här i mitten av 1940-talet.


I stenmur och rösen till vänster finns två fornlämningar.

Telestation som vi passerar har 2005 byggts ut så att samtliga hushåll i Häggum kan erbjudas bredbandsuppkoppling ADSL för datatrafik.


Vi kommer nu fram till ”Korsgårdens backar” vägen till vänster är nedfart till Korsgården på den kullen låg under byggtiden vid Ranstadsverket en matsal för bygg och anläggningsarbetare. Vi går till höger på den nya väg som byggdes 1960.

Kullen som ni ser på vänster hand i betesmarken och som på kartan är märkt med ’u’ är den år 60 utgrävda fornlämningen nr. 1 och det är den största kända gravplatsen i Häggum utanför kyrkogården vid kyrkan. RAA:s rapport över kulturhistoriska undersökningar i HÄGGUMS socken; Västergötland 1960.

Fornlämning

Fornlämningen hade en storlek av 30×30 meter och hela kullen var täckt med en samman­hängande stenpackning. Stenpackningen var 25-40 cm tjock bestående av 20-40 cm stora, runda stenar samt en del kalkhällar.
Sammanlagt påträffades i denna stenpackning ca 70 brandgravar och 8 skelettgravar varav en med flera skelett. Av brandgravarna var 25 mansgravar (i fyra fall osäkra könsbestämningar), 15 kvinnogravar (6 osäkra), 20 barngravar samt 10 gravar med individer av obestämd könskaraktär. I benmaterialet från skelettgravarna har kunnat urskiljas benrester från 8 män och 3 kvinnor. I bland fynden i övrigt märks 4 fibulor av silver, brons och järn, ett hängsmycke med kedja av brons, en sölja av brons samt två ringar av brons och några knivar och fragmentariska föremål av järn.
I en skelettgrav av en man över medelålder stod vid vänster överarm detta lerkärl. Det var så välbevarat att det kunde rekonstrueras. Det är 12 cm högt och har 15 cm buk och mynnings­diameter. Botten är närmast rund, buken låg med markerad övergång i en vid halsmed utvikt mynningsrand. Halsens undre del har en inristad dekor av ett av 4-6 linjer bestående zig-zag­band mellan två parallella band av tre linjer.


Nr. 78 Allmänningen

Den 31 mars 1852 erhåller Johannes Andersson (dä) och Stina Andersdotter hos Walle Härads Rätt fasta på 1/16 mantal Allmänningen som de köpt av Petter Bengtssons arvingar, myndige sönerna Jonas, Johannes, Lars, Petter, Gustaf och Anders Petterssöner samt dottern Catharina Pettersdotter. I Hembygdsförenings arkiv finns en släktkrönika Petter Bengtsson ”Storpetter i Häggum” 1765-1838.
Den 31 oktober 1865 köper Johannes och Stina, Backgården och deras dotter Margareta Johansdotter och hennes man Johannes Andersson (dy.) köper Allmänningen 13 februari 1872. Så småningom revs husen och Allmänningen var en del av Backgården.


Vi vandrar vidare i riktning mot Skövde och passerar gamla vägen Häggum-Bolum. Före 1929 fanns bara en genomgående allmän väg i Häggum den från Sjogerstad till Bolum. På kommunalstämman 19 februari 1912 konstaterades att automobiltrafik förekommer på allmänna vägen från Bjällum till korsvägen 1 Sjogerstad. Eftersom vägen var smal och i dåligt skick och trafiken var farlig för andra beslutade stämman att gå till Landhövdingen och anhålla om att automobiltrafik å denna väg måtte vara förbjuden.

Toragården

Den tredje Toragården i en av två grupper Toragårdar som finns i socknen, den andra gruppen ligger efter vägen till Stenstorp.

Toraberg

Toraberg var en villa på Toragårdens mark byggd på 1980-talet.

Alelund

Alelund var en villa byggd i början på 1960-talet av Ella och Erik Jonsson som då fick flytta från Skattegården som inköptes av AB Atomenergi.
På höger sida i riktning mot Skövde ligger:

Solhaga

Solhaga var en villa byggd i bötjan på 1960-talet av fam. Tage Larsson som då fick flytta från Skattegården som inköpts av AB Atomenergi. Här bedrev Tage Larsson lastbilsåkeri fram tm början av 1970-talet.
Villan byggdes på kommunens mark (se nedan).

Vi tar till höger vägvisning Häggums kyrka och till utgångspunkten för denna vandring och då har vi slutligen på vänster sida.

Lars Larsgården

En av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 185 5. Denna gård inköptes 1960 av Skultorps kommun för att bygga villor på, för anställda vid Ranstadsverket. En tomt såldes -Solhaga,· fastighetens jordbruksmark såldes sedan till privat brukare och bostadshus och uthus är avstyckade till skilda fastigheter.

Karta: Som underlag har använts kopia av ”Reproduktion i svartryck av Ekonomisk konceptkarta över Skaraborgs län åren 1877-82” bearbetad i dator av Bengt Kind.bom med stöd av Stig Bood,
Uppgifter ur folkbokföringen: Anders Larsson.
Uppgifter om kvarnar ur skrift av Hugo Sköld, Stenstorp i föreningens arkiv.
Text i övrigt Bengt Kindbom granskning Barbro Bood
Artiklar: Bo Olsbo, Anders Siljedahl, Natanael Wihlsson Hugo Nilsson m fl.

Om Ni vill ta del av material i arkivet kontakta någon i Hembygdsföreningens styrelse.

Nedanstående artiklar är åberopade i denna beskrivning

Sockenbeskrivning Av Mg:r Thure Ljunggren, 1794 Häggmn -en bygd i förvandling Häggums Säterier Häggums Missionsförsamling/Missionsförening Häggums kyrkor Laga skiftet i Häggums by Häggums skolhistoria Häggums by -1947


Tack för det intresse Ni visat vår hembygd. Välkomna tillbaka!

Häggums Hembygdsförening

Häggums by

Torpleden

Publicerat den

Torpvandringen börjar och slutar vid Källeberg. Leden är märkt med gula skyltar och markeringar och vid varje boplats finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dessa återfinns på hemsidan och i den dokumentation som finns vid torpledens start. Första delen av torpleden har också blå markering. Blå markering gäller för leden Döves­-Lottes för vilken det finns en särskild beskrivning här.
Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter vad stället hette. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering.

.

Torpleden

Kållkälle

Kållkälle – kallkälla är den gamla benämningen på området vid Källeberg. En kraftig kallkälla på sluttningen öster om gården har en gång varit allmänt vattenställe.
Den nya vägen bryter här rakt igenom den gamla fädreven för det södra av Häggums bys två ”dreflag”. I ”Hägnadsdelningshandlingar rörande Häggums socken af år 1858” beskriver lantmätare J Wetterlund svårigheterna att ena delägarna kring skyldigheten att hålla stängsel.
”Och rådgjorde Landtmätaren med wederbörande delägare härom samt uppgjorde fördelningsförslag med hwilket alla delägare förklarade sig nöjda och tillförbunde de sig att nästföljande dag kl. 7 före middag sammanträda för att förening härom underteckna”.

Nästa dag, 20 april 1858, sammanträdde man på nytt och då hade en del tagit tillbaka sina dagen före givna löften att ingå i en förening för underhåll av fädrev. Då brister lantmätarens tålamod och han skriver i protokollet:

”Emedan således inom såwäl norra som södra dreflaget finnas sådana personer hwilkas ord och samtycke ej räcker öfwer en natt, samt så undertecknad Landtmätare, som nu i 3ne dagar använt tid och möda för att uppgöra en till allmän båtnad ledande förening, ej nu widare härmed alla widare öfwerläggningar om drefstängsels uppsättande att upphöra samt hägnadsdelningen att fullföljas i enlighet med gällande stängselförordning, som ej påbjuder underhåll af någon dref, huru nödig den än må wara”.

Ord och inga visor. I det norra drevlaget så bildade man föreningen en månad senare eftersom den vid ”närmare eftersinnande är oss alldeles oundgänglig”. Vi vet inte hur det blev i denna drev men det var i varje fall på denna väg som man förde djuren till bete uppe på Billingen.
Vid dreven, mellan gamla och nya vägen, låg tre soldattorp ingående i Höjentorps kompani vid Kungliga Skaraborgs regemente, Pukabo Rote nr. 332 – Åslagården Rote nr. 333 -Skattegården Rote nr. 334, Källeberg
All jord till soldattorpen är sammanslagen och utgör nu gården Källeberg (soldattorp nr. 334). Huset på torp 332 revs omkring 1980. Uppgifterna om soldattorpen och soldaterna hämtade ur boken Skultorpsbygden och från soldatregistret.
En soldats rättigheter och skyldigheter framgår av följande Soldatkontrakt.

Soldatkontrakt 

Höjentorps kompani, N:o 333
Såvida Hemmasonen Axel Henrik Johansson från Häggums socken af Skaraborgs län till soldat antages för roten N:o 333 vid Höjentorps kompani af Kongl Skaraborgs regemente, ingå undertecknade rotehållare med honom följande kontrakt: 

1 :o) I lega utbetalas genast efter skedd rekrytering 20 kronor. 
2:o) Uti årlig lön erhåller soldaten 5 kronor, som tilsammans med af soldaten tillsläppta 5 kronor genom rotemästarens försorg före den Iste Februari hvarje år aflämnas till kompanichefen, för att insättas i Sparbank och fä dessa medel med derå upplupen ränta icke lyftas före soldatens afgång ur krigstjenst. 
3:o) Soldaten bekommer det gamla torpet med dertill hörande jord, sådant förre Soldaten det innehaft, och är han skyldig att under de 5 första åren der årligen plantera 5 träd och buskar till prydnad samt väl vårda desamma. 
4:o) Torpet, som tillträdes den 14de mars 1890, lemnas soldaten i fullständigt skick,jorden väl brukad och gödslad samt på rotens bekostnad besådd med: 5 tunnor god och ren Hafre och två tunnor Potatis samt 1/2 tunna Råg, hus och hägnader efter laga syn, men åligger det Soldaten att sedan underhålla hägnaderna och sjelfbesörja mindre reparationer å husen då roten tillsläpper och framskaffar nödigt virke och öfriga materialier. 
5:o) Soldaten erhåller årligen af roten: 
a) i spannemål: kontant 8 kronor
b) i bränsle som af soldaten med rotens ökar hemköres: 4 lass ris eller grenar samt kontant 10 kronor.
6:o) Mulbete till så många kreatur som kunna vinterfödas på torpet erhåller soldaten på rotens skogsmark. 
7:o) Då Soldaten är hemma skall han sjelfbruka torpet och inberga grödan med afroten lämnade ökar och redskap men då han är kommenderad eller lider af svårare sjukdom, åligger det roten att verkställa all brukning och bergning i behörig tid och ordning. Forder och gödsel fär ej från torpet bortföras. 
8:o) Efter dersom gjord begäran eger Soldaten att erhålla skjuts till och från Kompaniets samlingsplats, till möten och kommenderingar. Den uppodlade mossen som förre Soldaten sjelfbrukade skall den blivande Soldaten likaledes sjelfbruka med undantag af de två första åren. 

Häggum Åslagården den 24 oktober 1889. 

Jonas Andersson äger 1/2 Åslagd 
Jonas Jonsson äger 1/4 Åslagd 
L J Larsson äger 1/6 Åslagd 
Anders Johansson äger 1/12 Åslagd 
Lars Johansson äger 1/4 Bränneberg 
J H Hoffman äger 5/54 mt Bränneberg 
August Johansdotter, Bränneberg äger 17/100 åttendelar 
Gustaf Svensson äger 3/8 St Boslycke 
Johannes Andersson äger 1/8 St Boslycke 

Rotehållare
Med förestående kontrakt ilirklarar jag mig nöjd. 
Axel Henrik Johansson 

Pukabo Rote nr. 332 

Sven Gunnarsson, a 1682
Jonas Ståhl, (gm 1716: avancerat till underofficer 1715)
Anders Brådd, a 1715 och död vid samma år 29/11 i Karlshamn 
Oluf Håkansson, Brådd f 1696, a 1716 
Anders Brodd, f 1751, a 1 773 får avsked 1 797: orkeslös 
Anders Fast, f 1777, a 1798 V Korpral 
Johanes Skruf, f 1828 i Dala, a 1850 
Johan Wilh. Roth, f 1863, tjg 1883-1901, d 1931 

Åslagården Rote nr. 333

Svan Larsson, a 1685
Johan Månsson Åhsela, f 1690 (gm 1716)
Sven Åsling, f 1756, a 1793
Magnus Larm, f 1760, a 1860 (i Stralsunds hat. 1807)
Anders Hök, f 1782, a 1811
Johan Öm, f 1840 i Ljungby, a 1859
Axel Henrik Ehn, f 1872, tjg 1889-1919, d 1958, distinktionskorpral och svärdsmedaljör.

Skattegården Rote nr. 334, Källeberg

Oluf Pehrsson, a 1684
Anders Hägg, avsked 1716
Jonas Pehrsson Fredman, a 1716
Anders Hägg, ”dödsstörtan” i Trollhättan 1796 (gm 1797)
Jonas Hägg, f 1783, a 1805 (i Stralsundsbat. 1807)
Carl Ehn, f 1843, a 1866
V. Emanuel Viktor, f 1869, tjg 1889-1908
Uppgifterna är hämtade ur boken Skultorpsbygden.

Kråkalyckan

Vandringen startar nu upp mot berget, efter att ha vikit av åt vänster från den nybyggda vägen kommer vi fram till ”Kråkalyckoma”. Området kallades också ”Lommavat” – lammbetet.
Vi går in på festplatsen Kråkalyckan vilken torde vara en av de vackrast belägna festplatsema på den tiden det begav sig. Hembygdsfester och dansfester hölls här fram till 1950-talets början. Festerna arrangerades av Häggums IF och Häggums centerorganisationer. Platsen för entre och fundamenten för dansbanan finns kvar. Gå till dansbanan, se på utsikten och tänk på en ljummen sommarkväll.

Nr. 8 – Kråkes

Utmärkningen står vid husgrunden. Ladugården ligger c:a 30 m norr om huset.
Bostadshuset brann den 7 oktober 1915. I Häggums Brandstodskommittes protokoll finns redogörelse över brandens omfattning-hela huset brann ner- Värde av lösöre 422 kronor varav 412 för inre lösöre och 10 för mjöl. Brandorsaken kunde inte fastställas men att branden förmodligen kommit lös vid det bristfälliga spiselröret.

”Uppsåtlig antändning är i detta fall icke i ringaste mån att misstänka även av det skäl att den gamle mannen gör en ansenlig förlust på grund därav att egendomen var mycket lågt försäkrad.” 
Kommittén var ändå generös mot Gustav Andersson: 
”Av det som vid undersökningen framkommit vill kommittén föreslå styrelsen att tilldela den brandskadade full ersättning i enlighet med gjord försäkring enligt brandbrev och gällande reglemente. Wisserligen hade den brandskadade omtäckt sitt boningshus och utgjorde takämnet vid brandtillflället av spån, men då mannen var i fullkomlig okunnighet om att ett sådant förhållande vållade en förändring av försäkringsvärdet och dessutom på grund av sin ålder 76 år ej har kunnat sätta sig m 1 regler och stadga, har kommittén funnit det stå i enlighet med 
rättvisa och utan kränkning av gällande reglemente att mannen får ut hela det belopp vari det brunna var försäkrat. Mannen gör ändå en kännbar förlust och uttalade kommittén, det styrelsen måtte taga frågan under omprövning och behjärta ifrågakommande sak och tilldela den brandskadade ett belopp i ett för allt 700 kronor. Herrnan Andersson Ordförande”. 
Anders Gustaf Andersson,* 7/2 1840 Häggum, död 4/7 1924, g. 6/3 1869. 
h. Lotta Jonsdotter, * 25/12 1828, död 18/12 1911
d. Alma Charlotta, * 8/8 1872, fl. till Hornborga 8/11 1901
och hennes son Johan Natanael, * 1899, fl. till Skövde 11/11 1918
Anders flyttade till Blombacken Häggum 17/11 1920

Nr. 9 – Hofmans 

En väl sammanhållen boplats. Huset var sammanbyggt med en liten ladugård. I området finns också två stensatta gropar. 
Hur kunde livet gestalta sig för de som bodde i dessa backstugor? En liten inblick ger dessa anteckningar efter ett besök hos Gunnar Ärlig, Tidaholm. Dotterson till Anders Hofman och hans hustru Maja Stina Andersdotter. Boende i torp nr. 9 ”Hoffmans” i vår torpförteckning. 
Mormor som Gunnar i det följande skall berätta om var född den 20 februari 1839 i Sjogerstad, gift 26 april 1864 med Anders Hofman och dog 4 september 1931 på Haga Ålderdomshem i Tidaholm ( där Häggums kommun hade sina ålderdomshemsplatser). 
Mormors hus: En lite stuga med tre fönster. Det var ej ryggåsstuga utan den hade innertak och det fanns en stege upp till vinden dit man kunde komma genom en lucka. Stugan hade ett stort rum och ett litet kök. I rummet fanns en stor spis och i köket en järnspis. 
Vid spisen i brasans sken satt mormor å spann och sticka. Annars fanns det en fotogenlampa också. Rummet var möblerat med en soffa, en dragkista ( enkel gammal typ av byrå), ett stort bord i mitten och enligt vad Gunnar trodde nåt fönsterbord. Det fanns gardiner vid fönstren som var enkla inga innanfönster, ”dä var te å ånga på fönstera um en sulle se ut när dä va kållt”. Gunnar tror att det fanns någon tavla eller så. Särskilt minns han två porslinsfigurer -kossor- på byrån som han tyckte så mycket om, men dom fick han aldrig. 
Stugan var hopbyggd med ladugården som låg i den änden som är åt bäcken. Från bäcken hämta man vattnet. Källare fanns men Gunnar minns inget om de två stensatta groparna utanför stenmuren uppåt berget. Mormor och morfar hade ko och gris. Gris höll man för att morfar skulle ha fläsk i matsäcken. Hela veckan var han hemifrån och arbetade i kalkbruket i Bjällum. Han gick på söndag kväll och kom hem på lördag eftermiddag. Han var halt sa mor förmodligen hade han väl råkat ut för någon olycka. 
Efter kon kärna mormor smör som hon bar till Skövde för att sälja. Mor sa att hon tog av sig skorna och sprang som en ärla över berget till Skövde för att sälja smöret. 
Mormor hade en stor arger katt. Den var bra för han till och med bar hem harar från berget. Men mormor varna alla som kom för den arge katten. Det var nog bra jord runt där för mor sa att det växte så väldigt goda potäter i Häggum.

Att hälsa på mormor när Gunnar var barn var förstås ett äventyr och en strapatsrik resa. Vi åkte tåg till Stenstorp 
och där mötte Ström i Noläng med hästskjuts någon gång också Fransson i Boslycke berättar Gunnar. Någon gång gick vi från Stenstorp och då drog de oss pojkar i en vagn. En gång var mor och jag själva det var en vår för det låg snö kvar i hörna vid stenmurarna. Den gången gick vi från Stenstorp och tog en del genvägar som mor visste. Det blev bara ett besök var sommar.
Gunnar har ingen uppfattning om hur det var i Hoffmanska hemmet om det var riktigt fattigt eller drägligt. Men han kommer in på att det kunde inte vara lätt för mormor med fem barn och däribland Frans. Frans var dövstum och lite tokig. Han var aggressiv när han var liten, mor hade hela sitt liv ett ärr över ögat där Frans huggit med antingen en yxa eller en kniv: På kvällarna kedjades han fast i sängen för att hans skulle vara still. Alla låg i samma rum och det rasslade i kedjorna när han rörde sig eller om han skulle loss för att göra sina behov. När han skulle lägga sig kom han bärande med kedjan för att kedjas fast.
Senare i livet kom Frans till Hanna och Natanel Wilsson i Tollestorp. Där fick han äta gott, arbeta, blev trött och sov. Han kunde sköta en hel del arbete med tiden både ute och i ladugården och blev lugnare och hade det bra, det var ett gott hem. Vi hälsade på Frans både i Tollestorp och i Stenstorp. Frans blev glad när mor kom och han kände igen henne. Och Wilsson han blev ju miljonär till slut. Efter kaffe och vår pratstund besökte vi Maja Stinas grav på Norra Kyrkogården i Tidaholm. Hon ligger begravd i det nordöstra kvarteret. Det var mor som ordnade så hon blev begravd här och sten uppsatt. Stenen är ca 45 cm hög och 35-40 cm bred.
Under ett kors står det M S Hoffman och på raden därunder 1839-1931. 
Nedtecknat av Ingemar Fransson och Bengt Kindbom

Anders Hofman, * 17/8 1822 Hömb, död 29/4 1895, g. 26/4 1864
h. MaJa Stina Andersdotter, * 20/2 1839 Sjogerstad, död 4/9 1931
s. Frans August,* 9/2 1865 Dala, död 16/12 1953 (dövstum)
d. Maria Evelina, * 17 /7 1867 Dala
s. Johan Gottfrid, * 13/2 1870 Häggum
s. Linus,* 2/9 1873 Häggum, fl. till Stockholm 1893 (skoarb.)
d. Kristina Elisabeth, * 16/9 1879, fl. till Kungslena 1901

Nr. 10 – Döves 

På denna plats återfinner vi endast en husgrund och en källargrop. Boplatsen benämns också som Åsen. 
Johannes Månsson Fast,* 21/10 1815 Broddetorp, död 16/10 1900 (döv) 
gift 1:a g. m. Johanna Petersdotter, * 11/11 1820 Stenstorp, död 18/12 1866 
d. Emma Christina,* 12/1 1858
oä dotterdotter Amanda Olivia,* 12/1 1876 Häggum, fl. till N Lundby 1895
gift 2:a g. 27/3 1868 m. Anna Maria Andersdotter, * 13/9 1821 Fågelås, död 23/4 1909 (blind) Styvsonen Johan Fredrik Andersson,* 27/5 1844 Fridene, död 8/4 1903 (idiot)

Nr. 11 Åsatorpatöseras

Boplatsen kallades också ”Bergars” vilket torde syfta på den som bor på berget. Enligt den
äldre ekonomiska kartan skall husen ligga längre åt väster än utmärkningen anger. Vi har
dock inte kunnat finna någon säker markering där, men källaren ligger inom de gränser som finns på nämnda karta. Stenmurarna markerar ett smalt skifte tillhörigt Tovatorp som sträcker sig från västra sidan av Åsmosen och ned till Källeberg. Från Åslagården till Åstorp flyttade 1895 systrarna:

  • Johanna Johansdotter, * 29/6 1853, död 9/4 1940
  • Mathilda Johansdotter, * 30/10 1860, död 28/10 1932 (kräfta)

Mathilda flyttade till Toragården som piga hos Dahlbergs, till Tollestorp 1881, till Backen 1882.

Nr. 7 -Valmingens

En uttalsform för denna plats är Varnemes vilket kan syfta på att den inflyttade kom från
Varnhem. Boplatsen utgör husgrund och i vinkel mot denna vad som troligen varit en liten
ladugård. Cirka 50 m. väster om husen finns rester av två källare.
Inhyses Peter Pettersson,* 8/10 1812 Warnhem, fl. till N Lundby 18/3 1891
Hustru Anna Maria Jonsdotter, * 2/3 1815 Warnhem, död 15/1 1889 ·
Dotter Margareta, * 24/6 1853 W arnhem, fl. till Öglunda 1884

Nr. 5 -Kuttes

Kutten, rackare eller fláten var den som stod lägst på samhällsskalan. Han slaktade hästar, garvade läder, mm. och han var ställd utanför umgänget med andra. Detta förhållande gäller fortfarande i vissa kulturer och den som vill läsa mer kan se i Billingsbygd 1986. Att äta hästkött hör 1900-talet till så man kan utgå från att det i detta område finns en del hästkött nedgrävt om det inte åts upp av dem som saknade annat för sitt livsuppehälle.
Arbetaren Anders Svensson, * 7 /9 1833 Häggum, vigd 11/11 1860, enkling 23/9 1868, död 12/8 1890
Vigd 2:a g. 11/5 1869 med Maja Katarina Johansdotter Skräck,·* 12/8 1834 Rådene.

Barn i 1 :a äktenskapet:
Charlotta Kristina, * 15/9 1867 Häggum, :fl. till Brunnhem 21/10 1885, återvände fr. Höberg 1890

Barn i 2:a äktenskapet:
Maria Greta, * 17 /7 1872 Häggum, emigrerade till N Amerika 9/8 1892
Ida Matilda,* 20/12 1874 Häggum, adm. 1889, fl. till Westeråker 23/10 1890

Vandra tillbaka till Döves

Vid Kuttes vänder vi och vandrar tillbaka till Döves samma väg som vi kom. Vägen är en av de gamla utfartsvägarna från två av gårdarna i Söakullen till allmänna vägen vid Lilla Boslycke. Att det inte var utan bekymmer att gå denna långa väg över berget i mörker och med skogens all mystik omkring sig talade ”Emma i Sandtäckten” om när hon beskrev hur ”annskockt dä va” när hon gick hem en kväll. Hon bad ”Goe Gud hjälp mäk denne gången så sa jak ai gå häråt mera”.

Från Döves går vi nu vidare öster ut över ”Lilla berget”. Vi passerar på höger sida en torvmosse där det fortfarande på 1950-talet stod kvar stängsel kring torvhålor för att hindra betesdjuren att gå ner sig.

Enligt Nils Andersson, Boslycke ska mossen vara Björnmossen där på 1870-talet i samband med torvtäkt hittades en pilspets från bronsåldern. Den förvaras nu på Skövde Museum och känns lätt igen på att spetsen slitits rund sedan den av upphittaren använts som doppsko på en käpp.

Nr. 12 -Tolls

Torpet räknades tidigare under Thoragården, fördes från 1863 som backstuga under
Skattegården. Torpet skall ha bränts ned i samband med att Eric Toll for till Amerika.
Husgrunden finns kvar på sin höjd och i nära anslutning ligger resterna av källaren. Intressant är också resterna av de tegskriften som finns i storskogen öster om boplatsen.

Eric Jonsson Toll, * 4/1 1817 Lilla Boslycke Häggum, flyttade till Bränneberg 1833, till Anders Nilsgården 1835, Rådene 1836.
Vigd 30/12 1836 med Lena Jansdotter, * 20/12 1804 Broddetorp.
Flyttade från Sjogerstad 1844 till Socknens slut.
Barn: Anna Beata, * 27/1 1839 Rådene.
Flyttade till backstuga under Thoragården 1863. Lena dör 11/12 1864.

Styvbarn:
Augusta Ericsdotter Stark, * 183 Broddetorp. Till Tollestorp 1869
Emma Christina Ericsdotter Stark, * 1856 Häggum. Till Stora Boslycke 1871. Räknades sedan som fattighjon (Fattigstugan)
Mathilda Ericsdotter Stark, * 7 /1 1859 Häggum.
Johan August,* 13/1 1861 Häggum.

Eric Toll gifter om sig 23/11 1866 med Maria Cajsa Johansdotter Stark,* 14/7 1826 i Broddetorp. Hustrun med de två yngsta barnen ifrån Fattighuset 1865 till Skattegården.
Barn: Alfred, * 11/8 1866 Häggum, död 25/2 1869 i mässling.

Eric emigrerade 24/5 1869 till Amerika med hustrun och de två yngre barnen flyttade tillbaka till fattighuset 1869. De emigrerade sedan till Amerika 1873.

I husförhörsläng 1856-67 finns i fattigstugan Inga Andersdotter Toll, * 1816. Kom från Skaffaregården 1859. Död 1867. Troligen hade Eric toll flera barn med sin första hustru än vad som angivits härovan (flyttade eller döda).

Linesten

Rågångsmärken mellan skogsskiften kallas i våra bygder för ’Linesten” och den markerade gränsen mellan skogskiften för lina.
Strax efter att vi svänger av på stigen söderut så finns en linesten. Den markerar en tidigare gräns mellan olika skogsskiften för Häggm Skattegården, men efter AB Atomenergis inköp av ett antal gårdar i Häggum markerar den inte längre en fastighetsgräns.
Gränsmärken var och är en viktig rättsreglerad markering: ”Förbannad vare den, som flyttar sin
nästas råmärke.” (5 Mosebok 27:17) eller ”Flytta inte ett gammalt råmärke, ett sådant som dina förfäder hava satt upp”. (Ordspråksboken 22:28).

I Sveriges Landslag blev den som flyttade ett märke bötesgill till 40 mark och hete tjuv och vare aldrig tingsgill eller vittnesgill. Numera finns bestämmelsen i brottsbalken.
Denna linesten är inte längre en gränsmarkering. Vid sammanläggning av två skogsskiften som ligger intill varandra, tas gränsen bort. De är då inte längre skyddade enligt brottsbalken. De får istället skydd enligt lagen om kulturminnen. Ett sådant gränsmärke räknas som fast fornminne eftersom det är vad man kallar varaktigt övergivet. När vi kommer ner till vändplatsen på den väg som anlades 1960 träffar vi på en modern ruin av grunden till det sprängämnesförråd som fanns här när urangruvan vid Ranstadsverket var i drift.

Nr. 6 -Väses

Då har vi kommit fram till den sista boplatsen på denna rundvandring. Husgrund och rester av en
källare, samt tydliga odlingsrösen och stenmurar runt de små åkrarna. Enligt den äldre ekonomiska kartan skall det ha funnits, en boplats väster om vägen men vi har inte funnit någon husgrund. ”Väses” hus skulle ha flyttats från detta ställe. En brunn finns markerad på västra sidan om vägen.

Lägenhetsegare Jonas Andersson, * 1/1 1815 Sjogerstad. Oförmögen till arbete, bör befrias från skatt.
Vigd 10/5 1867 med Stina Larsdotter, * 1/8 1826 Bolum.
Dotter Emma Kristina född 8/12 1869 i Häggum, död 1957, flyttade till Stenstorp 5/11 1888,
återvände 7/11 1891.
Emmas oäkta.dotter: Edit Maria född 10/6 1893 i Häggum.
Emma Kristina Jonsdotter var den sist boende i Håggums sista ryggåsstuga som nu ingår i vår hembygdsgård ”Emmes Stûva”.

Flera av de boplatser som passerats skulle i dag vara attraktiva lägen att bygga på. Betänk, då att den gången de anlades hade nöden ingen lag. Folkökningen innebar fler munnar att mätta och som ni konstaterat fanns det i vissa fall ingen annan utväg än att emigrera till Amerika.

Häggums Hembygdsförening tackar för det intresse ni visat denna hembygd.
Välkomna igen!

Häggums by

Häggum Tå

Publicerat den
Vandringsled Häggum Tå

Häggums Hembygdsförening hälsar Er välkomna till att vandra från Häggums kyrka genom Häggums Tå till gränsen mot Rådene socken 4,2 km. fram och åter. Följ kartan och beskrivningen över de vägval som denna vandring innehåller. Vandringen kan indelas i olika etapper för den som inte vill gå hela sträckan på en gång.
Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■. Sockengränsen Häggum-Rådene har i gränslinjen markerats med +.
Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter boplatsen. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur -husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering, med reservation för feltolkningar och andra fel.
Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta.

Häggums Tå

Bebyggelsen på Tån ligger utanför Häggums bys skiften på de sämre markerna där de mindre bemedlade hänvisades att bo. Från Häggum kyrka till sockengränsen fanns 4 soldattorp, fattigstuga, 20 backstugor och torp, sammanlagt ett 25-tal småstugor. I denna del av socknen ligger också ett antal gårdar som har legat på sin plats mycket längre än de gårdar som skiftats ut från Häggums by 1855. När de första gången upptas i jordregistret anges i beskrivningen.

Häggums kyrka

Häggums kyrka byggd 1864 och miljön däromkring med Gamla Prästgården och kyrkstallet är den miljö varifrån vi startar vår vandring. Vi går längs kyrkogårdsmuren som är från en utvidgning av kyrkogården på 1920-talet. Före laga skiftet, se artikel om detta på vår hemsida, användes den mark som låg runt kyrkogården till Byns kålgårdar och som tomt för klockarens stuga där den första skolundervisningen i Häggum gavs.

Lars Larsgården

På andra sidan av gamla landsvägen mot Skövde ligger Lars Larsgården en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. Denna gård inköptes 1960 av Skultorps kommun för att bygga villor på för anställda vid Ranstadsverket. Ett första utkast till byggnadsplan presenterades men kom aldrig att fullföljas av kommunen. En tomt såldes Solhaga. Fastighetens jordbruksmark såldes sedan till privat brukare och bostadshus och uthus är avstyckade till skilda fastigheter.

Nr. 55 Pukesa

Enligt gamla kartan finns ett hus utmärkt i Ersalia. Kan eventuellt vara klockarhuset på kyrkans åkerlycka. I så fall förekom här från slutet av 1700-talet barnaundervisning, som meddelades av klockaren i hans stuga. Någon förklaring till namnet Pukesa har vi inte kunna få fram.

Nr. 16 Bolles

Vid Prästegården ”Mösaväjen och mösalet”. Backstuga under Prästgården enligt uppgift har här funnits två hus.
Nils Arvidsson f. 20/12 1807 Häggum. Död 30/3 1891 i lunginflammation efter att enligt hörsägen ha försökt att dränka sig i vägdiket när han fick ett deliriumanfall och de som vaktade honom hade somnat på platsen. Eller att han försökte dränka sig i ett kospår enligt ett annat talesätt efter hans död.
Vigd 18/1 1835 med Bolla Pehrsdotter f. 11/11 1810 Häggum. Död 5/3 1892 efter sviter av influensa.

Nr.17 Lisas

Blombacken under Prästgården
Inhyses piga Inga Lisa Andersdotter f. 13/1 1844 Lundby. Död 1922. Infl. från Håkan Uddsgården 11/11 1897.
Maria Johansdotter f. 10/6 1849 Häggum. Gift 30/12 1896. Fl. t. Borna 20/5 1896.

Son Anders Johan Augustsson f. 21/1 1879 Häggum. Fl. t. Eggby 22/11 1896. Smedlärling.

Näste ägare var Anders Gustaf Andersson f. 7 /2 1840 Häggum. Han kom från Åsliden, Häggum 17/11 1920. Anders dog 4/7 1924. Hans oäkta dotterson Johan Nathanael f. 4/2 1899 Häggum. Kallad för ”Kråka-Johan” var den siste boende. Husen var rivna någon gång efter 1930.

Nr. 18 Prästaskräddars

Blombacken under Prästgården.
Skräddaren Anders Gustav Jansson f. 27/12 1833 Ransberg. Död 28/12 1918 Blombacken. Vigd 8/5 1857 med Inga CajsaAhlqvist f. 3/12 1831 Warnhem. Död 31/12 1910 -”-. Barn:

  • Maria Stina f. 19/12 1857 Häggum. Fl. t. Borgunda 24/10 1876.
  • Johanna Gustafva f. 21/10 1859 Häggum. Fl. t. Sjogerstad 24/10 1876. Thilda Josefina f. 17/9 1862 Häggum. Fl. t. Borgunda 1881.
  • Carl Johan f. 8/1 1865 Häggum.
  • Clara Albertina f. 30/6 1867 Häggum.
  • Frans Oscar f. 15/1 1870 Häggum. Död 27 /6 1870 Häggum.
  • Selma Adina f. 18/4 1871 Häggum.
  • Frans Oscar f. 22/11 1873 Häggum. Död 11/3 1875 Häggum.
  • Johan Wilhelm f. 31/3 1878 Häggum. Död 15/7 1878 Häggum.

Sist boende var Emma Kristina Jonsdotter f. 8/12 1869 Häggum. Som sedan flyttade till Blommedalen ”Emmes stuva” Hembygdsföreningens hembygdsgård.

Gamla skolan

Det gamla skolhuset byggt 1859-60 är ombyggt till bostadshus med i stort sett bibehållen extriör. Se artikel Häggums skolhistoria här.

Nr. 19 Bobäcks Krog

Under Lars-Larsgården en syrenbuske från trädgården står kvar vid vägen.
Sist boende var Sara Augusta Bobeck f. Wingborg f. 21/12 1814 Mariestad. Enka 6/6 1861. Flyttade till Agnetorp och återkom 1881.Död 25/6 1883 Skövde. Barn:

  • Algot Heribert Amfion f. 3/8 1857 Häggum. Kom från Tyskland 10/10 1872, till Tidaholm 21/4 1877.
  • Emil Oscar Adolf Eugen f. 23/7 1848 Sjogerstad. Kom från Arboga 1869, till Stockholm 1871. Bagarelärling.
  • Angelique f. 8/9 1841 Sjogerstad. Kom från Larv 16/11 1871, till Grästorp 24/10 1873, återkom 1875 från Jongeneds 1875. Flyttade till Stenstorp 1883.

Skoljorden

Villa byggd på gamla klockarjorden.

Smedja

Flyttades från läget enligt bilden nedan och kom en kort tid att användas som smedja.

Klosterängen

Wågsams eller Klostergrens intäkt vid laga skiftet en allmän mark avsatt för soldater som gått ur tjänst eller för deras änkor och barn. Senare fanns en stuga som kallades Heddas.

Smedbacken

Villa byggd på gamla klockarjorden.

Nr. 20 Trulsatöseras

Källaren i grunden är tydlig.
Enkan Maria Greta Johansdotter f. 1825 Warola. Enka 4/5 1868.Kom från Slöta 1856. Barn:

  • Johan August Jansson f. 26/12 1853 Slöta. Emigrerade till Amerika 11/3 1881.
  • Matilda Sofia Jansdotter f. 26/8 1855 Slöta. Kom från Skoltomten 24/10 1879. Innanläsning godkänd. Kristendomskunskap väl försvarligt. Före Skoltomten (där som piga) bodde hon på Lars Larsg. (vid kyrkan) 24/10 1878. Matilda är känd som ”Janatilda”. De flyttade till Blommedalen 8/11 1894.

Efter dem bodde där Inhyses Inga Jonsdotter f. 23/11 1832 Stenstorp. Död 22/2 1920 Solliden, Häggum. Hon var väverska.
Där bodde också Kristina Jonsdotter f. 11/7 1840 Häggum. De kom från Södra Sandtäkten 8/11 1894. Kallades för ”Trulsatösema” och var de sista boende. Huset försvann någon gång mellan 1920-1930.

Smedbacken

Ursprungligen soldattorp ingående i en grupp om fyra soldattorp.
Anders Nilsgården. Rote nr 335 Skaraborgs regemente Höjentorps kompani.
Soldater:

  • Sven Håkansson, antagen 1691
  • Jonas Wallin, avancerade till underofficer 1715
  • Jonas Nilsson Snäll f1692, a 1716
  • (vakant 1797)
  • Jonas Dahl, a 1805
  • Magnus Åsling, f 1795, a 1815
  • Gustaf Kjell, f 7/6 1801
  • Anders Skräck, f27/4 1802 a 1836
  • Anders Skräck, f 1829 i Brunnhem a 1847
  • Alfred Ståhl, f 18/4 1861 i Längjum tjänstgjorde 1882-1907

Uppgifterna är hämtade ur boken Skultorpsbygden och det digitala soldatregistret.

Smedja

Smedjan låg där vägen från Backen och landsvägen möttes mitt på det som nu är vägbana så den var tvungen att rivas för den nya vägen.

Smedmästare Alfred Ståhl med sönerna Frithjoftv. och Ernst i mitten samt två smehalvor till. Foto: Svensson & Kullgren, Forserum

På motsatta sidan av landsvägen ligger

Björksäter

Villa byggd på Backgårdens mark där Sterns hus låg.

Nr. 39 Sterns

Sterns under Backgården. Boställe på den plats där Björksäter ligger i dag.
Sist boende: Britta Dahlgren f. 29/8 1795 Sjogerstad. Död 21/8 1883 Backgården, Häggum.

  • Hennes styvdotter Kristina Johansdotter f. 25/1 1840 Häggum vigdes 18/3 1884 med Gratialisten,f.d. korpralen Anders Stem f. 14/6 1821 Härja Kom från Hvalstad 1884.

Kristina dog 18/7 1888.

  • 2:a g. med Maria Pollack 16/6 1834 Borgunda. Hade smittkoppor. Fosterbarn: Gully Maria Larsson f. 25/2 1895 Ö. mtervik.

Anders och hans maka Maria dog samma dag den 7 /12 1901 ! Anders av njurlidande och Maria av lunginflammation.
Gå över vägen och följ den nya landsvägen åt höger. Nästa ställe på höger sida är ett rusthåll ett soldattorp där rotebönderna skulle hålla soldat och häst.

Källstorp

Ursprungligen soldattorp ingående i e grupp m fyra sldattorp.
Källegården. Rusthåll nr. 29 vid Västgöta regemente Gudhems kompani. Soldater:

  • Per Andersson, (gm 1694) 
  • Håkan Andersson, f 1679, a 1699, d 1716 
  • Hans Hammarberg , f1701, a 1725 
  • Lars Källgren, f 1721, a 1743
  • Olof Kjellgren, f 1722, a 1758, vid gm 1795 var han 73 år. 
  • Hans Klostergren, f 30/9 1749, a 1768 (se Wågsams och Klostergrens intäkt ovan)
  • Lars Roos, f 1777, a 1797
  • Johan Wallroth, f 1780, a 1807 
  • Lars Roth, f27/11 1824, a 1848 
  • Jacob Lätt, f 17 /1 1787, a 1813
  • Johannes Roos, 10/3 1797, a 1817 
  • Lars Johansson Roth, f 27/11 1824 i Sjogerstad, rar avsked vid gm 1883 som gratialist d. v .s. erhållit pension
  • Sven August Käll, f 8/1 1861, tjg 1879-1905 
  • Anders Kjellberg (uppgifter saknas) 
  • Jonas Roos (uppgifter saknas)

Henriksdal

Har anknytning till försvaret så till vida att bostadshuset byggdes på Backgårdens mark av den siste indelte soldaten i Häggum korpral Henrik Ehn.

Nr. 21 Finslund

F.d. soldaten Petter Eriksson Rik * 1/7 1833 Broddetorp död 18/11 1920, vigd 4/1 1859 med Hustru Maria Johansdotter * 15/1 1833 i Sjogerstad död 7/11 1910.

  • Son: Per August
  • Piga Emma Kristina* 27/9 1860 kom från Rådene 18/11 1887, död 26’5/5 1893. Familjen kom från soldattorp Nr. 337 under Stora Gåran 1886. Se Rosenlund nedan. Petter Eriksson Rik avskedades som soldat på grund av sjukdom.

Skräddare Rik, Per August, Finslund.
Född 21/12 1871 i Häggum Död 1/3 1950.
August Rik beskrev gärna olika saker ”som att det förstår ni barn att vinden blåser åt alla håll på en gång annars skulle jorden blåsa bort”. Modejournalen för honom var Åhlen & Holms katalog.
Skräddaren August Rik på bilden nedan vid grinden in till sitt hus tydlig markering kvar än i dag, källaren låg till höger om ingången till tomten, ruinen finns kvar. Huset i bakgrund när Riks hönshus. Vi har att olika uppgifter om fattigstugan; en hävdar att hönshuset är fattigstugan andra att fattigstugan låg där vi märkt ut den, till höger om vägen in till Lövåsen, men att virket edan användes för att bygga hönshuset. Vi har valt det senare på grund av sagesmannens kunskaper i övrigt.

Väses Emma och andra jag mött, 

ur artikel av Hugo Nilsson 

En gammal tant, som jag också minns, var Emma Jonsdotter, kallad ”Väses-Emma”. Det var en glad och pigg gumma, som för det mesta var på sprudlande humör. Ofta fick hon rycka in som hjälp i köket vid bröllop begravningar och större festligheter. De förekom betydligt oftare förr i tiden än idag. Anna Knopp var en annan sådan ”kalas människa”. Till henne gick man med skjortor och kragar, som skulle stärkas och strykas. Hon var även vida känd som en duktig bakerska, särskilt hennes smörbakelser var berömda. Hon blev därför ofta anlitad att baka till sådana festligheter. 
I Häggum fanns också yrkesmän som skräddare Rik och smedmästare Ståhl. Genom sina yrken stod de väl högre på rangskalan än de förutnämnda. Rik var ensamstående, och trots att han var skräddare var inte kundkretsen så stor. Han var lite av filosof och tänkare och läste nog även en hel del. ”Jag heter Rik”, sa han en gång åt mig, ”men jag är inte rik.” 

Foto Hugo Nilsson, Skräddare Rik, Häggum, 1930-talet
August Riks hus ur en annan vinkel 

Smedmästare Alfred Ståhl var en mycket skicklig yrkesman, som verkligen kunde konsten att få fason på sina arbeten. Han var mycket anlitad. På den tiden var bysmeden oumbärlig. Numer är yrket så gott som utdött. Ståhls haket pryddes av ett välansat skägg. Blev han tillfrågad om något, tog han ett tag i skägget, dröjde lite med svaret och ·så kom något av ett orakelsvar. Han var lite av en filur, och kunde han skoja med någon gjorde han det gärna. 

Anm.
Väses Emma bodde i Emmes stuva se nedan.
Anna Knopp bodde i Klosterängen se ovan
Alfred Ståhl se Smedbacken ovan.

Nr. 22 Fattigstugan

Vid kommunalstämman, protokoll 27 december 1895, diskuteras hur man skall göra med socknens tre fattighus som är mycket förfallna. Stämman föreslog att ett iståndsätts och två skall rivas men frågan skulle upp på ny stämma. Den 21 maj 1896 beslutar kommunalstämman att sälja den i Västerängen belägna stugan samt att reparera taken mm på stugan i Jonstorp och på fattighuset. (var Jonstorp ligger se nedan).
Ur husförhörslängd för Häggums församling 1885-1895:

Fattighuset
Inhyserskan Kajsa Lisa Johansdotter Hägg f. 10/12 1833 Häggum. Änka 18/4 1861. Emigrerade till N. Amerika 3/5 1892. Modem och sonen ej vaccinerade.
Oäkta son: Frans Herman f. 4/7 1873 Häggum. Fl. till Bossgården 6/11 1890.
Inhyses Hustru Charlotta Jakobsdotter Forte f 16/3 1837 Fröjered. Barn:

  • Karl Oskar f. 19/1 1870 i Häggum.
  • Frans Gustaf f 4/6 1876 i Häggum. Ej vaccinerad

Mannen befinner sig i Amerika. De övriga emigrerar till Amerika 1884.
Enkan Anna Larsdotter f. 24/1 1820 i Häggµm. Kom från Jonstorp, förpantningsjord 1886. Död 24/8 1895.

Under Tån
Bolla Johansdotter f. 25/2 1815 i Stenstorp
Soldatenkan Britta Maria Johansdotter Lås f. 2/8 1826 i Broddetorp. Enka 1/8 1867 död 21/3 1893. Barn:

  • Anders Gustaf Andersson Lås f. 21/9 1853 fl. till Norberg 14/4 1885
  • Johan Wilhelm Andersson Lås f. 12/6 1857 fl. till Östersund 2/12 1884.

Nr. 38 Lövåsen

Ägare Gustaf Eriksson f. 24/12 1832 Häggum. Död 10/12 1916 Häggum
h. Mathilda Wilhelmina Jonsdotter f. 12/12 1841 Häggum. Död 11/6 1906 Häggum. Barn:

  • Maria Elisabeth f. 16/3 1867 Häggum. Död 9/3 1901 Häggum.
  • Emma Kristina f. 13/11 1869 Häggum. Ej absolverad efter födseln’. Fl. till Trässberg 22/10 1895,kom åter 7 /10 1896.
  • Hanna Lovisa f. 25/8 1873 Häggum. Fl. till Stenum 8/11 1894, återkom 7/11 1895, ±1. till Skärf 26/10 1896.
  • Johan August Ekström f. 14/12 1876 Häggum. Fl. till Skoltomten 1898, kom fr. Warola 10/11 1904, till Sköfde 28/3 1905. Död 24/6 1906 Löfåsen, Häggum.

Emmas Barn:

  • Ester Ingeborg Sköld f. 24/3 1890 Häggum.
  • Signe Maria Sandsjö f. 7/3 1894 Häggum. Fl. till Trässberg 22/10 1895,kom åter 7/10 1896.
  • Agnes Kornelia f. 21/9 1897 Häggum. Död 24/11 1897 Häggum

Sist boende var Emma Gustafsdotter f. 13/11 1869 och hennes dotter Ester Sköld f. 24/3 1890 Häggum död 20/8 1979 Westers v.4, Skultorp. Ester Sköld bodde sedan på ett flertal platser i Häggum för att sista tiden innan ålderdomshemmet i Skultorp bo i Småskolan.

Esters dotter:

  • Maj Ingeborg Linnea f. 12/12 1920 Hjälstad.

Rosenlund

Ursprungligen soldattorp ingående i en grupp om fyra soldattorp. Gåran. Rote nr 337 Skaraborgs regemente Höjentorps kompani. Soldater:

  • Oluf Andersson (?) a l 676 , avsked 1694
  • Johan Eriksson Giård, f 1688, (gm) 1716
  • Håkan Wågsam f 9/3 1763, a 1789 död 20/12 18,40 (se Wågsams och Klostergrens intäkt ovan)
  • Lars Gård, f 1792, a 1812
  • Johannes Gård, f29/8 1819, a 1840
  • Per (Peter) Rik, f 1/7 1833, a 1854
  • Lars Edvin Knopp, f 29/10 1865 a 1886 död 16/4 1900
  • Frans Rudolf Spets, f 29/8 1880 a 1901

Uppgifterna hämtade ur Skultorpsbygden och ur det digitala soldatregistret.

På vänster sida vid upppfarten till Ekeskogen ligger

Blommelund

Bostadshus ursprungligen under Prästgården. Torpars bostadshus.

Gå över vägen och in på gamla landsvägen vid skylten Häggelund och Emmes.

Häggelund

Häggelund Bostadshus som på 1940-talet flyttades från Lilla Gåran i Rådene och till denna
plats. Tidigare låg i Trädgården vid infarten till tomten en backstuga Häggelund nr 26.

Nr. 26 Prästa-Majes (Blommedalen under Prästgården)

Anders Häggblom * 11/12 1799 i Häggum död 24/12 1880 i Häggum enkling 1/11 1861. Barn:

  • August * 1842
  • Mertha Christina* 17/1 1846 i Häggum, gift 7/5 1876 med Johan Emanuel Johansson* 14/4 i Segerstad.

Deras barn:

  • August Linus * 20/3 1877 i Häggum.
  • Anna Elisabeth* 12/12 1879 i Häggum

Familjen utvandrade till Amerika 1882.
Inhyses pigan Kristina Johansdotter * 5/8 1838 i Broddetorp, hitflyttad från Sattegården död 18/6 1887.
Inhyses pigan Kristina Eriksdotter * 2/3 1840 i Häggum, fl. till Bndermarken 17/11 1887.
Inhyses pigan Anna Maja Andersdotter * 9/4 1845 i Broddetorp. Kom från Broddetorp 7/11 1888 död 8/11 1906 i Häggum. Väverska. (Präste-Maja)
Nästa hus är

Nr. 23 Emmes stûva

(Blommedalen under Prästgården) Hembygdsföreningens Hembygdsgård.
”Emmes stûva” stod främst bland det som borde bevaras när Häggums Hembygdsförening bildades, det var Häggums sockens enda kvarvarande ryggåsstuga. Till styrelsemötet den 31. 10. 1957 hade föreningen fått erbjudande från Skultorps kommuns socialnämnd att köpa huset för 200:- kr. Styrelsen beslutade tacksamt anta detta erbjudande och beloppet skulle betalas innevarande år. Kollekt skulle tas upp vid hembygdsafton den 6 nov. i skolan. Kollekten inbringade 40,57 kr. enligt kassaboken.
Årsmötet 1970 beslöt enhälligt att som gåva av: syskonen Forsman mottaga tomten under villkor att föreningen bekostar avstyckningen. Vid årsmötet 1973 kunde styrelsen meddela att föreningen fått lagfart på tomten. Därmed var det som nu är vår hembygdsgård en komplett enhet med tomt, ryggåsstuga, ladugård och uthus.

Sist boende Emma Kristina Jonsdotter född 8/12 1869 i Häggum, död 19/4 1957, flyttade till Stenstorp 5/11 1888, återvände 7/11 1891.
Se även nr. 6 Väses i beskrivning för Torpleden.
Stickning, tvätta och stärka kläder och städa i skolan är några av de saker Emma utförde. Den sista tiden av hennes levnad tillbringade hon på Haga Ålderdomshem i Tidaholm där Häggums kommun hade sina ålderdomshemsplatser.
Nr. 24 Jana Tildes låg på samma tomt som Emmes stûva, två armlängders avstånd från varandra.
Enkan Maria Greta Johansdotter * 1/5 1825 i Warola. Enka 4/5 1868 död 10/7 1906. Dotter

  • Mathilda Jansdotter * 26/8 1855 i Slöta. De kom från Solliden 8/11 1894 Mellan 1910-20 flyttar Mathilda till Fridhem som hushållerska.

Ladugården till Prästgårdstorpet.

På motsatta sidan gamla vägen vid björkarna låg ett bostadshus.

Nr. 25 Blacka Kajsas (Prästgårdstorpet Blackeled)

Huset revs någon gång på 1960-talet hur länge det använts för andra ändamål än bostad är okänt.
Erik Gustaf Andersson Aslund * 30/9 1823 i Hällestad död 3/1 1882
Hustru Cajsa Andersdotter (Blacke-Kajsa) * 11/4 1824 i Källunga död 15/3 1884.
Barn:

  • Anders Johan* 4/8 1846 i Mjälldrunga. Han vigdes 18/8 1871 med Tilda Andersdotter i Jordbron under Wreten i Edåsa. Fl. dit 1872.
  • Maria Greta* 19/1 1849 i Mjälldrunga. Fl. till Borgunda 1867 åter 1875 och blev piga på Prästgården.
  • August Micael * 11/8 1857 I Häggum. Emigrerade till Amerika 1881.
  • Johan Alfrid * 27/9 1862 i Häggum. Emigrerade till Amerika 1882.
  • Marta Albertina * 1866. Fl. till Lundby 1883.

Familjen kom från Eriksberg 1856
Marken de fem senast nämnda bostäderna låg på tillhörde Prästgården. Ett torp under prästgården och benämndes Prästsatorpet och Torpars.

Brännebacken

Brännebakche 1533 första gången i jordeboken 1635. Kommer av bränna – avbränd skogstrakt svedjeland eller grund och dålig jord där solen brände bort växtligheten.

Brännebackens kvarn Läge cirka hundra meter nedströms i bäcken.

Den vackra bron, se på det vackert huggna och byggda valvet

Gamla vägen ser vi fortsättiagen av i betesmarken men vi måste gå till vänster ut på nya vägen och där ta till höger.

Nr. 28 Skatannes (Västerängen under Korsgården)

Höger sida gamla vägen mitt för El-skåpet/transformatorn.
Jonas Jonsson* 12/11 1822 i Häggum död 28/12 1908
Hustru Stina Pettersdotter * 29/3 1819 i Stenstorp död 15/2 1909. Barn:

  • Maria Catharina* 21/12 1846 i Häggum, fl. till Prästgården 1862, tillbaka 1863, till Bossgården 1864, till Prästgården t 865.
  • Anna Kajsa * 21 /2 1846 i Häggum fl. som piga till Brumstorp i Werås dör där 3/11 1875.
  • Maria Catharina* 3/2 1851 fl. till Bossgården 24/10 1871. Han hade s.koppor.
  • Johan August* 14/4 1853 i Häggum. Tog sig namnet Westman, blev skräddare.

Nr. 30 Västerängen (byggnaderna låg ’På en samfälld mark för Häggums socken)

På vänster sida vägen uppe på kullen.
Torpare Anders Jonsson* 5/1 1838 död 19/1 1914 i lunginflammation, vigd 27/10 1867 med, Maria Christina Andersdotter * 10/3 1845 i Stenstorp. Barn:

  • Ida Matilda* 13/12 1868 i Häggum, fl. till Hvalstad 25/10 1892
  • Carl Edvin* 2/7 1871 i Häggum, fl. till Klara församling Stockholm 12/2 1892 Anna Elisabet* 29/6 1874 i Häggum död 21/10 1874
  • Anna Maria* 8/9 1875 i Häggmn, fl. till Borgunda 8/11 1893, kom tillbaka från Skara stadsförs. 7/1 1904 ’t1. till Tidaholm 31/10 1904.
  • Johan Oskar* 10/9 1878 i Häggum fl. till Jönköpings församling 13/8 1898 återkom 17/9 1901. Intyg om frejd- och äktenskapsledighet saknas för tiden 8/12 1898-1/3 1900. Fl. till Köpenhamn 24/10 1903. Var skräddare och antogs namnet Westling.
  • Frans Wilhelm * 24/10 1880 i Häggum fl till Borgunda 14/11 1898
  • Anna Josefina * 2/4 1884 i Häggum, fl. till Borgunda 20/11 1902 återkom 31/10 1904
  • Martha Sofia* 6/12 1886 i Häggum
  • Hilma Ottilia * 1 1/1 1889 i Häggum

Karl Girenius Roth * 9/9 1885 i Häggum
Syster Anna Olivia Roth * 9/10 1880 i Häggum
Karl övertog gården 1914, rev 1934 den gamla byggnaden och byggde nytt på den nuvarande platsen.
Vid uppfarten till Västerängen tar vi av från nya vägen och in på gamla vägen fortsätter den i riktning mot Gränsen till Rådene socken. Den gamla landsvägen var en vacker men mycket krokig väg.

Nr. 27 Jona (Wästerängen under Pukabo)

Johannes Jonsson* 4/4 1818 död 23/2 1885 i Häggum, vigd 2/1 1866 med
Maria Johansdotter * 8/5 1819 i Valtorp.

Nr. 29 Adama (Jonstorp under Hulan)

Angående fattigstugor se nr. 22 ovan ”Den 21 maj 1896 beslutar kommunalstämman att sälja den i Västerängen belägna stugan samt att reparera taken mm på stugan i Jonstorp”.

Inhyses Anders Svensson* 26/9 1819 i Segerstad död 12/5 1883, vigd 20/12 1844 med Anna Larsdotter * 24/1 1820 i Häggum död 24/8 1895 fattighuset. Barn:

  • Lars Johan* 1/6 1851 i Häggum
  • Sven August* 8/12 1853 i Häggum död 19/5 1895
  • Sven August* 8/11 1861 i Häggum

Lars Johan flyttade 24/11 1879 till Stöde i WesterNorrlands län.
Sven August blev rekryt och soldat. Antog namnet Käll fl 1879 till ryttartorpet nr. 29 Westergötlands regemente.
Skräddaren Johan August Westman *, 14/4 1853 i Häggu.m, vigd 29/4 1881 med
Regina Andersdotter * 30/11 1857 i Häggum
Johan August kom från Skatannes och Regina från Pukabo.
Barn:

  • Hanna Edla Ottilia Elisabeth * 15/11 1882 i Häggum
  • Johan Oskar* 16/7 1884 i Häggum
  • Johan Herman * 23/ 7 1881 död 8/7 1882 i kikhosta

Familjen flyttade 1886 till Göteborg.

Ny på Jonstorp 1886 blev Adam Spångberg därav namnet.
Adam Spångberg * 11/8 1826 i Rådene död 30/6 1893 i lunginflammation. Hustru Maria Greta Larsdotter * 9/11 1825 i Källby död 8/4 1902 i Borgunda. Barn:

  • Ida Spångberg * 17 /10 1865 i Rådene, lysning 1886 fl. till Sjogerstad 1886.
  • Hilda Maria * 8/11 1868 i Rådene. Hon var sömmerska, arbetsbetyg till Stockholm 20/3 1890 lysning 1897 fl. till Åmål 13/11 1897.

Cirka 100 meter kvar till socken och häradsgränsen Häggum-Rådene, röd stolpe markerar gränsen.
Vi vänder tillbaka närmaste vägen ut till nya landsvägen och vandrar den i riktning mot Häggum. Efter att ha passerat infarten till Brännebacken har vi på höger sida ett nytt bostadshus

Rosenlund 2

När vi tar av till vänster vid skylten Häggums Kyrka har vi på vänster sida passerat Solhaga den enda villa som byggdes på den av Skultorps kommun inköpta marken.

En Ryggåsstuga

Dokumentet nedan finns på Västergötlands museum i Skara. Trots noggranna efterforskningar finns det ingen person i kyrkböckerna som stämmer med namn och årtalet. Därför vet vi inte var denna ryggåsstuga låg utan den finns med här som en illustration till hur det såg ut på något ställe i Häggum för 150 år sedan.

Ryggåsstuga

Om Ni vill ta del av material i arkivet kontakta någon i Hembygdsföreningens styrelse.
Karta: Som underlag har använts kopia av ”Reproduktion i svartryck av Ekonomisk konceptkarta över Skaraborgs län åren 1877-82” bearbetad i dator av Bengt Kindbom med stöd av Stig Bood.
Uppgifter har hämtats från ”Ortnamnen i Skaraborgs län” del XII Valle Härad.
Uppgifter ur folkbokföringen: Anders Larsson.
Uppgifter ur soldatregistret Stefan Agnar.
Text Bengt Kindbom granskning Barbro Bood
Artiklar: Bo Olsbo, Anders Siljedahl, Natanael Wihlsson, Hugo Nilsson m fl.

Tack för det intresse Ni visat vår hembygd.
Häggums Hembygdsförening.

Häggums by

Ekeskogsvägen – Stora Gåran – Backavägen

Publicerat den

Börja denna vandring vid någon av parkeringsplatserna vid Källstorp eller Rosenlund på vägen Häggum-Skövde. Lämna allmänna vägen vid skyltarna Ekeskogen och Blommelund. Efter 3 ,3 km vandring är vi åter vid utgångspunkten.

Karta Ekeskogsvägen – Stora Gåran – Backavägen

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■. Sockengränsen Häggum-Rådene har i gränslinjen markerats med +.

Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter boplatsen. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering, med reservation för feltolkningar och andra fel.
Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta.

Blommelund

På höger sida ligger ett bostadshus ursprungligen under Prästgården. ”Torpars”.
Nr 54 Slängens
På vänster sida före bron över bäcken skall ha legat ett ställe som kallades Slängens.
Några rester av grund eller närmare uppgifter därom har inte återfunnits, en svårighet kan vara att folkbokföringen skedde i detta fallet på Prästgården och där finns så många olika ställen att bo på så det kan vara problem att finns rätt.
Nästa läge på Ekeskogsvägen är

Höksås

Första gången i jordeboken 1825 en intäkt Svartemåsen, Höksås eller Hökens intäkt.
Mitt emot Höksås ligger ett markområde som kallas Snåltäppan och tillhör Brännebacken.

Ekeskogen

Gård som nämns första gången i jordeboken 1605 som klosterhemman ¼ mantal. Senast boende och brukare Erik Johansson flyttade hit från Söakullen nr. 46 i beskrivningen Häggums by-Döves-Lottes.

Ekeskogen

Gård som består av delar från Ekeskogen, Stora Gåran och Toragården. Senast boende och brukare Anna och Valter Bood.
Nästa grupp av gårdar vi kommer till är fyra gårdar i Stora Gåran. Första gången de nämns i jordaboken är 1564, upptager då ett klosterhemman och två skattehemman. Dessa gårdar har troligen utgjort en by tillsammans med Stora och Lilla Gåran i Rådene socken.

Stora Gåran

I dag avstyckad bostad med tomt, sista brukarna fam. Helga och Sven Storm

Nr. 51 Stora Gåran (Örns) fritidshus

Här följer en familjebeskrivning från slutet att 1800-talet som speglar många sidor av livet vid den tiden. Sist permanent boende på denna lilla gård var änkan Anna Wilhelmina Öm född Andersson från St. Gåran, syster till Anders August Granqvist (se nr. 53 nedan). Hon var soldatänka med många barn och flera barn hade också dött tidigt.
Soldat 333 Johan Petter Petterson Öm född 28/4 1840 i Lundby död 18/3 1889.
Vigd 19/7 med Anna Wilhelmina Andersdotter född 8/12 1842 i Häggum. Barn:

  • Kristina Albertina f 3/2 1866 fl. till Borgunda 5/11 1885, återvände 22/2 1888 fl. till Dala 30/10 1888.
  • Ida Josefin f 22/4 1868 fl. till Segerstad 4/11 1889.
  • Frans Alfred f 13/1 1870
  • Anders Gustaff 6/10 1871
  • Selma Karolina f 15/9 1873
  • Maria Emilia f 19/2 1876
  • Matilda Elisabeth f 18/8 1878 död 6/2 1884
  • Karl August f 22/9 1881 död 5/8 1882
  • Enok Efraim f 8/7 1883
  • Oskar Wilhelm f 19/6 1886 död 1/7 1886
  • Oskar Wilhelm f 11/2 1887

Två år efter att Anna fött sitt elfte barn dör soldaten Johan Öm 49 år gammal och hon är tvungen att lämna soldattorpet vid Källeberg och flyttar den 15/11 1889 till Gåran.
Efter att Annas far änkmannen Anders Johansson Stora Gåran avlidet blir Anna delägare i Stora Gåran enligt lagfart den 17 mars 1893 för 1/36 mantal Gåran.
Den 1 februari 1896 säljer Anna Öm sin del 1/36 mantal i Stora Gåran till sin bror Gustaf Granqvist och hans hustru Augusta Gustafdotter.
Anna dör på 1920-talet, Gustaf avlider under 1943 och Emilia dör 20/2 1948. De två vilar tillsammans i sydöstra hörnet på Häggums kyrkogård gammalt kallat fattiggravarna.
År 1941 köper, enligt uppgift i ”Gods och gårdar”, Sven Storm av Örns sterbhus jorden som läggs samman med den av gårdarna i Gåran som vi nyss passerade.

Stora Gåran Nr. 52 och 53

X Informationstavlans plats:

Nr. 52 Kindboms

Siste ägare i Kindbomssläkten och förmodligen sist boende Lars Simon Robert Kindbom född 28/10 1890 död 1974. Gården såldes till Bergman från Tibro i början på 1940-talet och syskonen Granqvist köpte gården 1944/45.
Bebyggelse: 1. Bostadshus, 2 Ladugård bygg i vinkel med ladorna mot vägen, 3 Brygghus står kvar (2003), 4 Källare, 5 Grunden till äldre bostadshus och 6 en ask som är planterad som vårdträd.

Nr. 53 Granqvists

Sist boende på Gåran: Syskonen Granqvist. Föräldrar:

  • Olga född 30/11 1893 död 23/2 1973
  • Hjalmar född 4/4 1895 död 4/4 1973
  • Rupert född 27/3 1898 död 28/1 1976
  • Augusta Granqvist född 6/6 1862 död 3/6 1944
  • Anders August Granqvist född 27/3 1849 död den 1/12 1945

Bebyggelse 7 Bostadshus, 8 Vedbod och magasin, 9 Mindre uthus, 10, Källare och 11 Ladugård som var en så kallad skifteslänga, den sista i Häggum och låg utefter vägen se bild nedan, den vandring som finns vid Emmes stuva är flyttad från denna plats. Syskonen Granqvist körde vandringen med oxar fram till i varje fall 1958.

Två bröder och en syster till Anders flyttade till Amerika i slutet på 1800-talet.

Foto Ingvar Kyrkander © – Granqvists Ladugård, skifteslänga

Syskonen Granqvist var de sista som körde med oxar i Häggum se bilden ned av oxarna framför plog och harv och Rupert Granqvist efter plogen. Mannen på bilden okänd liksom fotografen. Oxarna användes i varje fall fram till sommaren 1958.

Syskonen Granqvist var de sista som körde med oxar i Häggum

Gå vidare till enskilda vägen till Backen ta till vänster och vandra vidare ner mot allmänna vägen Häggum-Skövde.

På höger sida om vägen rinner Svärtebäcken som avvattnar ett antal mossar på sydbillingen. I dessa bäckar hade Söakullen och Backen var sin kvarn så kallade skvaltor. Vid en rannsakning efter nyuppförda och icke skattelagda ”sqwaltor” som hölls vid tinget i Skärv 3 november 1732 framkom att de två gårdarna hade skvaltor. Staten ville på allt sätt åt dessa kvarnar och hade till och med rätt att riva dem. Mot den bakgrunden blev domen när det gällde Söakullens och Backens kvarnar mycket human.

”Hemmanen är belägna på kronparken Billingen emellan kärr och mossar, att åboerna icke utan när stark vinter är, kunna komma från hemmanen, hwarken med häst eller vagn och således lida stor nöd om de icke hade sina små bäckesqwaltor, som stå i deras ägor, att understundom mala uppå till sitt nödtorftiga behov, ty underställes Höga Wederbörande om benämnde hemmans åboer, icke må vara efterlåtet att deras sqwaltor få blifwa bestående, som de icke äro några skattelagda qwarnar till förfång”.

Undermarken

Villa med gamla ladugården kvar, ursprungligen en utmark under Prästgården. Till stället har funnits tre åkrar som planterades med gran på 1950-talet.

Nr. 44 Hägges

Undermark under Bäckagården
Sist boende var Johannes Hägg f. 28/5 1818 Häggum. Död 7/3 1894 Undermarken, Häggum. Vigd 24/9 1860 med Stina Petersdotter f. 21/7 1820 Häggum. Död 2/7 1902. Barn:

  • Styvdotter Britta Maria Johansdotter f. 21/1 1846 Häggum.
  • Anna Cajsa f. 1/9 1848 Häggum. Fl. t. Lars-Larsg. 24/10 1869
  • Johanna Mathilda f. 2/4 1851 Häggum. Gift 10/3 1876,till Stenstorp 1876.
  • August Johansson f. 26/12 1861 Häggum. Död 8/2 1862 Häggum.
  • Emma Johansdotter f. 25/12 1864 Häggum. Död 26/9 1866

Nr 43 Andreasa i Marka

Torp under Bosgården Sist boende var Andreas Andersson f. 13/10 1810 Skara. Död 7/3 1909 Häggum. Hustru Britta Svensdotter f. 12/11 1807 Gudhem. Död 11/11 1881. Barn:

  • Anna Greta f. 16/8 1833 Häggum. Fl. t. Warnhem 30/1 1866.
  • Anders f. 22/9 1835 Häggum. Fl. t. Stockholm 31/10 1871.
  • Christina f. 3/11 1842 Häggum. Fl. t. Rådene 1862.
  • Johan August f. 15/11 1849 Häggum. Fl. t. Amerika 13/4 1869.

Huset kom till förmodligen 1856 och försvann troligen efter Andreas död 1909.

Nr 42 Ramalyckan

Torp under Bossgården, husgrund och NV därom en brunn. Byggdes förmodligen 1855.Sist boende var Inhyses Johannes Ram f. 9/7 1802 Segerstad. Hustru Annicka Nilsdotter f. 18/5 1799 Falköping. Död 23/2 1865. Barn:

  • Britta f. 16/11 1829 Segerstad. Hon fl. t. Kors gården 1859.
  • Maria Stina f. 31/12 1835 Segerstad. Fl. t. Stenstorp 1858, återkom -60, fl. sedan till Säteriet -61, till Lars Larsg. 1868.

Johannes flyttade till socknens slut 1881.Dottern Maja flyttade till Ryd 24/10 1882.
Enligt HFL. 1884-94 uppges Johan Ram vara död enligt brev till hans dotter Maja i Ryd,Skövde efter att han emigrerat till Amerika.

Nr 41 Slängarskrestins

Torp under Åslagården. 80 m NNO om markeringen finns en källare ingrävd i kullen. Änkeman Eric Eliasson f. 5/10 1792 Häggum. Den 21/7 1860 skar han med rakkniv Lars Fin i halsen i mordiskt uppsåt. Häktad 30/7, dömd till 3mån. fästning m.m. Begick självmord genom hängning i länshäktet i Mariestad. Begraven i tysthet den 27/8 i Mariestad. Barn:

  • Johannes f. 1/11 1829 Häggum. Kom tillbaka från Korsgården 1857.
  • Gustaf f. 24/12 1832 Häggum. Fl. till Bosgården 1857, återkom 1860.
  • Anders f. 25/10 1836 Häggum. Fl. t. Anders Nilsg. 1856.
  • Christina f. 2/3 1840 Häggum. Fl. t. Hemmingstorp, Rådene 1860.

Gustaf Ericsson f. 24/12 1832 Häggum. Hustru Mathilda Wilhelmina J onsdotter f. 12/1 1841 , Häggum. Kom från Bosgården 1862.

  • Son Johan August f. 5/10 1863 Häggum. Död 9/4 1865 Häggum.

De flyttade till Lövåsen under Backgården 1866.

Sist boende var Gustafs syster Christina (känd som Slängarskrestin) f. 2/3 1840 Häggum. Död 2/4 1920 på Haga i Tidaholm av hjärtslag.

Korsdalen

Liten jordbrukslägenhet, huset står kvar ekonomibyggnaderna rivna. Korsdalen ägdes en tid av ”Tösera” i Svaneberg Nr. 49 ovan och det föranledde besök sommartid från Stockholm. Sist boende: Enok Kjellberg, född på Källegården, emigrerade till USA och återkom till Sverige.
Fädreven Resterna av den norra fädreven ( södra fädreven kommenterad ovan under Torpleden) går här rakt fram väster om Åkholmen och ses igen efter Kvarnslätten där den viker ut åt höger vid skogsdungen.

Åkholmen

Fritidshus.
Anders Nilsson Knopp f. 16/4 1833 Warnhem. Död 19/9 1903 genom att ha skurit sig om halsen. Vigd 2/7 1858 med Maria Larsdotter f. 9/10 1829 Broddetorp. Död 28/4 1931.
Barn:

  • Karl August f. 24/12 1862 Häggum. Fl. t. Bjersgården 8/11 1888.
  • Lars Edvin f. 29/10 1865 Häggum. Fl. t. soldattorp 337 under St. Gåran 1886.
  • Wiktor Emanuel Viktor f. 30/6 1869 Häggum. Fl. t. Bjersgården 1886, återvände 8/11 1888, sedan till soldattorp 334 under Skattegården 1889.
  • Richard Nathanael f. 15/9 1872 Häggum. Fl. t. Wåmb 22/10 1889.
  • Johan Gustaf f. 19/4 1858 Lundby. Vigd 12/2 1884 med Lovisa Fast f. 25/2 1856 Fogelås. De tl till Borgunda 11/3 1886.

Senare boende var Signe Olivia Larsson f. 27/11 1894 Halleberg, Häggum. Bosatte sig 1971 på pensionärshemmet i Skultorp. Död 4/7 1986.

Kvarnslätten

Gård och kvarn.
Fram till omkring 1950 fanns på gården kvarndamm, kvarn och såg och uppe på berget ovanför Korsdalen fanns en ”hållsdamm” för att samla upp vatten i en mosse, dammfästet finns kvar. Kvarnen i Qvarnslätten fick rätt att mala för tull till den 15 maj 1811 och den skattlades den 15 juni 1812.

Nr. 40 Kvarnslätten

Kvarnslätten ”Jonasa apel” en gammal apel syns hitom gården och något till höger.

Jonas Petersson f. 9/9 1810 Häggum. Död 20/4 1882 Häggum. Vigd 12/4 1840 med Eva Sundberg f. 1/6 1815 Häggum. Död 19/3 1892 Häggum.

  • Dotter Klara f. 5/7 1845 Häggum. Död 18/2 1894 Wist förs., Linköpings stift.

Måg Snickaren Frans August Karlsson f. 5/8 1837 Långsjö. Vigd 28/11 1875 med Betty Jonsdotter f. 7/7 1850 Häggum. Barn:

  • Wilhelmina Elisabet f. 28/1 1875 Karlstad
  • Karl Johan f. 14/2 1878 Karlstad.
  • Hustruns oäkta son: Axel Wilhelm f. 12/3 1883 Häggum.

Familjen emigrerade till Amerika 1884.

Kvarnslätten

Bostadshus.
Fädreven se ovan kan ses i kurvan ut till höger från Backavägen.

Björksäter

Villa byggd på Backgården där Stems hus låg.
Nr. 39 Sterns
Stems under Backgården. Boställe på den plats där Björksäter ligger i dag.
Sist boende: Britta Dahlgren f. 29/8 1795 Sjogerstad. Död 21/8 1883 Backgården, Häggum.

  • Hennes styvdotter Kristina Johansdotter f. 25/1 1840 Häggum vigdes 18/3 1884 med Gratialisten,f.d. korpralen Anders Stem f. 14/6 1821 Härja. Kom från Hvalstad 1884.

Kristina dog 18/7 1888.2:a g. med Maria Pollack 16/6 1834 Borgunda. Hade smittkoppor.

  • Fosterbarn: Gully Maria Larsson f. 25/2 1895 Ö. Emtervik.

Anders och hans maka Maria dog samma dag den 7 /12 1901 ! Anders av njurlidande och Maria av lunginflammation.
Rakt framför oss ligger Smedbacken se nedan och vi tar till vänster på vägen mot Skövde och är strax vid utgångspunkten.

Smedbacken

Ursprungligen soldattorp ingående i en grupp om fyra soldattorp.

Anders Nilsgården. Rote nr 335 Skaraborgs regemente Höjentorps kompani. Soldater

  • Sven Håkansson, antagen 1691
  • Jonas Wallin, avancerade till underofficer 1715
  • Jonas Nilsson Snäll f1692, a 1716 (vakant 1797)
  • Jonas Dahl, a 1805
  • Magnus Åsling f 1795, a 1815
  • Gustaf Kjell, f 7/6 1801
  • Anders Skräck, f 27/4 1802 a 1836
  • Anders Skräck , f 1829 i Brunnhem a 1847
  • Alfred Ståhl, f 18/4 1861 i Längjum tjänstgjorde 1882-1907

Uppgifterna är hämtade ur boken Skultorpsbygden och det digitala soldatregistret.

Smedja

Smedjan låg där vägen från Backen och landsvägen möttes mitt på det som nu är vägbana så den var tvungen att rivas för den nya vägen.

Smedmästare Alfred Ståhl med sönerna Frithjof tv. och Ernst i mitten samt två smehalvor tili: F.oto: Svensson & Kullgren, Forserum

Källstorp

Ursprungligen soldattorp ingående i en grupp om fyra soldattorp.
Källegården. Rusthåll nr. 29 vid Västgöta regemente Gudhems kompani. Soldater:

  • Per Andersson, (gm 1694)
  • Håkan Andersson, f 1679, a 1699, d 1716
  • Hans Hammarberg , f1701, a 1725
  • Lars Källgren, f 1721, a 1743
  • Olof Kjellgren, f 1722, a 1758, vid gm 1795 var han 73 år.
  • Hans Klostergren, f 30/9 1749, a 1768 (se Wågsams och Klostergrens intäkt ovan)
  • Lars Roos, f 1777, a 1797
  • Johan Wallroth, f 1780, a 1807
  • Lars Roth, f27/11 1824, a 1848
  • Jacob Lätt, f 17 /1 1787, a 1813
  • Johannes Roos, 10/3 1797, a 1817
  • Lars Johansson Roth, f 27/11 1824 i Sjogerstad, rar avsked vid gm 1883 som gratialist d. v .s. erhållit pension
  • Sven August Käll, f 8/1 1861, tjg 1879-1905
  • Anders Kjellberg (uppgifter saknas)
  • Jonas Roos (uppgifter saknas)

Henriksdal

Anknytning till försvaret så till vida att Bostadshuset byggdes på Backgårdens mark av siste indelte soldaten i Häggum korpral Henrik Ehn.

Nr. 21 Finslund

Rik, Per August, Finslund.
Född 21/12 1871 i Häggum Död 1/3 1950.

Skräddaren August Rik på bilden nedan vid grinden in till sitt hus tydlig markering kvar än i dag, källaren låg till höger om ingången till tomten. Huset i bakgrunden är Riks hönshus. Vi har fått olika uppgifter om fattigstuga en hävdar att hönshuset är fattigstugan andra att fattigstugan låg där vi märkt ut den men att virket sedan användes för att bygga hönshuset. Vi har valt det senare på grund av sagesmannens kunskaper i övrigt.

Väses Emma och andra jag mött,

ur artikel av Hugo Nilsson

En gammal tant, som jag också minns, var Emma Jonsdotter, kallad ”Väses-Emma”. Det var en glad och pigg gumma, som för det mesta var på sprudlande humör. Ofta fick hon rycka in som hjälp i köket vid bröllop begravningar och större festligheter. De förekom betydligt oftare förr i tiden än idag. Anna Knopp var en annan sådan ”kalas människa”. Till henne gick man med skjortor och kragar, som skulle stärkas och strykas. Hon var även vida känd som en duktig bakerska, särskilt hennes smörbakelser var berömda. Hon blev därför ofta anlitad att baka till sådana festligheter.
I Häggum fanns också yrkesmän som skräddare Rik och smedmästare Ståhl. Genom sina yrken stod de väl högre på rangskalan än de förutnämnda. Rik var ensamstående, och trots att han var skräddare var inte kundkretsen så stor. Han var lite av filosof och tänkare och läste nog även en hel del. ”Jag heter Rik”, sa han en gång åt mig, ”men jag är inte rik.”

Foto Hugo Nilsson, Skräddare Rik, Häggum, 1930-talet
August Riks hus ur en annan vinkel

Smedmästare Alfred Ståhl var en mycket skicklig yrkesman, som verkligen kunde konsten att få fason på sina arbeten. Han var mycket anlitad. På den tiden var bysmeden oumbärlig. Numer är yrket så gott som utdött. Ståhls haket pryddes av ett välansat skägg. Blev han tillfrågad om något, tog han ett tag i skägget, dröjde lite med svaret och ·så kom något av ett orakelsvar. Han var lite av en filur, och kunde han skoja med någon gjorde han det gärna.

Anm. Alfred Ståhl se Smedbacken ovan.

Nr. 22 Fattigstugan

Vid kommunalstämman, protokoll 27 december 1895, diskuteras hur man skall göra med socknen tre fattighus som är mycket förfallna. Stämman föreslog att ett iståndsätts och två skall rivas men frågan skulle upp på ny stämma. Den 21 maj 1896 beslutar kommunalstämman att sälja den i Västerängen belägna stugan samt att reparera taken mm på stugan i Jonstorp och på fattighuset.

Nr. 38 Lövåsen

Egare Gustaf Eriksson f. 24/12 1832 Häggum. Död 10/12 1916 Häggum
h.Matbilda Wilhelmina Jonsdotter f. 12/12 1841 Häggum. Död 11/6 1906 Häggum. Barn:

  • Maria Elisabeth f. 16/3 1867 Häggum. Död 9/3 1901 Häggum.
  • Emma Kristina f. 13/11 1869 Häggum. Ej absolverad efter födseln. Fl. till Trässberg 22/10 1895, kom åter 7 /10 1896.
  • Hanna Lovisa f. 25/8 1873 Häggum. Fl. till Stenum 8/11 1894, återkom 7 /11 1895, fl. till Skärf 26/10 1896.
  • Johan August Ekström f. 14/12 1876 Häggum. Fl. till Skoltomten 1898, kom fr. Warola 10/11 1904, till Sköfde 28/3 1905. Död 24/6 1906 Löfåsen, Häggum.

Emmas Barn

  • Ester Ingeborg Sköld f. 24/3 1890 Häggum.
  • Signe Maria Sandsjö f. 7/3 1894 Häggum. Fl. till Trässberg 22/10 1895,kom åter 7/10 1896.
  • Agnes Kornelia f. 21/9 1897 Häggum. Död 24/11 1897 Häggum

Sist boende var Emma Gustafsdotter f. 13/11 1869 och hennes dotter Ester Sköld f. 24/3 1890 Häggum död 20/8 1979 Westers v.4, Skultorp. Ester Sköld bodde sedan på ett flertal platser i Häggum för att sista tiden innan ålderdomshemmet i Skultorp bo i Småskolan.
Esters dotter: Maj Ingeborg Linnea f. 12/12 1920 Hjälstad.

Om Ni vill ta del av material i arkivet kontakta någon i Hembygdsföreningens styrelse.

Nedanstående artiklar är åberopade i denna beskrivning
Sockenbeskrivning Av Mg:r Thure Ljunggren, 1794 Häggum – en bygd i förvandling
Karta: Som underlag har använts kopia av ”Reproduktion i svartryck av Ekonomisk konceptkarta över Skaraborgs län åren 1877-82” bearbetad i .dator av Bengt K.indbom med stöd av Stig Bood.
Uppgifter har hämtats från ”Ortnamnen i Skaraborgs län” del XII Valle Härad.
Uppgifter ur folkbokföringen: Anders Larsson.
Uppgifter om kvarnar ur skrift av Hugo Sköld, Steristorp i föreningens arkiv.
Uppgifter ur soldatregistret Stefan Agnar.
Text Bengt Kindhorn granskning Barbro Bood
Artiklar: Bo Olsbo, Anders Siljedahl, Natanael Wihlsson, Hugo Nilsson m fl.

Tack för det intresse Ni visat vår hembygd.
Häggums Hembygdsförening.

Häggums by

Häggums by – Tovatorps by

Publicerat den
Flygfoto 1936 Curt Larssons förlag

Häggums Hembygdsförening hälsar Er välkomna till att vandra 7,3 km. från Häggums by till Tovatorps by och tillbaka. Lätt gångväg – barnvagnsvänlig.
Denna vandring beskriver två historiska skeden i Häggums sockens historia.
Det första är laga skiftet 1855 då den invanda bygemenskapen sprängdes sönder och gårdarna flyttades ut över byns marker. Detta kan Ni se vid en jämförelse mellan 1855 års karta och de platser som gårdarna nu ligger på.


Det andra är Statens förvärv av mark genom AB Atomenergi för Ranstadsverkets uppbyggnad. Ni kan se hur gårdar helt försvunnit eller ändrats till avstyckade permanentbostäder eller fritidshus.


Vad hände med dom som bodde och brukade respektive gård. Vi kan bara redovisa de faktiska omständigheterna vart dom flyttade eller om dom bodde kvar. Tankar, sorg och saknad över att mista det som var tryggt eller glädje över något nytt vet vi inget om. Ett är dock säkert ingen gick oberörd genom de stora omvälvningarna vare sig 1855 eller 1960.


Denna vandringsled saknar markeringar, det är bara att med beskrivningen i hand följa vägen upp till Tovatorp.

Karta
Kartan visar Häggums bys laga läge 1855, dvs hur gårdarna låg i byn innan de flyttade om i samband med laga skiftet. Obs! kartan ligger ej strikt i Nord-Syd, kyrkan visar öst-väst.

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■
Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter boplatsen. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering, med reservation för feltolkningar och andra fel.
Eftersom fler uppgifter än från torpinventeringen är med i denna beskrivning och på kartan så finns inte uppgifterna i nummerordning.
Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta.

Häggums kyrkor

Häggums gamla kyrka revs 1863. Den byggdes på utmarken några hundra meter öster om byn, vars läge förmodligen stammar från perioden 600 – 800 e Kr. Det var en romansk stenkyrka med rakslutet kor och västtom. Tornets ljudgluggar bestod av dubbla valv burna i mitten av kolonetter. Tornet, kanske senare tillbyggt, hade en patronatsingång i väster. Den murades senare igen och ersattes av ett fönster. Tomrummet behövdes som sittplats.
Kyrkans huvudingång var sydporten, som försågs med ett vapenhus av trä, möjligen föregånget av ett av sten. Den järnbeklädda dörren är troligen sakristiedörr i dagens kyrka. Dörren har ett rombiskt nyckelbeslag och en ring formad som en orm som biter sig i stjärten.
Kyrkans murar var mer än metertjocka, något överdrivet med tanke på att långhusets inre bredd var endast 6 m. Kyrkan var totalt ca 17 m lång, varav långhuset drygt 9 m. Tornet var murat till 11.5 m höjd. På ca 6 m höjd finns en inskränkning i murlivet som tyder på att överdelen tillkommit sekundärt.

Kyrkan 1861
1830 skriver kyrkoherde A P Noraeus: ”Jag saknar den källa ur hvilken jag kan hämta hvilket År hon är byggd. Säkert är det att hon är byggd i IX Secelet”. Kyrkohistorikern Fischer ville ha byggåret till 1050. Sannolikt byggdes kyrkan i första hälften av 1100-talet.
Kyrkans inre var rikt smyckat med målningar, som troligen utförts under 1400-talet. På norra väggen fanns en stor bild av bröllopet i Kana och över sydporten en målning av S:t Göran, möjligen kyrkans skyddshelgon.
Häggum med sina 21 gårdar i kyrkbyn var den största socknen i det nuvarande pastoratet. Den hade egen präst, Niclis, i början av 1300-talet. Häggum kom att tillsammans med Sjogerstad och Rådene utgöra ett pastorat. Häggum avskildes från pastoratet år 1586 då Häggum vid arvsskiftet efter hertig Magnus undantogs och fördes
över till Valle härad och hertig Karls lott. Härav öknamnet ”Skams undantag”. Gamle Skam var ett öknamn på Karl IX.

Från den gamla kyrkan finns dopfunten bevarad, ett mycket vackert arbete från 1100-talet eller 1200-talets början.
Den gamla kyrkan var trång. På en inre yta av drygt 40 kvm skulle en församlig, som 1855 bestod av 700 medlemmar, samsas.
1864 invigdes den nya kyrkan. Dess nyklassisistiska interiör återställdes vid renoveringen 1998.
Förf. Bosse Olsbo

Sockenmagasinet

Sockenmagasinet som ligger inbyggt i kyrkogårdsmuren är enligt Gunnar Linde, Skövde kommuns äldsta profana byggnad. Det är ett sockenmagasin som enligt den tidens förordningar byggdes och förvaltades av socknen för att fungera som en bank för spannmål. Sockenmännen levererade in säd på hösten och kunde ta ut ”sin” mängd på våren eller säd kunde säljas till den som behövde utsäde.
Fungerade också som militär magasinskassa för försörjning av hustru och barn till skadade eller dödade soldater.

Gamla Prästgården

Tidigare kh. bostad med ekonomibyggnaderna där kyrkans parkeringsplats nu ligger. Efter det att ny ladugård byggdes på nuvarande plats uppfördes kyrkstallet med dass och plats för släckningsutrustning vid skogsbrand. Klotter på dasset ”Detta hus det bör vörda, fast det inget tempel är, ty det lättar mången börda, som man uti ändan bär”.
Mitt emot porten till Gamla Prästgården låg lastbilsgaraget för Henry Arvidsson åkeri.
Sist boende Ester Ingeborg Sköld * 24/3 1890 död 20/8 1979.


Vi vandrar nu söderut på Häggums bys gamla bygata vars läge bevarades i samband med laga skiftet 1855 se kartan ovan.

Bosgårdens kvarn

Tillhörde tidigare Bosgården. Bäcken som leder till Bosgårdens kvarn fyllde kvarndammen och försörjde kvarnen med vattenkraft så länge den var i drift till i början på 60-talet. Vid kvarnen fanns också en tid ett gårdsmejeri. På nuvarande fastigheten ligger också Häggums kommuns bastu som var i gång till slutet av 1960-talet.

Bosgården

Bosgården var ett av Häggums tre säterier och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. En av många källor som rinner upp öster om gården var hälsokälla och gården hade en tid gäster för att dricka brunn.
Till gården hörde också ett bostadshus vid ladugården på vägen ner mot mosskiftena och mellan kvarn och ladugård en gårdssmedja.
Den 8 januari 1910 tecknades hyresavtal för Häggums första handel/affär inrymd i södra flygeln, S A Käll hyresgäst.
I Bosgården startades också Häggums Missionsförsamlings verksamhet 1854.
Se artikel på hemsidan Häggums säterier här.

Prästgården

Prästgården fram till 1922 Kh. boställe. Prosten och Hovpredikanten Paul Nilsson hade en produktiv tid här på 1_910-talet som psalmförfattare och diktare.

Missionshuset

”År 1878 fick Missionsförsamlingen bygga ett Missionshus. På J. W. Johansson gård hvilket sedan stått öppet för alla Guds ords förkunnare i 125 år” Citat ur jubileumsskrift för Häggums Missionsförsamling.

Nr. 56 Nisa på Kroa

Nisa en av många krogar i Häggum belägen ungefär mitt emot Missionhuset. Uppgifter om sist boende saknas.

Fridhem

Bostadshus byggd på Bossgårdens ägor. Har bl. annat inrymt Häggums poststation.

Bygdegård

Tidgare folkskola invigd 1908, undervisningen upphörde vårterminen 1966. Från och med 1993 har fastigheten övertagits av Häggums Bygdegårdsförening och drivs nu som samlingslokal för bygden.

Småskola

Småskolan byggd 1890 är i dag privatbostad. Om skoltiden se artikel på hemsidan.
Nr. 57 Mitt emot småskolan på andra sidan vägen en stuga där vi inte har några uppgifter om boende.

Folkskola

Svenstorp

Svenstorp F d A & H Kjälls Speceri- och diversehandel. Affären flyttade från Bossgården till detta läge.

Prästbolet

Bostadshus ursprungligen med fyra garage i bottenplan. Garage för Curt Larsson taxi och åkerirörelse. Har också inrymt bilverkstad.

Håkansgården

Ladugården som låg vid nya landsvägen ombyggd till bilverkstad. I fastigheten bedrevs också affärsrörelse.

Håkan Uddsgården

byggd 1936 av Curt Larsson för affärsrörelsen. Affären övertogs av Natanael Hellqvist och upphörde för ca 25 år sedan. Vid affären fanns en tapp med handpump som senare ersattes med en modem pump för Caltex bensin.

Backgården

Backgården gammal släktgård och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. I det lilla röda huset fanns, efter flyttning från Fridhem, Häggums poststation som upphörde den 30 juni 1950. På Backgården har bedrivits betydande stuteri verksamhet.

Håkan Uddsgården

Håkan Uddsgården och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. Ladugården riven låg i vinkel och följde vägens sträckning.
Vi vandrar vidare till höger gamla vägen Häggum-Bolum. Före 1929 fanns bara en genomgående allmän väg i Häggum den från Sjogerstad till Bolum. Ny allmän väg söderut till Stenstorp var klar 1929. Passerar nya vägen som byggdes 1960 i anslutning till Ranstadsverkets tillkomst och fortsätter enskilda vägen Häggum-Tovatorp.

Ängslyckan

Till höger Ängslyckan byggd som bostadshus i anslutning till bensinstation vid nya vägen med serviceanläggning i det som i dag är bilverkstad.

Nr. 60 Salmesgården

Salmesgården (enligt ortnamnen i Skaraborgs län) en del av Håkan-Uddsgårdarna. Dialekttalt har det blivit Sammelsgårn.
Sist boende August Larsson * 1/3 1886 och död 3/2 1956 och hans trolovade Tekla Andersson 3/6 1903 och död 21/12 1953. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960. Till gården fanns inget vatten framdraget utan djuren skulle ut varje dag i ur och skur, kyla och snöfall ner till brunnen för att dricka. Brunnen låg på höger sida strax efter att Ni passerat över nya vägen.

Salmesgården

Varje lid på vägen hade sitt namn- den vid Salmesgården kallades ”Salmesgårslia” och nästa upp till krönet är ”Årslia”.
Tre Lars-Larsgårdar låg i linje mellan landsvägen i den plats som mobilmasten nu står på.

Nr 62 Lars Lars gården

Siste ägare Sigvard Gustavsson * 24/5 1907 i Velinga död 16/8 1987 i Tidaholm gift 1939 med Astrid Fredriksson* 6/9 1912 i Bäckagården död 26/6 1964. I Lillstugan var sist boende Fritz Binnberg * 26/8 1893 i Kyrkefalla, änkling 27/11 1933, död 19/4 1960. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.

Nr. 63 Lars Larsgården

”Dundera Kjells” sist boende f.d. soldaten Wilhelm Kjell * 10/11 1854 i Säter. Kom från Medelplana 20/12 1895 vigd 9/8 1895 med Maria Stina Johansdotter * 10/1 1859 i Häggum död 27/10 1919 i Häggum.

Nr. 64 Lars Larsgården

Sist boende Petrus Abrahamsson * 18/8 1891 död 7/7 1958 gift med Signe* 1886 död 1966. Gården var den första som inköptes för AB Atomenergis räkning efter Petrus Abrahamssons död. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis byggnation 1960.

Nr. 15 Snus Johannesa

En backstuga som räknades till Norra sandtäkten och där det bedrevs snushandel.
Sist boende backstugesittare och krympling Johannes Andersson,* 22/5 1821 i Varnhem död 14/2 1907. Vigd 1863 med Lotta Fahlgren * 2/6 1838 i Falköping. Barn:

  • Johan August* 20/10 1866 i Häggum fl till Håkan Uddsgården 3/8 mtl. 1884
  • Axel Henrik Johansson * 18/1 1872 i Häggum fl. till soldattorp 333 1889 och fick soldatnamnet Ehn.

N Sandtäkten

N Sandtäkten en backstuga på Häggums bys samfällighet. Allmänningen såldes 1923 till ägaren av Skaffaregården och har sedan friköpts med stöd av ensittarlagen och var en tid fritidshus i dag bostadshus.
Hugo Nilsson skriver i uppsats om de som bodde här: och ännu längre ned fanns förr två stugor, varav den ena är kvar – detta vid gamla Bolumsvägen. I den stuga som är borta bodde Lotta. Dit fick jag ibland gå som barn med slaktmat och någon brödkaka. Jag minns hur hon då tog fram några hårda brödbitar ur en byrålåda, slog ihop dem och sa: ”Här ser du hurdant jag far äta.” Jag misstänkte Starkt att de låg där jämt för detta ändamål.
Granne med henne, men yngre, var Emma i Sandtäkten, som hon alltid kallades. Hon saknades sällan på mötena i missionshuset, där hon gärna lät sin röst höras för att vittna. Men ibland blev hon lite långrandig, och då försökte man få henne att sluta genom att ta upp en sång, vilket inte alltid lyckades.
Längre bort, i riktning mot Atomverket, bodde gubben Käll. Han var, som jag minns änkeman, smutsig och ovårdad. Han hade ett litet lantbruk med kor och en gammal svart häst, som han åkte efter. Vid sidan om åket sprang hunden Pilo. Käll verkade lite hård, men även han kanske kunde ha varit annorlunda, om han mött mer värme och medkänsla här i livet.

Ta till vänster i riktning Tovatorps by (vägen till höger leder till Boslycke).

Nr. 65 Lars-Larsgården

Vi kommer till Lars-Larsgården på vänster hand. På gården fanns förutom bostadshus och ladugård en lillstuga med kammare och snickeriverkstad. I den lillstugan hade Häggums modellflygklubb sitt säte en period. Där byggdes modellflygplan. Framme till höger ligger Skaffaregården där klubben anlade ”Skaffaregården ring” för att köra med modellbilar. Banan blev aldrig riktigt färdig och kan i dag ses som en ring i betesmarken.
Till vänster omedelbart före Lars-Larsgårdens gårdstomt syns resterna av en väg som gick härifrån och ner till vägen Häggum-Stenstorp allmänt kalla Fjällavägen. Var från början en del av den fädrev som södra drevlaget hade för att på ett enklare sätt kunna driva djuren till bete på Billingen.
Sist boende Holger Johansson* 5/7 1902 i Holmestad död 1/1 1993 gift med Herta Eriksson*
11/5 1899 död 23/4 1952. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1960
flyttade Holger Johansson till Klosterängen. Barn:

  • Ingvar * 29/3 1930
  • Inga-Britt* 25/10 1944

Ruth Eriksson
Husen revs 1968.

Nr. 75 Skattegården

På vänster sida vid den odlade åkern syns en portstolpe i sten vid infarten till Skattegården. Gården ägdes och brukades av Natalia och Herbert Henriksson. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1960 flyttade de till Skultorp.
Till Natalia och Herbert kom Anneli Lehmijoki som krigsbam från Finland på 1940-talet Anneli stannade kvar i Sverige.

Skattegården

Gårdens bebyggelse låg uppe på kullen och till höger om denna sett från Tovatorpsvägen fanns en väl bevarad Hällkista som öppnades i samband med de arkeologiska utgrävningarna 1958-1959. Hällkistan ingick som ett bland flera fynd och som hade skadats av att man i kullen hade anlagt en jordkällare.

RAA:s rapport över kulturhistoriska undersökningar i HAGGUMS socken, Västergötland 1958-1959.

RAA:s rapport över kulturhistoriska undersökningar i HAGGUMS socken, Västergötland 1958-1959.
Hällkistan var 3 m lång placerad i N-S riktning. Botten utgjordes Av en 2 x 0,7 m stor kalkstenshäll och sidorna av 10 olika stora hällar. Över låg 0, 7 5 -1,25 m stora kalkstens hällar.
I kistan låg direkt på bottenhällen en ovanligt kraftig 30-35 år gammal man, 1,70 cm lång.

Bränneberg

Nästa på höger sida är Bränneberg ursprungligen en gård avstyckad från ett av Häggums tre säterier. Se artikel på hemsidan här.
Gården ägdes och brukades av familjen Per Larsson. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1961 byggde de ny villa Björksäter.
Byggnader med tomt har avstyckats och utgör permanentbostad.

Hansatorpet(Hansagården)

På vänster sidan ligger Hansagården, ladugården låg nedanför backen och grunden finns fortfarande kvar.
Här verkade från början av 1920-talet till 1950 Byskomakaren Frans Skatt * 13/2 1871 död 23/7 1952 och hans hustru Wilhelmina Skatt* 17/12 1869 död 30/12 1949.
Gården övertogs och brukades av sonen Evert Jonsson. Efter försäljning av gården till AB Atomenergi 1960 flyttande han senare till Svenstorp.
Byggnader med tomt har avstyckats och utgör permanentbostad varvid också namnet förändrats till Hansatorpet.

Vi vandrar vidare och passerar Vättervattenledning i sin sträckning mellan Borgunda och Skara. Ledningen markeras med en nedstigningsbrunn i åker på höger sida och uthuggning i skogen. På höger sida står en portstolpe i sten vid vägen fram till ytterligare en gård Bränneberg, avstyckad från säteriet. Till denna gård finns ytterligare en väg längre fram på höger sida.

Bränneberg

Gården ägdes och brukades av Johan Edvin Larsson * 23/9 1878 Bränneberg död 9/2 1972 gift 1908 med Anna Maria Johansson * 19/3 1875 Åslagården död 29/2 1962.
Johan övertog gården 1908 efter sin far och 1945 flyttade han till den nybyggda bostaden Lillängen på samma fastighet. I samband därmed arrenderades jordbruket ut 1945-1954 till familjen Karl-Erik Levander och 1954-1961 till Janne Krantz.
Johan Larsson var på sin tid en betydande kommunalman i Häggum ordförande i stämma och kommunalnämnd.
AB Atomenergi köpte 1960 de delar av fastigheten som låg söder om vägen Häggum­Tovatorp. Efter Johan Larssons död har marken sålts till angränsande fastighet och ett fritidshus och en permanentbostad av styckats av.

Konstnären Gerhard Larsson

Konstnären Gerhard Larsson, föddes på Bränneberg den 6/6 1910, och dog i Göteborg den 16/5 1990. Begravd på Häggums kyrkogård.
Han arbetade hemma på gården till 26 års ålder då han kom in på Valands målarskola. Inspiration till att börja utbilda sig till konstnär fick Gerhard Larsson när på 1930-talet såg Karl Isakssons målningar på Skövde Konsthall.
Senare studerade han vid Academie de la Grande Chaumeiere i Paris. Han reste mycket och tillbringade långa tider i bl.a. Spanien.

”Gerhard Larsson tillhör sin generations största särlingar inom Göteborgsmåleriet. En konstnär som var trogen sina ideal, så ödmjuk inför konsten som Gerhard Larsson kan man aldrig upphöra att beundra och respektera. Gerhard Larsson är en målare – ärlig och äkta, dessutom en av våra egna.”

Skrev Yngve Nordström inför utställningen i Skövde Konsthall 1976, flera verk av Gerhard Larsson finns i Bygdegården.
Lillängsbacken är i dag namnet på fritidshuset. Namnet sprunget ur att det enligt gamla uppgifter sägs att gården byggdes i Lillänsbacken.

Lillängen

Lillängen det namn som Johan Larsson gav bostadshuset när han byggde det som också stärker ovanstående samband. På Tomten låg fornminne nr 11 en skelettgrav som grävdes ut i samband med avstyckningen 1973.
Huset är tillbyggt under slutet av 1970-talet.
På andra sidan vägen mitt för Lillänge finns fornminne nr. 12.

Nr. 76 Larspettera (backstuga/torp under Bränneberg)

Backstuga på höger sida efter bäcken. Troligtvis ej bebott efter 1903.
Arbetare Lars Petter Larsson Österman * 20/4 1833 i Lundby död 4/9 1902 i Häggum. gift 3/10 1858 med Anna Kajsa Johansdotter * 1/7 1836 i Segerstad. Barn:

  • Sofia Elisabeth * 3/2 1872 Bränneberg
  • Ture Gottfrid * 13/11 1877 Bränneberg. Fl. till Sventorp 29/10 1895
  • Oskar Wilhelm * 13/9 1880 Bränneberg. Fl. till Sventorp 22/11 1897
  • Anna Charlotta * 18/1 1868 Bränneberg. Fl. till Sventorp 22/11 1897
  • Maria Wilhelmina * 1/12 1858 Bränneberg. h.o.ä.s. Wilhelm Lundgren * 13/12 1882 Bränneberg Fl. till Kungslena 23/10 1900, återkom från Högstena 31/10 1902, till V arola 20/10 1903.
  • Johan Alfred * 8/12 1874 Bränneberg. Kom från S. Kyrketorp 20/11 1895, fl. till Sventorp 10/11 1896.
    o.ä.d. Serafia Elisabeth * 7 /9 1896 Bränneberg.

Blacke

Vi har gått över bäcken, har en åker på höger sida och på vänster sida ligger Ranstadsverkets avfallstipp. Närmast vägen ett dike som grävdes för att skära av det naturliga vattenflödet från att komma in i tippen. När vi går sluttningen upp mot Åslagården går vi genom Blacke­skifterna. Det var utmarker till vissa av Häggums gårdar, där fanns åker, bete och skogsmark. Avfallstippen ligger delvis på åkermark som hörde till skiftena i Blacke. Söder om avfallstippen kommer den sjö som blir en sjö av tre olika dammar att få namnet Blackesjön, efter förslag från Häggums Hembygdsförening.

Nr. 99 Åslagården

Gården ägdes från 1934 av Axel Andersson * 10/2 1886 död 20/10 1956 gift med Hanna * 26/5 1884 död 11/7 1962.
Barn:

  • Stina
  • Britta
  • John

Sista brukarna familjen Erik och Britta Svensson. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1960 fortsatte de en tid som arrendatorer och de arrenderade också Tovatorp Stommen.
Fritidshus, avstyckad tomt med byggnader.

Åslagården

Gården ägdes och brukades från 1948 av Hugo Nilsson * 24/7 1908 död 1/6 1998 gift 20/3 1936 med Stina (född Andersson i granngården)* 25/12 1914 död 21/7 1978. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1960 flyttade familjen till Skultorp och fastigheten hade sedan olika hyresgäster.
Permanentbostad, avstyckad tomt med byggnader.
Bortom gården på gränsen mellan Häggum och Brunnhems socknar finns ett antal fornåkrar och runt Åslagårdarna finns flera fornlämningar. Från ladugården utgår en väg som gick förbi torpen till Bäckagården.

Nr. 92 Drevsi

Torpet Drevsis läge är under Blackesjön. Väg till Brunnhem tangerar dessa marker och det finns berättelser om Tollestorpahålan och Käringaråsen som får studeras i annat sammanhang.
Hugo Nilsson som vi citerat på flera platser ägde och brukade denna gård och vi skall citera vad han skrivit om fornlämningarna. Att Häggum sedan länge haft en bofast befolkning visas av att en hel del fornfynd gjordes vid de arkeologiska utgrävningarna för AB Atomenergis räkning vid verkets uppförande- Det finns även annat som talar därom.
I Åslagårdens beteshage höll sommaren 1960 Valle härads turistförening sommarmöte och ur Skaraborgs läns Tidning citeras:

”På denna mark fanns cirka 2.500 år före Kristus 1) Sveriges första tamboskap och här har odlats i terrasser, vilka har anlagts för att underlätta odlingen för några tusen år sedan, resterna äro mycket tydliga och rand efter rand kunde iakttagas på sluttningen. Härtill kommer att trakten är kanske en av Sveriges vackraste”.

Skaraborgs läns Tidning

Det sista påståendet får stå för tidningens räkning. Kanske var där vackert, fast vi som gått där i vår dagliga gärning nog inte sett det med samma rosafärgade glasögon som en tillfällig turist. Dessa vallar var också föremål för hembygdsforskaren Hugo Skölds och Natanel Wihlsons intresse.

Forsätter man vägen förbi Åslagårdarna och Tovatorp genom Tjuvadalen kommer man så småningom till vägen mellan Falköping och Varnhem. Namnet Tjuvadalen påstås komma av att den i forna tider var ett tillhåll för tjuvar och stigmän, som velat hålla sig undan. Att så varit fallet låter inte otroligt, då den ligger i en mörk skog insprängd mellan Tovaberget och Brunnhemsberget.

Nr. 77 Åslagården

I sista backen upp mot Tovatorp finns en öppen mark innan den odlade åkern. Följer man gränsen mellan åker och öppen mark åt höger kommer man fram till gårdstomten som rymde två bostadshus och ett antal övriga hus.
Sist boende Frans Gideon Andersson * 31/3 1887 Åslagården död 13/11 1957.
Gideon var egen och när Astrid i Tovatorp kom med mat till honom ville han inte ta emot den utan bad att man skulle ”ta mät hem igen”
Gården köptes upp av AB Atomenergi 1960 och husen revs.
Om Gideon i Åslagården skriver Hugo Nilsson: Han bodde ensam i sin stuga ända till han förolyckades genom att bränder rasade ut ur spisen och rök förgiftade honom. Med åren blev han något av en enstöring. Även han hade fått bidrag och hjälp med att bygga en ny stuga. Trots att den gamla var fallfärdig dröjde det länge innan han kunde förmås att flytta in i den nya. Hans grannar och vänner köpte en del möbler och uppvaktade honom med, om det var en högtidsdag eller vid inflyttningen minns jag inte, alltnog vägrade han att ta emot dem. Minnet sviker, ifall han gjorde det senare.
Nu lämnar vi Häggums Bys skifteslag och går in på Tovatorps marker. Reflektera en stund över den stora omställning som drabbade bönderna 1855. Hit förflyttades de som fick flytta längst åt SV ifrån att ha bott ganska mitt i byn där Bygdegården nu ligger.
Thure Ljunggren säger i sin sockenbeskrivning från 1794 att byar finnas Häggum och Tofvatorp.

Nr. 102 Tovatorp Stommen

Kyrklig jord som utöver Prästgården skulle förstärka prästernas avlöning. Så tycks inte ha varit fallet i Häggum om man läser Thure Ljunggrens sockenbeskrivning. ”Präste stomn, är en ¼ heman i Tofvatorps by, har åker till 4 Trs utsäde i sämsta mojord, Höbol, till 20 stackar.”
Alla handlingar från syneförrättningar m m som rört förhållandet mellan arrendator och Skara
stift från 1882 till 1959 finns i Hembygdsföreningens arkiv Box 103.
År 1904 övertogs arrendet av Jakob Wilhelm Svensson* 30/9 1853 i N Vånga Vigd 4/7 1882
med Inga Maja Andreasdotter * 24/4 1853 i Öttum.
Barn

  • Svens Algot * 9/9 1883 i N Vånga död 26/1 1966
  • Ida Wilhelmina * 7/9 1885 i N Vånga fl. till Prästgården 1904
  • Anders Einar* 26/6 1888 i N Vånga död 22/8 1967
  • Anny Elisabet* 30/5 1891 i N Vånga.
  • Fosterson Nils Erik Gerhard* 8/9 1904 i Stenstorp (se brukare av Åslagården)

Jakob dog 1930 och Maria (Maja) 1931 och därefter övertog bröderna Sven och Anders Svensson arrendet. Anders hade också en snickeriverkstad på gården.
Åkermarken såldes av stiftet till AB Atomenergi 1960 och skogsmarken i mitten på 1990-talet till Ranstad Industricentrum AB.
Fritidshus, avstyckad tomt med byggnader

Nr. 101 Tovatorp Nolgården

Gården ägdes och brukades från1937 av Teodor Levander 5/1 1901 i Tovatorp Nolgården död 10/8 1987, vigd 26/6 1921 med Hulda Knopp 12/11 1896 i Rosenlund död 4/12 1979. Barn Karl-Erik, Olle, Stina, Berta, Ebba och Einar.
Gården såldes till AB Atomenergi 1960 och makarna Levander flyttade senare till Sandtorp. Fritidshus, avstyckad tomt med byggnader. Ekonominbyggnaderna används för bruknings­enheten Tovatorp Sörgården.

Nr. 100 Tovatorp Sörgården

Gården ägdes och brukades av Eskil Larsson * 26/9 1915 och död 15/7 1997 i Tovatorp Sörgården. Gift med Astrid.
Barn Ruben som arrenderar och brukar gården med flera fastigheter.
Gården såldes till AB Atomenergi 1960 och makarna bodde kvar på Tovatorp Sörgården.

Vägen fortsätter förbi Tovatorp Sörgården och vi kommer fram till ett vägskäl. Till vänster vägen till Invaldstorp över Brunnhemsberget till höger vägen genom Tjuvadalen till Brestorp och Bolum/Broddetorp. Till höger sträcker sig Häggums socken närmare en kilometer till genom Tjuvadalen.

Vi vänder här och påbörjar ett lätt vandring ner till Häggums by.

Karta: Som underlag har använts kopia av ”Reproduktion i svartryck av Ekonomisk konceptkarta över Skaraborgs län åren 1877-82” bearbetad i dator av Bengt Kindbom med stöd av Stig Bood.
Uppgifter ur folkbokföringen: Anders Larsson.
Artiklar: Hugo Nilsson, Bo Olsbo, Anders Siljedahl, Thure Ljunggren, Natanael Wilsson.

Text i övrigt Bengt Kindbom granskad av Barbro Bood.

Tack för det intresse Ni visat vår hembygd. Välkomna tillbaka! Häggums Hembygdsförening.

Häggums by

Kultur- och naturleden Häggums by – Döves – Lottes.

Publicerat den
Flygfoto 1936 Curt Larssons förlag.

Häggums Hembygdsförening hälsar Er välkomna till att vandra vår kultur- och naturled på 8,2 km och kan förlängas till Våtemossen med 2 km. Leden är i skogsmark försedd med blå markering. I ett avsnitt följer den vår Torpled och har även gul markering. I öppet landskap följ kartan. Leden kan indelas i olika etapper för den som inte vill gå hela sträckan på en gång. 

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■ .

Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter boplatsen. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering, med reservation för feltolkningar och andra fel. 

Eftersom fler uppgifter än från torpinventeringen är med i denna beskrivning och på kartan så finns inte uppgifterna i nummerordning. 

Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta. 

Häggums kyrkor 

Häggums gamla kyrka revs 1863. Den byggdes på utmarken några hundra meter öster om byn, vars läge förmodligen stammar från perioden 600 – 800 e Kr. Det var en romansk stenkyrka med rakslutet kor och västtom. Tornets ljudgluggar bestod av dubbla valv burna i mitten av kolonetter. Tornet, kanske senare tillbyggt, hade en patronatsingång i väster. Den murades senare igen och ersattes av ett fönster. Tomrummet behövdes som sittplats. 

Karta

Kyrkans huvudingång var sydporten, som försågs med ett vapenhus av trä, möjligen föregånget av ett av sten. Den Järnbeklädda dörren är troligen dörr i sakristian i dagens kyrka. Dörren har ett rombiskt nyckelbeslag och en nng formad som en orm som biter sig i stjärten. Kyrkans murar var mer än metertjocka, något överdrivet med tanke på att långhusets inre bredd var endast 6 m. Kyrkan var totalt ca 17 m lång, varav långhuset drygt 9 m. Tornet var murat till 11.5 m höjd. På ca 6 m höjd finns en inskränkning i murlivet som tyder på att överdelen tillkommit sekundärt. 

Kyrkan 1861

1830 skriver kyrkoherde AP Noraeus: ”Jag saknar den källa ur hvilken jag kan hämta hvilket År hon är byggd. Säkert är det att hon är byggd i IX Secelet”. Kyrkohistorikern Fischer ville ha  byggåret till 1050. Sannolikt byggdes kyrkan i första hälften av 1100-talet. 

Kyrkans inre var rikt smyckat med målningar, som troligen utförts under 1400-talet. På norra väggen fanns en stor bild av bröllopet i Kana och över sydporten en målning av S:t Göran, möjligen kyrkans skyddshelgon. 

Häggum med sina 21 gårdar i kyrkbyn var den största socknen i det nuvarande pastoratet. Den hade egen präst, Niclis, i början av 1300-talet. Häggum kom att tillsammans med Sjogerstad och Rådene utgöra ett pastorat. Häggum avskildes från pastoratet år 1586 då Häggum vid arvsskiftet efter hertig Magnus undantogs och fördes över till Valle härad och hertig Karls lott. Härav öknamnet ”Skams undantag”. Gamle Skam var ett öknamn på Karl IX.  

Från den gamla kyrkan finns dopfunten bevarad, ett mycket vackert arbete från 1100-talet eller 1200-talets början. 

Den gamla kyrkan var trång. På en inre yta av drygt 40 kvm skulle en församlig, som 1855 bestod av 700 medlemmar, samsas. 

1864 invigdes den nya kyrkan. Dess nyklassisistiska interiör återställdes vid renoveringen 1998.

Sockenmagasinet

Sockenmagasinet som ligger inbyggt i kyrkogårdsmuren är enligt Gunnar Linde, Skövde kommuns äldsta profana byggnad. Det är ett sockenmagasin som enligt den tidens förordningar byggdes och förvaltades av socknen för att fungera som en bank för spannmål. Sockenmännen levererade in säd på hösten och kunde ta ut ”sin” mängd på våren eller säd kunde säljas till den som behövde utsäde. Fungerade också som militär magasinskassa för försörjning av hustru och barn till skadade eller dödade soldater.

Nr. 65 Lars-Larsgården

Sist boende Holger Johansson* 5/7 1902 i Holmestad död 1/1 1993 gift med Herta Eriksson*
11/5 1899 död 23/4 1952. I samband med försäljningen av gården flyttade Holger Johansson till Klosterängen. Barn:

  • Ingvar * 29/3 1930
  • Inga-Britt* 25/10 1944

Ruth Eriksson
Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.

Ta till höger (vägen till vänster går till Tovatorps by).

Skaffaregården

Ursprungligen en gård där jorden i dag tillhör Ranstadsverket och Noläng.

Skaffaregården (Bygdegård)

En barack som flyttades hit från Skövde i mitten av 1950 av Häggums SLU-avdelning och användes som Bygdegård fram till början av 1970-talet.

Bränneberg

Bränneberg var ett av Häggums tre säterier Se artikel på hemsidan Häggums säterier här.

Huset i ”Våteslia” omkring 1900. Foto Karl Fr. Andersson, Skultorp

Nr. 14 Våtes

Sist boende Lars Gustav·Jonsson * 25/5 1843 i Bolum död 28/6 1914 vigd den 31/10 1865 med Kristina Svensdotter Lans* 30/6 1837 i Borgunda död 1923. Barn:

  • Johan Rickard* 28/5 1869 i Våmb
  • Karl Edvin* 21/12 1871 i Häggum
  • Maria Elisabeth* 21/10 1874 i Häggum.
  • Ernst Albin * 15/8 1877 i Häggum.

Åsledet

Åsledet ursprungligen en bebyggd utmark under säteriet Bränneberg. Har under en period haft namnet Häggumstorp.

Gamla Prästgården

Tidigare kh. bostad med ekonomibyggnaderna där kyrkans parkeringsplats nu ligger. Efter det att ny ladugård byggdes på nuvarande plats uppfördes kyrkstallet med dass och plats för släckningsutrustning vid skogsbrand. Klotter på dasset ”Detta hus det bör vörda ’ fast det mget tempel är, ty det lättar mången börda, som man uti ändan bär”.
Mitt emot porten till Gamla Prästgården låg lastbilsgaraget för Henry Arvidsson åkeri.
Sist boende Ester Ingeborg Sköld * 24/3 1890 död 20/8 1979.
Vi vandrar nu söderut på Häggums bys gamla bygata vars läge bevarades i samband med laga skiftet 1855.

Bosgårdens kvarn

Tillhörde tidigare Bosgården. Bäcken som leder till Bosgårdens kvarn fyllde kvarndammen och försörjde kvarnen med vattenkraft så länge den var i drift till i början på 60-talet. Vid kvarnen fanns också en tid ett gårdsmejeri. På nuvarande fastigheten ligger också Häggums kommuns bastu som var i gång till slutet av 1960-talet.
Bosgården var ett av Häggums tre säterier och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. En av många källor som rinner upp öster om gården var hälsokälla och gården hade en tid gäster för att dricka brunn. Se artikel på hemsidan om Häggums säterier.
Den 8 januari 1910 tecknades hyresavtal för Häggums första handel S A Käll hyresgäst inrymd i högra flygeln.
I Bosgården startades också Häggums Missionsförsamlings verksamhet 1854.

Prästgården

Prästgården fram till 1922 Kh. boställe. Prosten och Hovpredikanten Paul Nilsson hade en produktiv tid här på 1910-talet som psalmförfattare och diktare.

Missionshuset

Missionshuset. ”År 1878 fick Missionsförsamlingen bygga ett Missionshus. På J. W. Johansson gård hvilket sedan stått öppet för alla Guds ords förkunnare i 125 år” Citat ur jubileumsskrift för Häggums Missionsförsamling.

Nr. 56 Nisa på Kroa

Nisa en av många krogar i Häggum belägen ungefär mitt emot Missionhuset. Uppgifter om sist boende saknas.

Fridhem

Bostadshus byggd på Bossgårdens ägor. Har bl. annat inrymt Häggums poststation.

Bygdegård

Tidgare folkskola invigd 1908, undervisningen upphörde vårtermininen 1966. från och med 1993 har fastigheten övertagits av Häggums Bygdegardsförening och drivs nu som samlingslokal för bygden.

Småskola

Småskolan byggd 1890 är i dag privatbostad. Om skoltiden se artikel pa hemsidan.

Nr. 57

Mitt emot småskolan på andra sidan vägen en stuga där vi inte har några uppgifter om boende. Läget syns på flygfotot ovan vid ensamma trädet.

Folkskolan

Sventorp

Svenstorp F d A & H Kjälls Speceri- och diversehandel. Affären flyttade från Bossgården till detta läge.

Prästbolet

Prästbolet Bostadshus ursprungligen med fyra garage i bottenplan. Garage för Curt Larsson taxi och åkerirörelse. Har också inrymt bilverkstad.
Håkansgården Ladugården som låg vid nya landsvägen ombyggd till bilverkstad. I fastigheten bedrevs också affärsrörelse.

Håkan Uddsgården

Håkan Uddsgården byggd 1936 av Curt Larsson för affärsrörelsen. Affären övertogs av Natanael Hellqvist och upphörde för ca 25 år sedan. Vid affären fanns en tapp med handpump som senare ersattes med en modem pump för Caltex bensin.

Backgården

Backgården gammal släktgård och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. I det lilla röda huset fanns, efter flyttning från Fridhem, Häggums poststation som upphörde den 30 juni 1950. På Backgården har bedrivits betydande stuteri verksamhet.

Källegården

Gammal släktgård och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855.

Håkan Uddsgården och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. Ladugården riven låg i vinkel och följde vägens sträckning.

Vi vandrar vidare till höger gamla vägen Häggum-Bolum. Före 1929 fanns bara en genomgående allmän väg i Häggum den från Sjogerstad till Bolum. Ny allmän väg söderut till Stenstorp var klar 1929. Vi passerar den väg som byggdes 1960 i anslutning till Ranstadsverkets tillkomst

Ängslyckan

Byggd som bostadshus i anslutning till bensinstation vid nya vägen med serviceanläggning i det som i dag är bilverkstad.

Nr. 60 Salmesgården

Salmesgården (enligt ortnamnen i Skaraborgs län) en del av Håkan-Uddsgårdarna.
Sist boende August Larsson* 1/3 1886 och död 3/2 1956 och hans trolovade Tekla Andersson *3/6 1903 och död 21/12 1953. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.

Varje lid på vägen hade sitt namn- Den vid Salmesgården kallades ”Sammesgårslia” och nästa upp till krönet är ”Årslia”. Tre Lars-Larsgårdar låg i linje mellan landsvägen i den plats som mobilmasten nu står på.

Nr 62 Lars Larsgården

Siste ägare Sigvard Gustavsson * 24/5 1907 i Velinga död 16/8 1987 i Tidaholm gift 1939 med Astrid Fredriksson* 6/9 1912 i Bäckagården död 26/6 1964. I Lillstugan var sist boende Fritz Binnberg * 26/8 1893 död april 1960.
Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.

Nr. 63 Lars Larsgården

”Dundera Kjells”sist boende f.d. soldaten Wilhelm Kjell * 10/11 1854 i Säter. Kom från Medelplana 20/12 1895 vigd 9/8 1895 med Maria Stina Johansdotter * 10/1 1859 i Häggum död 27/10 1919 i Häggum.

Nr. 64 Lars Larsgården

Sist boende Petrus Abrahamsson * 18/8 1891 död juli 1958 gift med Signe* 1886 död 1966. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.
Nr. 15 Snus Johannesa
En backstuga som räknades till Norra sandtäkten och där det bedrevs snushandel.
Sist boende backstugesittare och krympling Johannes Andersson, * 22/5 1821 i Varnhem död 14/2 1907. Vigd 1863 med Lotta Fahlgren * 2/6 1838 i Falköping. Barn:

  • Johan August* 20/10 1866 i Häggum f1 till Håkan Uddsgården 3/8 mtl. 1884
  • Axel Henrik Johansson * 18/1 1872 i Häggum fl. till soldattorp 333 1889 och fick soldatnamnet Ehn.

N Sandtäkten

N Sandtäkten en backstuga på Häggums bys samfällighet. Allmänningen såldes 1923 till ägaren av Skaffaregården och har sedan friköpts med stöd av ensittarlagen och var en tid fritidshus.

Nr66 Vasses

Den väg som går in mitt för vägen till soldattorpen Källeberg är en samfälld väg till en allmän lertäkt för Häggums socken. Här fanns en stuga på ofri grund benämnd ”Vasses” innehavare Vass.
Allmänningen ligger både på Bränneberg och Stora Boslycke och såldes på auktion till respektive ägarna av gårdarna 1923 men har aldrig fullföljts med ansökan om lagfart varför den fortfarande betecknas som samfällighet på ekonomiska kartan.
Sist boende var Anders Gustaf Andersson f. 20/8 1833 Falköping. Vigd 30/12 1860 med Johanna Johansdotter f. 2/7 1836 Häggum. Barn:

  • Augusta Josefina f. 13/11 1862 Häggum.
  • Anders Gustaf Herman f. 18/8 1865 Häggum.
  • Johan Oscar f. 16/1 1869 Häggum.Död 3/6 1870 Häggum.
  • Clara Elisabeth f. 12/8 1872 Häggum.

Fadern emigrerade till Amerika 21/6 1880. Hustrun och barnen emigrerade till Amerika 25/4 1881.

Ur beskrivning för Torpleden

Kållkälle -kallkälla är den gamla benämningen på området vid Källeberg. En kraftig kallkälla på sluttningen öster om gården har en gång varit allmännt vattenställe.
Den nya vägen bryter här rakt igenom den gamla fädreven för den södra av Häggums bys två
”dreflag”. I ”Hägnadsdelningshandlingar rörande Häggums socken af år 1858” beskriver lantmätare J Wetterlund svårigheterna att ena delägarna kring skyldigheten att hålla stängsel. ”Och rådgjorde Landtmätaren med wederbörande delägare härom samt uppgjorde fördelningsförslag med hwilket alla delägare förklarade sig nöjda och tillförbunde de sig att nästföljande dag kl. 7 före middag sammanträda för att förening härom underteckna”.
Nästa dag, 20 april 1858, sammanträdde man på nytt och då hade en del tagit tillbaka sina dagen före givna löften att ingå i en förening för underhåll av fädrev. Då brister lantmätarens tålamod och han skriver i protokollet:
”Emedan således inom såwäl norra som södra dreflaget finnas sådana personer hwilkas ord och samtycke ej räcker öfwer en natt, samt så undertecknad Landtmätare, som ni i 3ne dagar använt tid och möda för att uppgöra en till allmän båtnad ledande förening, ej nu widare härmed alla widare öfwerläggningar om drefstängsels uppsättande att upphöra samt hägnadsdelningen att fullföljas i enlighet med gällande stängselförordning, som ej påbjuder underhåll af någon dref, huru nödig den än må wara”.
Ord och inga visor. I det norra dreflaget så bildade man föreningen en månad senare eftersom den vid ”närmare eftersinnande är oss alldeles oundgänglig”. Vi vet inte hur det blev i denna drev men det var i varje fall på denna väg som man förde djuren till bete uppe på Billingen.

Nr.13

Vid dreven, mellan gamla och nya vägen, låg tre soldattorp ingående i Höjentorps kompani vid Kungliga Skaraborgs regemente.
Pukabo Rote nr. 332
Åslagården Rote nr. 3 3 3
Skattegården Rote nr. 334, Källeberg
All jord till soldattorpen är sammanslagen och utgör nu gården Källeberg (soldattorp nr. 334).
Huset på torp 332 revs omkring 1980. 333 är helt bortodlat. Uppgifterna om soldattorpen och soldaterna hämtade ur boken Skultorpsbygden.
En soldats rättigheter och skyldigheter framgår av följande Soldatkontrakt:

Soldatkontrakt
Höjentorps kompani N:o 333 Såvida Hemmasonen Axel Henrik Johansson från Häggums socken af Skaraborgs län till soldat antages för roten N:o 333 vid Höjentorps kompani afKongl Skaraborgs regemente, ingå undertecknade rotehållare med honom följande kontrakt:

1 :o) I lega utbetalas genast efter skedd rekrytering 20 kronor.
2:o) Uti årlig lön erhåller soldaten 5 kronor, som tilsammans med af soldaten tillsläppta 5 kronor genom rotemästarens försorg före den siste Februari hvarje år aflämnas till kompanichefen, för att insättas i Sparbank och få dessa medel med derå upplupen ränta icke lyftas före soldatens afgång ur krigstjenst.
3:o) Soldaten bekommer det gamla torpet med dertill hörande jord, sådant förre Soldaten det innehaft, och är han skyldig att under de 5 första åren der årligen plantera 5 träd och buskar till prydnad samt väl vårda desamma.
4:o) Torpet, som tillträdes den 14de mars 1890, lemnas soldaten i fullständigt skick,jorden väl brukad och gödslad samt på rotens bekostnad besådd med: 5 tunnor god och ren Hafre och två tunnor Potatis samt 1/2 tunna Råg, hus och hägnader efter laga syn, men åligger det Soldaten att sedan underhålla hägnaderna och sjelfbesörja mindre reparationer å husen då roten tillsläpper och framskaffar nödigt virke och öfriga materialier.
5:o) Soldaten erhåller årligen af roten:
a) i spannemål: kontant 8 kronor
b) i bränsle som af soldaten med rotens ökar hemköres: 4 lass ris eller grenar samt kontant 10 kronor.
6:o) Mulbete till så många kreatur som kunna vinterfödas på torpet erhåller soldaten på rotens skogsmark.
7:o) Då Soldaten är hemma skall han sjelfbruka torpet och inberga grödan med afroten lämnade ökar och redskap men då han är kommenderad eller lider af svårare sjukdom, åligger det roten att verkställa all brukning och bergning i behörig tid och ordning. Forder och gödsel får ej från torpet bortföras.
8:o) Efter dersom gjord begäran eger Soldaten att erhålla skjuts till och från Kompaniets samlingsplats, till möten och kommenderingar. Den uppodlade mossen som förre Soldaten sjelfbrukade skall den blivande Soldaten likaledes sjelfbruka med undantag af de två första åren.

Häggum Åslagården den 24 oktober 1889.

Jonas Andersson äger 1/2 Åslagd
Jonas Jonsson äger 1/4 Åslagd
L J Larsson äger 1/6 Åslagd
Anders Johansson äger 1/12 Åslagd
Lars Johansson äger 1/4 Bränneberg
J H Hoffman äger 5/54 mt Bränneberg
August Johansdotter, Bränneberg äger 17/100 åttendelar
Gustaf Svensson äger 3/8 St Boslycke
Johannes Andersson äger 1/8 St Boslycke

Rotehållare
Med förestående kontrakt förklarar jag mig nöjd.
Axel Henrik Johansson

Pukabo Rote nr. 332

Sven Gunnarsson a 1682
Jonas Ståhl (gm 1716: avancerat till underofficer 1715)
Anders Brådd a 1715 och död vid samma år 29/11 i Karlshamn
Oluf Håkansson Brådd f 1696, a 1716
Anders Brodd f 1751, a 1 773 får avsked 1 797: orkeslös
Anders Fast f 1777, a 1798 V Korpral
Johanes Skruf f 1828 i Dala, a 1850
Johan Wilh. Roth f 1863, tjg 1883-1901, d 1931

Åslagården Rote nr. 333

Svan Larsson a 1685
Johan Månsson Åhsela f 1690 (gm 1716)
Sven Åsling f 1756, a 1793
Magnus Larm f 1760, a 1860 (i Stralsunds hat. 1807)
Anders Hök f 1782, a 1811
Johan Öm f 1840 i Ljungby, a 1859
Axel Henrik Ehn f 1872, tjg 1889-1919, d 1958, distinktionskorpral och svärdsmedaljör.

Skattegården Rote nr. 334, Källeberg

Oluf Pehrsson a 1684
Anders Hägg avsked 1716
Jonas Pehrsson Fredman a 1716
Anders Hägg ”dödsstörtan” i Trollhättan 1796 (gm 1797)
Jonas Hägg f 1783, a 1805 (i Stralsundsbat. 1807)
Carl Ehn f 1843, a 1866
V. Emanuel Viktor f 1869, tjg 1889-1908
Uppgifterna är hämtade ur boken Skultorpsbygden.

Härifrån följer vi gamla landsvägen med Boslycke dunge på vänster sida, tar till höger på nya vägen ner till Källeberg där vi tar till vänster vid skylten Torpleden. Från Källeberg, med tre soldattorp till Döves följer vi Torpleden. Första delen av torpleden har gul och blå markering. Blå markering för leden Döves-Lottes för vilken denna beskrivning gäller.

Kråkalyckan

Vandringen startar nu upp mot berget och kommer till ”Kråkalyckorna”. Området kallades också ”Lommavat” – lammbetet. Vi går in på festplatsen Kråkalyckan vilken torde vara en av de vackrast belägna festplatserna på den tiden det begav sig. Hembygdsfester och dansfester hölls här fram till 1950-talets början. Festerna arrangerades av Häggums IF och Häggums centerorganisationer (då Bondeförbundet och SLU). Platsen för entre och fundamenten för dansbanan finns kvar. Gå till dansbanan, se på utsikten och tänk på en ljummen sommarkväll.

Nr. 8 – Kråkes

Utmärkningen står vid trädgården. Ladugården ligger norr om huset. Gå till höger genom trädgården förbi husgrunden och resterna av ladugården och ut på leden igen.

Bostadshuset brann den 7 oktober 1915. I protokoll för Häggums Brandstodskommittes protokoll finns redogörelse över brandens omfattning – hela huset brann ner – Värde av lösöre 422 kronor varav 412 för inre lösöre och 10 för mjöl. Brandorsaken kunde inte fastställas men att branden förmodligen kommit lös vid det bristfälliga spiselröret.

”Uppsåtlig antändning är i detta fall icke i ringaste mån att misstänka även av det skäl att den gamle mannen gör en ansenlig förlust på grund därav att egendomen var mycket lågt försäkrad.”
Kommittén var ändå generös mot Gustav Andersson:
”Av det som vid undersökningen framkommit vill kommittén föreslå styrelsen att tilldela den brandskadade full ersättning i enlighet med gjord försäkring enligt brandbrev och gällande reglemente. Wisserligen hade den brandskadade omtäckt sitt boningshus och utgjorde takämnet vid brandtillflället av spån, men då mannen var i fullkomlig okunnighet om att ett sådant förhållande vållade en förändring av försäkringsvärdet och dessutom på grund av sin ålder 76 år ej har kunnat sätta sig in i regler och stadga, har kommittén funnit det stå i enlighet med
rättvisa och utan kränkning av gällande reglemente att mannen får ut hela det belopp vari det brunna var försäkrat. Mannen gör ändå en kännbar förlust och uttalade kommittén, det styrelsen måtte taga frågan under omprövning och behjärta ifrågakommande sak och tilldela den brandskadade ett belopp i ett för allt 700 kronor. Herman Andersson Ordförande”.
Anders Gustaf Andersson,* 7/2 1840 Häggum, död 4/7 1924, g. 6/3 1869.
h. Lotta Jonsdotter, * 25/12 1828, död 18/12 1911
d. Alma Charlotta, * 8/8 1872, fl. till Hornborga 8/11 1901
och hennes son Johan Natanael, * 1899, fl. till Skövde 11/11 1918
Anders flyttade till Blombacken Häggum 17/11 1920

Nr. 9 – Hofmans

En väl sammanhållen boplats. Huset var sammanbyggt med en liten ladugård. I området finns också två stensatta gropar. Hur kunde livet gestalta sig för de som bodde i dessa backstugor? En liten inblick ger dessa anteckningar efter ett besök hos Gunnar Ärlig, Tidaholm. Dotterson till Anders Hoffman och hans hustru Maja Stina Andersdotter. Boende i torp nr. 9 ”Hoffmans” i vår torpförteckning.
Mormor som Gunnar i det följande skall berätta om var född den 20 februari 1839 i Sjogerstad, gift 26 april 1864 med Anders Hoffman och dog 4 september 1931 på Haga Ålderdomshem i Tidaholm ( där Häggums kommun hade sina ålderdomshemsplatser).
Mormors hus: En liten stuga med tre fönster. Det var ej ryggåsstuga utan den hade innertak och det fanns en stege upp till vinden dit man kunde komma genom en lucka. Stugan hade ett stort rum och ett litet kök. I rummet fanns en stor spis och i köket en järnspis.
Vid spisen i brasans sken satt mormor å spann och sticka. Annars fanns det en fotogenlampa också. Rummet var möblerat med en soffa, en dragkista ( enkel gammal typ av byrå), ett stort bord i mitten och enligt vad Gunnar trodde nåt fönsterbord. Det fanns gardiner vid fönstren som var enkla inga innanfönster, ”dä var te å ånga på fönstera um en sulle se ut när dä va kållt”. Gunnar tror att det fanns någon tavla eller så. Särskilt minns han två porslinsfigurer -kossor- på byrån som han tyckte så mycket om, men dom fick han aldrig.
Stugan var hopbyggd med ladugården som låg i den änden som är åt bäcken. Från bäcken hämta man vattnet. Källare fanns men Gunnar minns inget om de två stensatta groparna utanför stenmuren uppåt berget.

Mormor och morfar hade ko och gris. Gris höll man för att morfar skulle ha fläsk i matsäcken. Hela veckan var han hemifrån och arbetade i kalkbruket i Bjällum. Han gick på söndag kväll och kom hem på lördag eftermiddag. Han var halt sa mor förmodligen hade han väl råkat ut för någon olycka.
Efter kon kärna mormor smör som hon bar till Skövde för att sälja. Mor sa att hon tog av sig skorna och sprang som en ärla över berget till Skövde för att sälja smöret.
Mormor hade en stor arger katt. Den var bra för han till och med bar hem harar från berget. Men mormor varna alla som kom för den arge katten. Det var nog bra jord runt där för mor sa att det växte så väldigt goda potäter i Häggum. Att hälsa på mormor när Gunnar var barn var förstås ett äventyr och en strapatsrik resa. Vi åkte tåg till Stenstorp
och där mötte Ström i Noläng med hästskjuts, någon gång också Fransson i Boslycke berättar Gunnar. Någon gång gick vi från Stenstorp och då drog de oss pojkar i en vagn. En gång var mor och jag själva, det var en vår för det låg snö kvar i hörna vid stenmurarna. Den gången gick vi från Stenstorp och tog en del genvägar som mor visste. Det blev bara ett besök var sommar.
Gunnar har ingen uppfattning om hur det var i Hoffmanska hemmet, om det var riktigt fattigt eller drägligt. Men han kommer in på att det kunde inte vara lätt för mormor med fem barn och däribland Frans. Frans var dövstum och lite tokig. Han var aggressiv när han var liten, mor hade hela sitt liv ett ärr över ögat där Frans huggit med antingen en yxa eller en kniv: På kvällarna kedjades hans fast vid sängen för att han skulle vara still. Alla låg i samma rum och det rasslade i kedjorna när han rörde sig eller om han skulle loss för att göra sina behov. När han skulle lägga sig kom han bärande med kedjan för att kedjas fast.
Senare i livet kom Frans till Hanna och Natanel Wilsson i Tollestorp. Där fick han äta gott, arbeta, blev trött och sov. Han kunde sköta en hel del arbete med tiden både ute och i ladugården och blev lugnare och hade det bra, det var ett gott hem. Vi hälsade på Frans både i Tollestorp och i Stenstorp. Frans blev glad när mor kom och han kände igen henne. Och Wilsson han blev ju miljonär till slut. Efter kaffe och vår pratstund besökte vi Maja Stinas grav på Norra Kyrkogården i Tidaholm. Hon ligger begravd i det nordöstra kvarteret. Det var mor som ordnade så hon blev begravd här och sten uppsatt. Stenen är ca 45 cm hög och 35-40 cm bred.
Under ett kors står det M S Hoffman och på raden därunder 1839-1931.


Nedtecknat av Ingemar Fransson och Bengt Kindbom


Anders Hofman, * 17/8 1822 Hömb, död 29/4 1895, g. 26/4 1864
h. MaJa Stina Andersdotter, * 20/2 1839 Sjogerstad, död 4/9 1931
s. Frans August,* 9/2 1865 Dala, död 16/12 1953 (dövstum)
d. Maria Evelina, * 17 /7 1867 Dala
s. Johan Gottfrid, * 13/2 1870 Häggum
s. Linus,* 2/9 1873 Häggum, fl. till Stockholm 1893 (skoarb.)
d. Kristina Elisabeth, * 16/9 1879, fl. till Kungslena 1901

Nr. 10 – Döves

På denna plats återfinner vi endast en husgrund och en källargrop. Boplatsen benämns också som Åsen.
Johannes Månsson Fast,* 21/10 1815 Broddetorp, död 16/10 1900 (döv)
gift 1:a g. m. Johanna Petersdotter, * 11/11 1820 Stenstorp, död 18/12 1866
d. Emma Christina,* 12/1 1858
oä dotterdotter Amanda Olivia,* 12/1 1876 Häggum, fl. till N Lundby 1895
gift 2:a g. 27/3 1868 m. Anna Maria Andersdotter, * 13/9 1821 Fågelås, död 23/4 1909 (blind) Styvsonen Johan Fredrik Andersson,* 27/5 1844 Fridene, död 8/4 1903 (idiot)

Vägen Döves-Lottes var utfartsväg till allmänna vägen från två gårdar i Söakullen. Skogsmarken växlar här mellan god skogsmark, mossar och improduktiv mark där diabasen går i dagen på vissa ställen. Den gamla vägen möter en ny skogsbilväg denna väg stöter vi också på senare efter Svaneberg. När den byggdes på 1960-talet föll den gamla vägen i glömska och fick växa igen.

LillaBerget – Fårabetet

Den del av skogsmarken som låg ovanför bergets högsta klint, d.v.s. uppe på Billingen, var bekommen från Kronan 1838 och delad på de olika hemmanen, vars ägare dock i allmänhet icke hade reda på sin egendom där.
Betesrätten var emellertid redan förut hemmanen tillhörig och nyttjad gemensamt. Härav var södra delen, d.v.s. från Söakullsbäckenet till säteriet Bjärsgården, vanligen kallat Lillaberget, avsett till bete för byns får.
Tillsynen över djuren bedrevs av för detta ändamål anställda eller vidtalade personer, som mot en billigast möjliga ersättning av någon art hade ett öga på dem så att de ej hux flux försvunno från området och blevo rivna av vargarna eller stulna.
Ifråga om betesrätten på berget och därmed förknippade skyldigheter voro de enstaka hemmanen bundna av vad i den s.k. grannaförordningen stipulerade men hade i övrigt inget gemensamt med byn. Vad denna gemenskap beträffade var den dock efter nämnda år osäker och man synes i det avseendet ha levat efter gamla traditioner.
Emellertid ”husbonnerade” byalaget betesrätten och ville ej medgiva de enstaka hemmanen och lägenheterna rätt att på egen mark taga emot några betesdjur utan fordrade att dessas ägare skulle nöja sig med att släppa endast egna djur, även om deras arealer ansågs föda ett större antal än de för vinterutfodringen mäktade hålla. Häremot bröts dock allmänt och en mängd betesdjur togs emot. I synnerhet var detta fallet på de mindre hemmansdelarna och lägenheterna, vars innehavare på detta sätt skaffade sig litet extra inkomster i form av ullskatt o.s.v.
Detta förhållande blev också så småningom ett problem, för vilket sockenmännen sökte råda bot genom stadgande av förbud och viten. Ännu flera år efter laga skiftet, som förrättades 1856 och fastställdes 1858, höll man på denna gamla ordning. Sålunda utfärdades av kommunalstämman den 13 april 1863 förbud mot intagandet av sådana betesdjur och stadgades då böter på 20 riksdaler för vart och ett kreatur, som olovligt mottogs. Två tillsyningsmän valdes. (delvis citat ur Hilmer Johansson anteckningar).
Denna ”egna” lagstiftning som man höll sig med blev upptakten till en av de mest dramatiska händelserna i Häggum som beskrivs i nästa avsnitt.

Nr. 48 Lottes

Jonas Andersson* 14/6 1796 i Häggum hustru Maria Magnusdr. * 7/2 1796 i Wing.
Son Gustaf* 5/6 1832 Häggum, fl. till Prästg. 1857
Dotter Johanna* 14/2 1838 Häggum
Son Anders Häggren * sept 1825 Häggum, hustru Cajsa Petersdotter * 19/8 1834 Lundby
Son Carl Johan* 8/7 1859
Dotter Charlotta Albertina * 16/9 1866 död 1951 dotter Johanna Gustava * 1870 död 1881
Sist boende – Charlotta Häggren – ”Lotta” eller ”Kolisalotta”.

Läs om Häggumavisan här.

Vägen från den västra gården Söakullen gick över spetsen av Söakullsmossen och det finns än i dag tydliga spår efter denna väg. Bäcken som passeras kallas Söakullsbäcken och rinner här öster ut men mynnar så småningom väster ut i Vänern när den förenats med Slafsan, Ösan, Flian med flera och Lidan.

Nr. 47 Söakullen

En gång en för dessa områden stor gård 10 ha åker 18 ha skog som födde upp till 10 mjölkkor och andra husdjur.
Johan Albert Gustavsson* 15/7 1872 död 1936, h. Emma Charlotta Jonsdotter * 22/7 1870
d.Signhild Matilda * 25/9 1907
s.Sven Albert Valdemar * 12/7 1914
Johan Artur Daniel Gustavsson* 11/12 1900

Såldes 1944 till Torsten Johansson, 1947 till Herbert West och 1948 till August Hollander
El fanns ej till fastigheten men telefon. När nya samfällda vägen var klar upphörde gården att vara aktivt jordbruk och boplats. Bostadshuset står kvar men i förfall.

Nr. 46 Söakullen

Johan Alfred Larsson sterbhus Johan Alfred Larsson * 30/6 1851 Änkan Emma Lovia
Petersdotter* 10/5 1859
Arrend. Frans Erik Johansson * 15/5 1896 flyttade till Ekeskogen
Bostadshuset och ett uthus står kvar.

Nr. 49 Svaneberg

Sist boende var från 1882 Skogvaktaren Karl Johan Johansson f. 23/4 1842 Bellefors.
Vigd 1 :ag. med Kristina Lundgren f. 23/3 1844 Lundby.Död 18/7 1895 Häggum.
Barn:

  • Johan Oscar f.14/8 1873 Häggum. Fl. t. Bäckagården 10/11 1891.
  • Anna Katarina f. 16/9 1875 Häggum. Fl. t. Fellingsbro 26/10 1893,återkom 14/11 1895, sedan till Arboga 24/10 1896.
  • Tekla f. 24/9 1880 Häggum. Fl. t. N.Lundby 15/11 1895,återkom 12/11 1896, sedan till Bosgården 1898.
  • Blända Maria f. 29/5 1884 Häggum. Fl. t. Adolf Fredriks förs., Sthim. 8/11 1901.
  • Gustaf f. 18/4 1890 Häggum.Död 19/4 1890 Häggum.

I dag två fritidshus.

Efter Svaneberg börjar vi vandringen ner mot byn, vi passerar det som varit den populära Pilgrimsleden mellan Häggum och V arnhem. Den växer numera igen eftersom ingen längre tar ansvar för dess underhåll och inga vandringar arrangeras. Vi passerar skogsbilvägen till höger och senare Svärtebäcken som avvattnar Våtemossen. Vid nästa korsning ta till höger.

På höger sida om vägen rinner Söakullsbäcken och Svärtebäcken som avvattnar ett antal mossar på sydbillingen. I dessa bäckar hade Söakullen och Backen var sin kvarn så kallade skvaltor. Vid en rannsakning efter nyuppförda och icke skattelagda ”sqvaltor” som hölls vid tinget i Skärv 3 november 1732 framkom att de två gårdarna hade skvaltor. Staten ville på allt sätt åt dessa kvarnar och hade till och med rätt att riva dem. Mot den bakgrunden blev domen när det gällde Söakullens och Backens kvarnar mycket human.

”Hemmanen är belägna på kronparken Billingen emellan kärr och mossar, att åboema icken utan när stark vinter är, kunna komma från hemmanen, hwarken med häst eller vagn och således lida stor nöd om de icke hade sina små bäckesqwaltor, som stå i deras , att understundom mala uppå till sitt nödtorftiga behov, ty underställs Höga Wederbörande om benämnde hemmans åboer, icke må vara efterlåtet att deras sqwaltor fä blifwa bestående, som de icke äro några skattelagda qwarnar till förfång.”

Om man vill göra en avstickare 2 km tur och retur gå till vänster där finns en gård, en tidigare bergtäkt och en tidigare boplats, ett vattenfall och vacker utsikt.

Backen

Gård första gången i jordeboken 1603 klosterhemman ½ mantal.

När man passerat gården kommer man till det område där AB Svenska Stenbeläggningar hade en krossanläggning och ett asfaltverk fundament för kross, fickor, lastbilsvåg mm. Tar man vägen till höger kammar man till stenbrottet där man bröt diabas, typiska pelare av diabas kan betraktas där.

Gå vägen rakt fram och vidare upp på berget. Vi passerar vattenfallet som är som bäst när det är mycket vatten vid snösmältningen.

Nr. 50 Våtemossen

Hur våra förfäder arbetat och slitit för att få sin bärgning kan studeras vid Våtemossen.
Vägen till Våtemossen är ett fint och sevärt byggnadsverk. Vägbanken är bitvis uppmurad med sten och det finns två broar med fina brofästen murade i sten.

På Våtemossen har man på mager och vattensjuk mark odlat upp ett antal åkertegar på 1800-talet. Våtemossen nämns första gången i jordaboken 1825. Genom Våtemossen rinner Svärtebäcken som avvattnar områden längre in på Billingen. I nord-sydlig riktning sträcker sig fyra 350 meter långa tegar, två på vardera sidan om bäcken och tre kortare tegar i samma riktning. I SV-NO riktning finns två drygt 100 m långa tegar. Dikena mellan tegarna är i stort sett igenväxta och kan endast på kortare sträckor urskilj as tydligt.
Inne på mossen finns välbevarade brofästen i sten till broar mellan olika tegar.
På 1800-talet fanns en bosättning på Våtemossen. Bostadshuset finns med på 1877 års ekonomiska karta. Våtemossen brukades fram till på 1960-talet av syskonen Granqvist St. Gåran. En lada på Våtemossen 6×9 m med tillbyggnad 3×3 användes för höbärgning fram till slutet av 1950-talet. Från Våtemossen och hem till gården Stora Gåran kördes hö med oxar som dragare de sista i Häggum.
Våtemossen ingår i Sydbillingens naturreservat. Häggum Hembygdsförening har 2004 fått dispens av Länstyrelsen i Västra Götalands län från föreskrifterna för reservatet och har röjt av sly, björk o gran som växt upp inom grunden för ladan.

foto Arne Andersson
På bilden är det Rupert som kör hem hö, bilden tagen från en glugg på rännet på ladugården på Backen annars hade det blivit ”ett himla väsen”

Vi vänder på Våtemossen och går samma väg tillbaka och vidare ner mot byn.

Undermarken

Villa med gamla ladugården kvar, ursprungligen en utmark under Prästgården. Till stället har funnits tre åkrar som planterades med gran på 1950-talet.

Nr. 44 Hägges

Undermark under Bäckagården
Sist boende var Johannes Hägg f. 28/5 1818 Häggum. Död 7/3 1894 Undermarken, Häggum. Vigd 24/9 1860 med Stina Petersdotter f. 21/7 1820 Häggum. Död 2/7 1902. Barn:

  • Styvdotter Britta Maria Johansdotter f. 21/1 1846 Häggum.
  • Anna Cajsa f. 1/9 1848 Häggum. Fl. t. Lars-Larsg. 24/10 1869
  • Johanna Mathilda f. 2/4 1851 Häggum. Gift 10/3 1876,till Stenstorp 1876.
  • August Johansson f. 26/12 1861 Häggum. Död 8/2 1862 Häggum.
  • Emma Johansdotter f. 25/12 1864 Häggum. Död 26/9 1866

Nr 43 Andreasa i Marka

Torp under Bosgården Sist boende var Andreas Andersson f. 13/10 1810 Skara. Död 7/3 1909 Häggum. Hustru Britta Svensdotter f. 12/11 1807 Gudhem. Död 11/11 1881.
Barn:

  • Anna Greta f. 16/8 1833 Häggum. Fl. t. Warnhem 30/1 1866.
  • Anders f. 22/9 1835 Häggum. Fl. t. Stockholm 31/10 1871.
  • Christina f. 3/11 1842 Häggum. Fl. t. Rådene 1862.
  • Johan August f. 15/11 1849 Häggum. Fl. t. Amerika 13/4 1869.

Huset kom till förmodligen 1856 och försvann troligen efter Andreas död 1909.

Nr 42 Ramalyckan

Torp under Bossgården, husgrund och NV därom en brunn.
Byggdes förmodligen 1855. Sist boende var Inhyses Johannes Ram f. 9/7 1802 Segerstad. Hustru Annicka Nilsdotter f. 18/5 1799 Falköping. Död 23/2 1865. Barn:

  • Jonas Johansson Ram f. 14/3 1823 Segerstad. Fl. till Åslagården 1866.
  • Britta f. 16/11 1829 Segerstad. Hon fl. t. Korsgården 1859.
  • Maria Stina f. 31/12 1835 Segerstad. Fl. t. Stenstorp 1858, återkom -60, fl. sedan till Säteriet -61, till Lars Larsg. 1868.

Johannes flyttade till socknens slut 1881.Dottern Maja flyttade till Ryd 24/10 1882.
Enligt HFL. 1884-94 uppges Johan Ram vara död enligt brev till hans dotter Maja i Ryd,
Skövde efter att han emigrerat till Amerika.

Nr 41 Slängarskrestins

Torp under Åslagården. 80 m NNO om markeringen finns en källaren ingrävd i kullen.
Enkeman Eric Eliasson f. 5/10 1792 Häggum. Den 21 /7 1860 skar han med rakkniv Lars Fin i halsen i mordiskt uppsåt. Häktad 30/7, dömd till 3mån. fästning m.m. Begick självmord genom hängning i länshäktet i Mariestad. Begraven i tysthet den 27 /8 i Mariestad. Barn:

  • Johannes f. 1/11 1829 Häggum. Kom tillbaka från Korsgården 1857.
  • Gustaf f. 24/12 1832 Häggum. Fl. till Bosgården 1857, återkom 1860.
  • Anders f. 25/10 1836 Häggum. Fl. t. Anders Nilsg. 1856.
  • Christina f. 2/3 1840 Häggum. Fl. t. Hemmingstorp, Rådene 1860.

Gustaf Ericsson f. 24/12 1832 Häggum. Hustru Mathilda Wilhelmina Jonsdotter f. 12/1 1841 Häggum. Kom från Bosgården 1862. Son Johan August f. 5/10 1863 Häggum. Död 9/4 1865 Häggum. De flyttade till Lövåsen under Backgården 1866.

Sist boende var Gustafs syster Christina (känd som Slängarskrestin) f. 2/3 1840 Häggum. Död 2/4 1920 på Haga i Tidaholm av hjärtslag.

Korsdalen

Liten jordbrukslägenhet, huset står kvar ekonomibyggnaderna rivna. Korsdalen ägdes en tid av ”Tösera” i Svaneberg Nr. 49 ovan och det föranledde besök sommartid från Stockholm. Sist boende: Enok Kjellberg, född på Källegården, emigrerade till USA och återkom till Sverige.

Fädreven

Resterna av den norra fädreven (södra fädreven kommenterad ovan under Torpleden) går här rakt fram väster om Åkholmen och ses igen efter Kvarnslätten där den viker ut åt höger vid skogsdungen.

Åkholmen

Fritidshus.
Anders Nilsson Knopp f. 16/4 1833 Warnhem. Död 19/9 1903 genom att ha skurit sig om halsen. Vigd 2/7 1858 med Maria Larsdotter f. 9/10 1829 Broddetorp. Död 28/4 1931. Barn:

  • Karl August f. 24/12 1862 Häggum. Fl. t. Bjersgården 8/11 1888.
  • Lars Edvin f. 29/10 1865 Häggum. Fl. t. soldattorp 337 under St. Gåran 1886.
  • Wiktor Emanuel Viktor f. 30/6 1869 Häggum. Fl. t. Bjersgården 1886, återvände 8/11 1888, sedan till soldattorp 334 under Skattegården 1889.
  • Richard Nathanael f. 15/9 1872 Häggum. Fl. t. Wåmb 22/10 1889.
  • Johan Gustaff. 19/4 1858 Lundby. Vigd 12/2 1884 med Lovisa Fast f. 25/2 1856 Fogelås. De fl. till Borgunda 11/3 1886.

Senare boende var Signe Olivia Larsson f. 27/11 1894 Halleberg, Häggum. Bosatte sig 1971 på pensionärshemmet i Skultorp. Död 4/7 1986.

Kvarnslätten

Gård. Fram till omkring 1950 fanns på gården kvarndamm, kvarn och såg och uppe på berget ovanför Korsdalen fanns en ”hållsdamm” för att samla upp vatten i en mosse dammfästet finns kvar.

Nr. 40 Kvarnslätten

Kvarnslätten ”Jonasa apel” en gammal apel syns hitom gården och något till höger.
Jonas Petersson f. 9/9 1810 Häggum. Död 20/4 1882 Häggum. Vigd 12/4 1840 med
Eva Sundberg f. 1/6 1815 Häggum. Död 19/3 1892 Häggum.
Dotter Klara f. 5/7 1845 Häggum. Död 18/2 1894 Wist förs., Linköpings stift. Måg Snickaren Frans August Karlsson f. 5/8 1837 Långsjö. Vigd 28/11 1875 med
Betty J onsdotter f. 7 /7 1850 Häggum.
Barn: Wilhelmina Elisabet f. 28/1 1875 Karlstad
Karl Johan f. 14/2 1878 Karlstad.
Hustruns oäkta son: Axel Wilhelm f. 12/3 1883 Häggum. Familjen emigrerade till Amerika 1884.

Kvarnslätten

Bostadshus.

Fädreven

efter fälten på höger sida syns fädreven tydligt igen med två bevara stenmurar.

Björksäter

Villa byggd på Backgården där Stems hus låg.

Nr. 39 Sterns

Sterns under Backgården. Boställe på den plats där Björksäter ligger i dag.
Sist boende: Britta Dahlgren f. 29/8 1795 Sjogerstad. Död 21/8 1883 Backgården, Häggum.
Hennes styvdotter Kristina Johansdotter f. 25/1 1840 Häggum vigdes 18/3 1884 med Gratialisten,f.d. korpralen Anders Stem f. 14/6 1821 Härja. Kom från Hvalstad 1884. Kristina dog 18/7 1888.2:a g. med Maria Pollack 16/6 1834 Borgunda. Hade smittkoppor.
Fosterbarn: Gully Maria Larsson f. 25/2 1895 Ö. Emtervik.
Anders och hans maka Maria dog samma dag den 7/12 1901 ! Anders av njurlidande och Maria av lunginflammation.
Passera över nya landsvägen och följ gamla landsvägen åt höger.

Smedja

Smedjan låg där vägen från Söakullen /Backen och landsvägen möttes och den revs för den nya vägen.

Smedmästare Alfred Ståhl med sönerna Frithjoftv. och Ernst i mitten samt två smehalvor till. Foto: Svensson & Kullgren, Forserum.

Smedbacken
Ursprungligen soldattorp ingående i en grupp om fyra soldattorp. Anders Nilsgarden. Rote nr 335 Höjentorps kompani. Soldater:

  • Sven Håkansson – antagen 1691
  • Jonas Wallin – avancerade till underofficer 1 715
  • Jonas Nilsson Snäll (vakant 1797) – född 1692 antagen 1716
  • Magnus Åsling – född 1795 antagen 1815
  • Anders Skräck – född 1829 i Brunnhem antagen 1847
  • Alfred Ståhl – född 1861 i Längjum tjänstgjorde 1882-1907

Uppgifterna är hämtade ur boken Skultorpsbygden.

Smedbacken

Villa byggd på gamla klockarjorden.

Nr. 20 Trulsatöseras

Källaren i grunden är tydlig Trulsatöseras under Solliden
Enkan Maria Greta Johansdotter f. 1825 Warola. Enka 4/5 1868.Kom från Slöta 1856. Barn:

  • Johan August Jansson f. 26/12 1853 Slöta. Emigrerade till Amerika 11/3 1881.
  • Matilda Sofia Jansdotter f. 26/8 1855 Slöta. Kom från Skoltomten 24/10 1879.Innanläsning godkänd. Kristendomskunskap väl försvarligt. Före Skoltomten (där som piga) bodde hon på Lars Larsg. (vid kyrkan) 24/10 1878.Matilda är känd som ”Janatilda”. De flyttade till Blommedalen 8/11 1894. Efter dem bodde där Inhyses Inga Jonsdotter f. 23/11 1832 Stenstorp. Död 22/2 1920 Solliden, Häggum. Hon var väverska. Där bodde också Kristina Jonsdotter f. 11/7 1840 Häggum. De kom från Södra Sandtägten 8/11 1894.Kallades för ”Trulsatösema” och var de sista boende. Huset försvann någon gång mellan 1920-1930.

Klosterängen

Wågsams eller Klostergrens intäkt vid laga skiftet en allmän mark avsatt för soldater som gått ur tjänst eller för deras änkor och barn. Senare fanns en stuga som kallades Heddas

Smedjan

Flyttades från läget enligt bilden ovan.

Skoljorden

Villa byggd på gamla klockarjorden.

Gamla skolan

Det gamla skolhuset byggt 1859-60 är ombyggt till bostadshus med i stort sett bibehållen extriör. Se artikel Häggums skolhistoria på hemsidan.

Nr. 19 Bobäcks Krog

Under Lars-Larsgården en syrenbuske från trädgården står kvar vid vägen.
Sist boende var Sara Augusta Bobeck f. Wingborg f. 21/12 1814 Manestad. Enka 6/6 1861. Flyttade till Agnetorp och återkom 1881.Död 25/6 1883 Skövde. Barn:

  • Algot Heribert Amfion f. 3/8 1857 Häggum. Kom från Tyskland 10/10 1872, till Tidaholm 21/4 1877.
Årsmöte

Verksamhetsplan 2020 Hembygdsföreningen

Publicerat den

2020-03-05 Årsmöte i Häggums Bygdegård kl.19.00.

2020-04-27 Arbetskväll vid Emmes kl.18.00

2020-05-01 Torpvandring till de gamla boplatserna Kråkes och Döves m.fl. Samling kl.10.00. Medtag egen fika.

2020-05-11 Styrelsemöte i Bygdegården kl. 19.00.

2020-05-26 Översyn av vandringslederna. Samling i Noläng kl.17.30.

2020-06-06 Nationaldagsfirande. OBS inställt p.g.a risk för smittspridning av coronaviruset.

2020-06-08 Styrelsemöte i Bygdegården kl.19.00.

2020-07-02 Veteranfordonskväll. OBS inställt p.g.a risk för smittspridning av coronaviruset.

2020-08-15 Häggumsfesten. Program meddelas senare.

2020-08-17 Styrelsemöte i Bygdegården kl.19.00.

2020-09-25-27 ”Konstnatten” i Häggums Bygdegårds. OBS inställt p.g.a risk för smittspridning av coronaviruset.

2020-11-07 ”Höstagille” i Häggums Bygdegård kl.18.00.  OBS inställt p.g.a risk för smittspridning av coronaviruset.

2020-11-09 Styrelsemöte i Bygdegården kl. 19.00.

2020-11-28 Julpyssel och tomten hämtar barnens önskelistor i Häggums Bygdegård kl.14.00. OBS inställt p.g.a risk för smittspridning av coronaviruset.

2020-11-28 Granen hämtas och reses vid kyrkan. Samling kl.9.00 på kyrkans parkering.