Häggums byHäggums historiaVandringsleder

Kultur- och naturleden Häggums by – Döves – Lottes.

Flygfoto 1936 Curt Larssons förlag.

Häggums Hembygdsförening hälsar Er välkomna till att vandra vår kultur- och naturled på 8,2 km och kan förlängas till Våtemossen med 2 km. Leden är i skogsmark försedd med blå markering. I ett avsnitt följer den vår Torpled och har även gul markering. I öppet landskap följ kartan. Leden kan indelas i olika etapper för den som inte vill gå hela sträckan på en gång. 

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■ .

Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter boplatsen. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering, med reservation för feltolkningar och andra fel. 

Eftersom fler uppgifter än från torpinventeringen är med i denna beskrivning och på kartan så finns inte uppgifterna i nummerordning. 

Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta. 

Häggums kyrkor 

Häggums gamla kyrka revs 1863. Den byggdes på utmarken några hundra meter öster om byn, vars läge förmodligen stammar från perioden 600 – 800 e Kr. Det var en romansk stenkyrka med rakslutet kor och västtom. Tornets ljudgluggar bestod av dubbla valv burna i mitten av kolonetter. Tornet, kanske senare tillbyggt, hade en patronatsingång i väster. Den murades senare igen och ersattes av ett fönster. Tomrummet behövdes som sittplats. 

Karta

Kyrkans huvudingång var sydporten, som försågs med ett vapenhus av trä, möjligen föregånget av ett av sten. Den Järnbeklädda dörren är troligen dörr i sakristian i dagens kyrka. Dörren har ett rombiskt nyckelbeslag och en nng formad som en orm som biter sig i stjärten. Kyrkans murar var mer än metertjocka, något överdrivet med tanke på att långhusets inre bredd var endast 6 m. Kyrkan var totalt ca 17 m lång, varav långhuset drygt 9 m. Tornet var murat till 11.5 m höjd. På ca 6 m höjd finns en inskränkning i murlivet som tyder på att överdelen tillkommit sekundärt. 

Kyrkan 1861

1830 skriver kyrkoherde AP Noraeus: ”Jag saknar den källa ur hvilken jag kan hämta hvilket År hon är byggd. Säkert är det att hon är byggd i IX Secelet”. Kyrkohistorikern Fischer ville ha  byggåret till 1050. Sannolikt byggdes kyrkan i första hälften av 1100-talet. 

Kyrkans inre var rikt smyckat med målningar, som troligen utförts under 1400-talet. På norra väggen fanns en stor bild av bröllopet i Kana och över sydporten en målning av S:t Göran, möjligen kyrkans skyddshelgon. 

Häggum med sina 21 gårdar i kyrkbyn var den största socknen i det nuvarande pastoratet. Den hade egen präst, Niclis, i början av 1300-talet. Häggum kom att tillsammans med Sjogerstad och Rådene utgöra ett pastorat. Häggum avskildes från pastoratet år 1586 då Häggum vid arvsskiftet efter hertig Magnus undantogs och fördes över till Valle härad och hertig Karls lott. Härav öknamnet ”Skams undantag”. Gamle Skam var ett öknamn på Karl IX.  

Från den gamla kyrkan finns dopfunten bevarad, ett mycket vackert arbete från 1100-talet eller 1200-talets början. 

Den gamla kyrkan var trång. På en inre yta av drygt 40 kvm skulle en församlig, som 1855 bestod av 700 medlemmar, samsas. 

1864 invigdes den nya kyrkan. Dess nyklassisistiska interiör återställdes vid renoveringen 1998.

Sockenmagasinet

Sockenmagasinet som ligger inbyggt i kyrkogårdsmuren är enligt Gunnar Linde, Skövde kommuns äldsta profana byggnad. Det är ett sockenmagasin som enligt den tidens förordningar byggdes och förvaltades av socknen för att fungera som en bank för spannmål. Sockenmännen levererade in säd på hösten och kunde ta ut ”sin” mängd på våren eller säd kunde säljas till den som behövde utsäde. Fungerade också som militär magasinskassa för försörjning av hustru och barn till skadade eller dödade soldater.

Nr. 65 Lars-Larsgården

Sist boende Holger Johansson* 5/7 1902 i Holmestad död 1/1 1993 gift med Herta Eriksson*
11/5 1899 död 23/4 1952. I samband med försäljningen av gården flyttade Holger Johansson till Klosterängen. Barn:

  • Ingvar * 29/3 1930
  • Inga-Britt* 25/10 1944

Ruth Eriksson
Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.

Ta till höger (vägen till vänster går till Tovatorps by).

Skaffaregården

Ursprungligen en gård där jorden i dag tillhör Ranstadsverket och Noläng.

Skaffaregården (Bygdegård)

En barack som flyttades hit från Skövde i mitten av 1950 av Häggums SLU-avdelning och användes som Bygdegård fram till början av 1970-talet.

Bränneberg

Bränneberg var ett av Häggums tre säterier Se artikel på hemsidan Häggums säterier här.

Huset i ”Våteslia” omkring 1900. Foto Karl Fr. Andersson, Skultorp

Nr. 14 Våtes

Sist boende Lars Gustav·Jonsson * 25/5 1843 i Bolum död 28/6 1914 vigd den 31/10 1865 med Kristina Svensdotter Lans* 30/6 1837 i Borgunda död 1923. Barn:

  • Johan Rickard* 28/5 1869 i Våmb
  • Karl Edvin* 21/12 1871 i Häggum
  • Maria Elisabeth* 21/10 1874 i Häggum.
  • Ernst Albin * 15/8 1877 i Häggum.

Åsledet

Åsledet ursprungligen en bebyggd utmark under säteriet Bränneberg. Har under en period haft namnet Häggumstorp.

Gamla Prästgården

Tidigare kh. bostad med ekonomibyggnaderna där kyrkans parkeringsplats nu ligger. Efter det att ny ladugård byggdes på nuvarande plats uppfördes kyrkstallet med dass och plats för släckningsutrustning vid skogsbrand. Klotter på dasset ”Detta hus det bör vörda ’ fast det mget tempel är, ty det lättar mången börda, som man uti ändan bär”.
Mitt emot porten till Gamla Prästgården låg lastbilsgaraget för Henry Arvidsson åkeri.
Sist boende Ester Ingeborg Sköld * 24/3 1890 död 20/8 1979.
Vi vandrar nu söderut på Häggums bys gamla bygata vars läge bevarades i samband med laga skiftet 1855.

Bosgårdens kvarn

Tillhörde tidigare Bosgården. Bäcken som leder till Bosgårdens kvarn fyllde kvarndammen och försörjde kvarnen med vattenkraft så länge den var i drift till i början på 60-talet. Vid kvarnen fanns också en tid ett gårdsmejeri. På nuvarande fastigheten ligger också Häggums kommuns bastu som var i gång till slutet av 1960-talet.
Bosgården var ett av Häggums tre säterier och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. En av många källor som rinner upp öster om gården var hälsokälla och gården hade en tid gäster för att dricka brunn. Se artikel på hemsidan om Häggums säterier.
Den 8 januari 1910 tecknades hyresavtal för Häggums första handel S A Käll hyresgäst inrymd i högra flygeln.
I Bosgården startades också Häggums Missionsförsamlings verksamhet 1854.

Prästgården

Prästgården fram till 1922 Kh. boställe. Prosten och Hovpredikanten Paul Nilsson hade en produktiv tid här på 1910-talet som psalmförfattare och diktare.

Missionshuset

Missionshuset. ”År 1878 fick Missionsförsamlingen bygga ett Missionshus. På J. W. Johansson gård hvilket sedan stått öppet för alla Guds ords förkunnare i 125 år” Citat ur jubileumsskrift för Häggums Missionsförsamling.

Nr. 56 Nisa på Kroa

Nisa en av många krogar i Häggum belägen ungefär mitt emot Missionhuset. Uppgifter om sist boende saknas.

Fridhem

Bostadshus byggd på Bossgårdens ägor. Har bl. annat inrymt Häggums poststation.

Bygdegård

Tidgare folkskola invigd 1908, undervisningen upphörde vårtermininen 1966. från och med 1993 har fastigheten övertagits av Häggums Bygdegardsförening och drivs nu som samlingslokal för bygden.

Småskola

Småskolan byggd 1890 är i dag privatbostad. Om skoltiden se artikel pa hemsidan.

Nr. 57

Mitt emot småskolan på andra sidan vägen en stuga där vi inte har några uppgifter om boende. Läget syns på flygfotot ovan vid ensamma trädet.

Folkskolan

Sventorp

Svenstorp F d A & H Kjälls Speceri- och diversehandel. Affären flyttade från Bossgården till detta läge.

Prästbolet

Prästbolet Bostadshus ursprungligen med fyra garage i bottenplan. Garage för Curt Larsson taxi och åkerirörelse. Har också inrymt bilverkstad.
Håkansgården Ladugården som låg vid nya landsvägen ombyggd till bilverkstad. I fastigheten bedrevs också affärsrörelse.

Håkan Uddsgården

Håkan Uddsgården byggd 1936 av Curt Larsson för affärsrörelsen. Affären övertogs av Natanael Hellqvist och upphörde för ca 25 år sedan. Vid affären fanns en tapp med handpump som senare ersattes med en modem pump för Caltex bensin.

Backgården

Backgården gammal släktgård och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. I det lilla röda huset fanns, efter flyttning från Fridhem, Häggums poststation som upphörde den 30 juni 1950. På Backgården har bedrivits betydande stuteri verksamhet.

Källegården

Gammal släktgård och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855.

Håkan Uddsgården och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. Ladugården riven låg i vinkel och följde vägens sträckning.

Vi vandrar vidare till höger gamla vägen Häggum-Bolum. Före 1929 fanns bara en genomgående allmän väg i Häggum den från Sjogerstad till Bolum. Ny allmän väg söderut till Stenstorp var klar 1929. Vi passerar den väg som byggdes 1960 i anslutning till Ranstadsverkets tillkomst

Ängslyckan

Byggd som bostadshus i anslutning till bensinstation vid nya vägen med serviceanläggning i det som i dag är bilverkstad.

Nr. 60 Salmesgården

Salmesgården (enligt ortnamnen i Skaraborgs län) en del av Håkan-Uddsgårdarna.
Sist boende August Larsson* 1/3 1886 och död 3/2 1956 och hans trolovade Tekla Andersson *3/6 1903 och död 21/12 1953. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.

Varje lid på vägen hade sitt namn- Den vid Salmesgården kallades ”Sammesgårslia” och nästa upp till krönet är ”Årslia”. Tre Lars-Larsgårdar låg i linje mellan landsvägen i den plats som mobilmasten nu står på.

Nr 62 Lars Larsgården

Siste ägare Sigvard Gustavsson * 24/5 1907 i Velinga död 16/8 1987 i Tidaholm gift 1939 med Astrid Fredriksson* 6/9 1912 i Bäckagården död 26/6 1964. I Lillstugan var sist boende Fritz Binnberg * 26/8 1893 död april 1960.
Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.

Nr. 63 Lars Larsgården

”Dundera Kjells”sist boende f.d. soldaten Wilhelm Kjell * 10/11 1854 i Säter. Kom från Medelplana 20/12 1895 vigd 9/8 1895 med Maria Stina Johansdotter * 10/1 1859 i Häggum död 27/10 1919 i Häggum.

Nr. 64 Lars Larsgården

Sist boende Petrus Abrahamsson * 18/8 1891 död juli 1958 gift med Signe* 1886 död 1966. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.
Nr. 15 Snus Johannesa
En backstuga som räknades till Norra sandtäkten och där det bedrevs snushandel.
Sist boende backstugesittare och krympling Johannes Andersson, * 22/5 1821 i Varnhem död 14/2 1907. Vigd 1863 med Lotta Fahlgren * 2/6 1838 i Falköping. Barn:

  • Johan August* 20/10 1866 i Häggum f1 till Håkan Uddsgården 3/8 mtl. 1884
  • Axel Henrik Johansson * 18/1 1872 i Häggum fl. till soldattorp 333 1889 och fick soldatnamnet Ehn.

N Sandtäkten

N Sandtäkten en backstuga på Häggums bys samfällighet. Allmänningen såldes 1923 till ägaren av Skaffaregården och har sedan friköpts med stöd av ensittarlagen och var en tid fritidshus.

Nr66 Vasses

Den väg som går in mitt för vägen till soldattorpen Källeberg är en samfälld väg till en allmän lertäkt för Häggums socken. Här fanns en stuga på ofri grund benämnd ”Vasses” innehavare Vass.
Allmänningen ligger både på Bränneberg och Stora Boslycke och såldes på auktion till respektive ägarna av gårdarna 1923 men har aldrig fullföljts med ansökan om lagfart varför den fortfarande betecknas som samfällighet på ekonomiska kartan.
Sist boende var Anders Gustaf Andersson f. 20/8 1833 Falköping. Vigd 30/12 1860 med Johanna Johansdotter f. 2/7 1836 Häggum. Barn:

  • Augusta Josefina f. 13/11 1862 Häggum.
  • Anders Gustaf Herman f. 18/8 1865 Häggum.
  • Johan Oscar f. 16/1 1869 Häggum.Död 3/6 1870 Häggum.
  • Clara Elisabeth f. 12/8 1872 Häggum.

Fadern emigrerade till Amerika 21/6 1880. Hustrun och barnen emigrerade till Amerika 25/4 1881.

Ur beskrivning för Torpleden

Kållkälle -kallkälla är den gamla benämningen på området vid Källeberg. En kraftig kallkälla på sluttningen öster om gården har en gång varit allmännt vattenställe.
Den nya vägen bryter här rakt igenom den gamla fädreven för den södra av Häggums bys två
”dreflag”. I ”Hägnadsdelningshandlingar rörande Häggums socken af år 1858” beskriver lantmätare J Wetterlund svårigheterna att ena delägarna kring skyldigheten att hålla stängsel. ”Och rådgjorde Landtmätaren med wederbörande delägare härom samt uppgjorde fördelningsförslag med hwilket alla delägare förklarade sig nöjda och tillförbunde de sig att nästföljande dag kl. 7 före middag sammanträda för att förening härom underteckna”.
Nästa dag, 20 april 1858, sammanträdde man på nytt och då hade en del tagit tillbaka sina dagen före givna löften att ingå i en förening för underhåll av fädrev. Då brister lantmätarens tålamod och han skriver i protokollet:
”Emedan således inom såwäl norra som södra dreflaget finnas sådana personer hwilkas ord och samtycke ej räcker öfwer en natt, samt så undertecknad Landtmätare, som ni i 3ne dagar använt tid och möda för att uppgöra en till allmän båtnad ledande förening, ej nu widare härmed alla widare öfwerläggningar om drefstängsels uppsättande att upphöra samt hägnadsdelningen att fullföljas i enlighet med gällande stängselförordning, som ej påbjuder underhåll af någon dref, huru nödig den än må wara”.
Ord och inga visor. I det norra dreflaget så bildade man föreningen en månad senare eftersom den vid ”närmare eftersinnande är oss alldeles oundgänglig”. Vi vet inte hur det blev i denna drev men det var i varje fall på denna väg som man förde djuren till bete uppe på Billingen.

Nr.13

Vid dreven, mellan gamla och nya vägen, låg tre soldattorp ingående i Höjentorps kompani vid Kungliga Skaraborgs regemente.
Pukabo Rote nr. 332
Åslagården Rote nr. 3 3 3
Skattegården Rote nr. 334, Källeberg
All jord till soldattorpen är sammanslagen och utgör nu gården Källeberg (soldattorp nr. 334).
Huset på torp 332 revs omkring 1980. 333 är helt bortodlat. Uppgifterna om soldattorpen och soldaterna hämtade ur boken Skultorpsbygden.
En soldats rättigheter och skyldigheter framgår av följande Soldatkontrakt:

Soldatkontrakt
Höjentorps kompani N:o 333 Såvida Hemmasonen Axel Henrik Johansson från Häggums socken af Skaraborgs län till soldat antages för roten N:o 333 vid Höjentorps kompani afKongl Skaraborgs regemente, ingå undertecknade rotehållare med honom följande kontrakt:

1 :o) I lega utbetalas genast efter skedd rekrytering 20 kronor.
2:o) Uti årlig lön erhåller soldaten 5 kronor, som tilsammans med af soldaten tillsläppta 5 kronor genom rotemästarens försorg före den siste Februari hvarje år aflämnas till kompanichefen, för att insättas i Sparbank och få dessa medel med derå upplupen ränta icke lyftas före soldatens afgång ur krigstjenst.
3:o) Soldaten bekommer det gamla torpet med dertill hörande jord, sådant förre Soldaten det innehaft, och är han skyldig att under de 5 första åren der årligen plantera 5 träd och buskar till prydnad samt väl vårda desamma.
4:o) Torpet, som tillträdes den 14de mars 1890, lemnas soldaten i fullständigt skick,jorden väl brukad och gödslad samt på rotens bekostnad besådd med: 5 tunnor god och ren Hafre och två tunnor Potatis samt 1/2 tunna Råg, hus och hägnader efter laga syn, men åligger det Soldaten att sedan underhålla hägnaderna och sjelfbesörja mindre reparationer å husen då roten tillsläpper och framskaffar nödigt virke och öfriga materialier.
5:o) Soldaten erhåller årligen af roten:
a) i spannemål: kontant 8 kronor
b) i bränsle som af soldaten med rotens ökar hemköres: 4 lass ris eller grenar samt kontant 10 kronor.
6:o) Mulbete till så många kreatur som kunna vinterfödas på torpet erhåller soldaten på rotens skogsmark.
7:o) Då Soldaten är hemma skall han sjelfbruka torpet och inberga grödan med afroten lämnade ökar och redskap men då han är kommenderad eller lider af svårare sjukdom, åligger det roten att verkställa all brukning och bergning i behörig tid och ordning. Forder och gödsel får ej från torpet bortföras.
8:o) Efter dersom gjord begäran eger Soldaten att erhålla skjuts till och från Kompaniets samlingsplats, till möten och kommenderingar. Den uppodlade mossen som förre Soldaten sjelfbrukade skall den blivande Soldaten likaledes sjelfbruka med undantag af de två första åren.

Häggum Åslagården den 24 oktober 1889.

Jonas Andersson äger 1/2 Åslagd
Jonas Jonsson äger 1/4 Åslagd
L J Larsson äger 1/6 Åslagd
Anders Johansson äger 1/12 Åslagd
Lars Johansson äger 1/4 Bränneberg
J H Hoffman äger 5/54 mt Bränneberg
August Johansdotter, Bränneberg äger 17/100 åttendelar
Gustaf Svensson äger 3/8 St Boslycke
Johannes Andersson äger 1/8 St Boslycke

Rotehållare
Med förestående kontrakt förklarar jag mig nöjd.
Axel Henrik Johansson

Pukabo Rote nr. 332

Sven Gunnarsson a 1682
Jonas Ståhl (gm 1716: avancerat till underofficer 1715)
Anders Brådd a 1715 och död vid samma år 29/11 i Karlshamn
Oluf Håkansson Brådd f 1696, a 1716
Anders Brodd f 1751, a 1 773 får avsked 1 797: orkeslös
Anders Fast f 1777, a 1798 V Korpral
Johanes Skruf f 1828 i Dala, a 1850
Johan Wilh. Roth f 1863, tjg 1883-1901, d 1931

Åslagården Rote nr. 333

Svan Larsson a 1685
Johan Månsson Åhsela f 1690 (gm 1716)
Sven Åsling f 1756, a 1793
Magnus Larm f 1760, a 1860 (i Stralsunds hat. 1807)
Anders Hök f 1782, a 1811
Johan Öm f 1840 i Ljungby, a 1859
Axel Henrik Ehn f 1872, tjg 1889-1919, d 1958, distinktionskorpral och svärdsmedaljör.

Skattegården Rote nr. 334, Källeberg

Oluf Pehrsson a 1684
Anders Hägg avsked 1716
Jonas Pehrsson Fredman a 1716
Anders Hägg ”dödsstörtan” i Trollhättan 1796 (gm 1797)
Jonas Hägg f 1783, a 1805 (i Stralsundsbat. 1807)
Carl Ehn f 1843, a 1866
V. Emanuel Viktor f 1869, tjg 1889-1908
Uppgifterna är hämtade ur boken Skultorpsbygden.

Härifrån följer vi gamla landsvägen med Boslycke dunge på vänster sida, tar till höger på nya vägen ner till Källeberg där vi tar till vänster vid skylten Torpleden. Från Källeberg, med tre soldattorp till Döves följer vi Torpleden. Första delen av torpleden har gul och blå markering. Blå markering för leden Döves-Lottes för vilken denna beskrivning gäller.

Kråkalyckan

Vandringen startar nu upp mot berget och kommer till ”Kråkalyckorna”. Området kallades också ”Lommavat” – lammbetet. Vi går in på festplatsen Kråkalyckan vilken torde vara en av de vackrast belägna festplatserna på den tiden det begav sig. Hembygdsfester och dansfester hölls här fram till 1950-talets början. Festerna arrangerades av Häggums IF och Häggums centerorganisationer (då Bondeförbundet och SLU). Platsen för entre och fundamenten för dansbanan finns kvar. Gå till dansbanan, se på utsikten och tänk på en ljummen sommarkväll.

Nr. 8 – Kråkes

Utmärkningen står vid trädgården. Ladugården ligger norr om huset. Gå till höger genom trädgården förbi husgrunden och resterna av ladugården och ut på leden igen.

Bostadshuset brann den 7 oktober 1915. I protokoll för Häggums Brandstodskommittes protokoll finns redogörelse över brandens omfattning – hela huset brann ner – Värde av lösöre 422 kronor varav 412 för inre lösöre och 10 för mjöl. Brandorsaken kunde inte fastställas men att branden förmodligen kommit lös vid det bristfälliga spiselröret.

”Uppsåtlig antändning är i detta fall icke i ringaste mån att misstänka även av det skäl att den gamle mannen gör en ansenlig förlust på grund därav att egendomen var mycket lågt försäkrad.”
Kommittén var ändå generös mot Gustav Andersson:
”Av det som vid undersökningen framkommit vill kommittén föreslå styrelsen att tilldela den brandskadade full ersättning i enlighet med gjord försäkring enligt brandbrev och gällande reglemente. Wisserligen hade den brandskadade omtäckt sitt boningshus och utgjorde takämnet vid brandtillflället av spån, men då mannen var i fullkomlig okunnighet om att ett sådant förhållande vållade en förändring av försäkringsvärdet och dessutom på grund av sin ålder 76 år ej har kunnat sätta sig in i regler och stadga, har kommittén funnit det stå i enlighet med
rättvisa och utan kränkning av gällande reglemente att mannen får ut hela det belopp vari det brunna var försäkrat. Mannen gör ändå en kännbar förlust och uttalade kommittén, det styrelsen måtte taga frågan under omprövning och behjärta ifrågakommande sak och tilldela den brandskadade ett belopp i ett för allt 700 kronor. Herman Andersson Ordförande”.
Anders Gustaf Andersson,* 7/2 1840 Häggum, död 4/7 1924, g. 6/3 1869.
h. Lotta Jonsdotter, * 25/12 1828, död 18/12 1911
d. Alma Charlotta, * 8/8 1872, fl. till Hornborga 8/11 1901
och hennes son Johan Natanael, * 1899, fl. till Skövde 11/11 1918
Anders flyttade till Blombacken Häggum 17/11 1920

Nr. 9 – Hofmans

En väl sammanhållen boplats. Huset var sammanbyggt med en liten ladugård. I området finns också två stensatta gropar. Hur kunde livet gestalta sig för de som bodde i dessa backstugor? En liten inblick ger dessa anteckningar efter ett besök hos Gunnar Ärlig, Tidaholm. Dotterson till Anders Hoffman och hans hustru Maja Stina Andersdotter. Boende i torp nr. 9 ”Hoffmans” i vår torpförteckning.
Mormor som Gunnar i det följande skall berätta om var född den 20 februari 1839 i Sjogerstad, gift 26 april 1864 med Anders Hoffman och dog 4 september 1931 på Haga Ålderdomshem i Tidaholm ( där Häggums kommun hade sina ålderdomshemsplatser).
Mormors hus: En liten stuga med tre fönster. Det var ej ryggåsstuga utan den hade innertak och det fanns en stege upp till vinden dit man kunde komma genom en lucka. Stugan hade ett stort rum och ett litet kök. I rummet fanns en stor spis och i köket en järnspis.
Vid spisen i brasans sken satt mormor å spann och sticka. Annars fanns det en fotogenlampa också. Rummet var möblerat med en soffa, en dragkista ( enkel gammal typ av byrå), ett stort bord i mitten och enligt vad Gunnar trodde nåt fönsterbord. Det fanns gardiner vid fönstren som var enkla inga innanfönster, ”dä var te å ånga på fönstera um en sulle se ut när dä va kållt”. Gunnar tror att det fanns någon tavla eller så. Särskilt minns han två porslinsfigurer -kossor- på byrån som han tyckte så mycket om, men dom fick han aldrig.
Stugan var hopbyggd med ladugården som låg i den änden som är åt bäcken. Från bäcken hämta man vattnet. Källare fanns men Gunnar minns inget om de två stensatta groparna utanför stenmuren uppåt berget.

Mormor och morfar hade ko och gris. Gris höll man för att morfar skulle ha fläsk i matsäcken. Hela veckan var han hemifrån och arbetade i kalkbruket i Bjällum. Han gick på söndag kväll och kom hem på lördag eftermiddag. Han var halt sa mor förmodligen hade han väl råkat ut för någon olycka.
Efter kon kärna mormor smör som hon bar till Skövde för att sälja. Mor sa att hon tog av sig skorna och sprang som en ärla över berget till Skövde för att sälja smöret.
Mormor hade en stor arger katt. Den var bra för han till och med bar hem harar från berget. Men mormor varna alla som kom för den arge katten. Det var nog bra jord runt där för mor sa att det växte så väldigt goda potäter i Häggum. Att hälsa på mormor när Gunnar var barn var förstås ett äventyr och en strapatsrik resa. Vi åkte tåg till Stenstorp
och där mötte Ström i Noläng med hästskjuts, någon gång också Fransson i Boslycke berättar Gunnar. Någon gång gick vi från Stenstorp och då drog de oss pojkar i en vagn. En gång var mor och jag själva, det var en vår för det låg snö kvar i hörna vid stenmurarna. Den gången gick vi från Stenstorp och tog en del genvägar som mor visste. Det blev bara ett besök var sommar.
Gunnar har ingen uppfattning om hur det var i Hoffmanska hemmet, om det var riktigt fattigt eller drägligt. Men han kommer in på att det kunde inte vara lätt för mormor med fem barn och däribland Frans. Frans var dövstum och lite tokig. Han var aggressiv när han var liten, mor hade hela sitt liv ett ärr över ögat där Frans huggit med antingen en yxa eller en kniv: På kvällarna kedjades hans fast vid sängen för att han skulle vara still. Alla låg i samma rum och det rasslade i kedjorna när han rörde sig eller om han skulle loss för att göra sina behov. När han skulle lägga sig kom han bärande med kedjan för att kedjas fast.
Senare i livet kom Frans till Hanna och Natanel Wilsson i Tollestorp. Där fick han äta gott, arbeta, blev trött och sov. Han kunde sköta en hel del arbete med tiden både ute och i ladugården och blev lugnare och hade det bra, det var ett gott hem. Vi hälsade på Frans både i Tollestorp och i Stenstorp. Frans blev glad när mor kom och han kände igen henne. Och Wilsson han blev ju miljonär till slut. Efter kaffe och vår pratstund besökte vi Maja Stinas grav på Norra Kyrkogården i Tidaholm. Hon ligger begravd i det nordöstra kvarteret. Det var mor som ordnade så hon blev begravd här och sten uppsatt. Stenen är ca 45 cm hög och 35-40 cm bred.
Under ett kors står det M S Hoffman och på raden därunder 1839-1931.


Nedtecknat av Ingemar Fransson och Bengt Kindbom


Anders Hofman, * 17/8 1822 Hömb, död 29/4 1895, g. 26/4 1864
h. MaJa Stina Andersdotter, * 20/2 1839 Sjogerstad, död 4/9 1931
s. Frans August,* 9/2 1865 Dala, död 16/12 1953 (dövstum)
d. Maria Evelina, * 17 /7 1867 Dala
s. Johan Gottfrid, * 13/2 1870 Häggum
s. Linus,* 2/9 1873 Häggum, fl. till Stockholm 1893 (skoarb.)
d. Kristina Elisabeth, * 16/9 1879, fl. till Kungslena 1901

Nr. 10 – Döves

På denna plats återfinner vi endast en husgrund och en källargrop. Boplatsen benämns också som Åsen.
Johannes Månsson Fast,* 21/10 1815 Broddetorp, död 16/10 1900 (döv)
gift 1:a g. m. Johanna Petersdotter, * 11/11 1820 Stenstorp, död 18/12 1866
d. Emma Christina,* 12/1 1858
oä dotterdotter Amanda Olivia,* 12/1 1876 Häggum, fl. till N Lundby 1895
gift 2:a g. 27/3 1868 m. Anna Maria Andersdotter, * 13/9 1821 Fågelås, död 23/4 1909 (blind) Styvsonen Johan Fredrik Andersson,* 27/5 1844 Fridene, död 8/4 1903 (idiot)

Vägen Döves-Lottes var utfartsväg till allmänna vägen från två gårdar i Söakullen. Skogsmarken växlar här mellan god skogsmark, mossar och improduktiv mark där diabasen går i dagen på vissa ställen. Den gamla vägen möter en ny skogsbilväg denna väg stöter vi också på senare efter Svaneberg. När den byggdes på 1960-talet föll den gamla vägen i glömska och fick växa igen.

LillaBerget – Fårabetet

Den del av skogsmarken som låg ovanför bergets högsta klint, d.v.s. uppe på Billingen, var bekommen från Kronan 1838 och delad på de olika hemmanen, vars ägare dock i allmänhet icke hade reda på sin egendom där.
Betesrätten var emellertid redan förut hemmanen tillhörig och nyttjad gemensamt. Härav var södra delen, d.v.s. från Söakullsbäckenet till säteriet Bjärsgården, vanligen kallat Lillaberget, avsett till bete för byns får.
Tillsynen över djuren bedrevs av för detta ändamål anställda eller vidtalade personer, som mot en billigast möjliga ersättning av någon art hade ett öga på dem så att de ej hux flux försvunno från området och blevo rivna av vargarna eller stulna.
Ifråga om betesrätten på berget och därmed förknippade skyldigheter voro de enstaka hemmanen bundna av vad i den s.k. grannaförordningen stipulerade men hade i övrigt inget gemensamt med byn. Vad denna gemenskap beträffade var den dock efter nämnda år osäker och man synes i det avseendet ha levat efter gamla traditioner.
Emellertid ”husbonnerade” byalaget betesrätten och ville ej medgiva de enstaka hemmanen och lägenheterna rätt att på egen mark taga emot några betesdjur utan fordrade att dessas ägare skulle nöja sig med att släppa endast egna djur, även om deras arealer ansågs föda ett större antal än de för vinterutfodringen mäktade hålla. Häremot bröts dock allmänt och en mängd betesdjur togs emot. I synnerhet var detta fallet på de mindre hemmansdelarna och lägenheterna, vars innehavare på detta sätt skaffade sig litet extra inkomster i form av ullskatt o.s.v.
Detta förhållande blev också så småningom ett problem, för vilket sockenmännen sökte råda bot genom stadgande av förbud och viten. Ännu flera år efter laga skiftet, som förrättades 1856 och fastställdes 1858, höll man på denna gamla ordning. Sålunda utfärdades av kommunalstämman den 13 april 1863 förbud mot intagandet av sådana betesdjur och stadgades då böter på 20 riksdaler för vart och ett kreatur, som olovligt mottogs. Två tillsyningsmän valdes. (delvis citat ur Hilmer Johansson anteckningar).
Denna ”egna” lagstiftning som man höll sig med blev upptakten till en av de mest dramatiska händelserna i Häggum som beskrivs i nästa avsnitt.

Nr. 48 Lottes

Jonas Andersson* 14/6 1796 i Häggum hustru Maria Magnusdr. * 7/2 1796 i Wing.
Son Gustaf* 5/6 1832 Häggum, fl. till Prästg. 1857
Dotter Johanna* 14/2 1838 Häggum
Son Anders Häggren * sept 1825 Häggum, hustru Cajsa Petersdotter * 19/8 1834 Lundby
Son Carl Johan* 8/7 1859
Dotter Charlotta Albertina * 16/9 1866 död 1951 dotter Johanna Gustava * 1870 död 1881
Sist boende – Charlotta Häggren – ”Lotta” eller ”Kolisalotta”.

Läs om Häggumavisan här.

Vägen från den västra gården Söakullen gick över spetsen av Söakullsmossen och det finns än i dag tydliga spår efter denna väg. Bäcken som passeras kallas Söakullsbäcken och rinner här öster ut men mynnar så småningom väster ut i Vänern när den förenats med Slafsan, Ösan, Flian med flera och Lidan.

Nr. 47 Söakullen

En gång en för dessa områden stor gård 10 ha åker 18 ha skog som födde upp till 10 mjölkkor och andra husdjur.
Johan Albert Gustavsson* 15/7 1872 död 1936, h. Emma Charlotta Jonsdotter * 22/7 1870
d.Signhild Matilda * 25/9 1907
s.Sven Albert Valdemar * 12/7 1914
Johan Artur Daniel Gustavsson* 11/12 1900

Såldes 1944 till Torsten Johansson, 1947 till Herbert West och 1948 till August Hollander
El fanns ej till fastigheten men telefon. När nya samfällda vägen var klar upphörde gården att vara aktivt jordbruk och boplats. Bostadshuset står kvar men i förfall.

Nr. 46 Söakullen

Johan Alfred Larsson sterbhus Johan Alfred Larsson * 30/6 1851 Änkan Emma Lovia
Petersdotter* 10/5 1859
Arrend. Frans Erik Johansson * 15/5 1896 flyttade till Ekeskogen
Bostadshuset och ett uthus står kvar.

Nr. 49 Svaneberg

Sist boende var från 1882 Skogvaktaren Karl Johan Johansson f. 23/4 1842 Bellefors.
Vigd 1 :ag. med Kristina Lundgren f. 23/3 1844 Lundby.Död 18/7 1895 Häggum.
Barn:

  • Johan Oscar f.14/8 1873 Häggum. Fl. t. Bäckagården 10/11 1891.
  • Anna Katarina f. 16/9 1875 Häggum. Fl. t. Fellingsbro 26/10 1893,återkom 14/11 1895, sedan till Arboga 24/10 1896.
  • Tekla f. 24/9 1880 Häggum. Fl. t. N.Lundby 15/11 1895,återkom 12/11 1896, sedan till Bosgården 1898.
  • Blända Maria f. 29/5 1884 Häggum. Fl. t. Adolf Fredriks förs., Sthim. 8/11 1901.
  • Gustaf f. 18/4 1890 Häggum.Död 19/4 1890 Häggum.

I dag två fritidshus.

Efter Svaneberg börjar vi vandringen ner mot byn, vi passerar det som varit den populära Pilgrimsleden mellan Häggum och V arnhem. Den växer numera igen eftersom ingen längre tar ansvar för dess underhåll och inga vandringar arrangeras. Vi passerar skogsbilvägen till höger och senare Svärtebäcken som avvattnar Våtemossen. Vid nästa korsning ta till höger.

På höger sida om vägen rinner Söakullsbäcken och Svärtebäcken som avvattnar ett antal mossar på sydbillingen. I dessa bäckar hade Söakullen och Backen var sin kvarn så kallade skvaltor. Vid en rannsakning efter nyuppförda och icke skattelagda ”sqvaltor” som hölls vid tinget i Skärv 3 november 1732 framkom att de två gårdarna hade skvaltor. Staten ville på allt sätt åt dessa kvarnar och hade till och med rätt att riva dem. Mot den bakgrunden blev domen när det gällde Söakullens och Backens kvarnar mycket human.

”Hemmanen är belägna på kronparken Billingen emellan kärr och mossar, att åboema icken utan när stark vinter är, kunna komma från hemmanen, hwarken med häst eller vagn och således lida stor nöd om de icke hade sina små bäckesqwaltor, som stå i deras , att understundom mala uppå till sitt nödtorftiga behov, ty underställs Höga Wederbörande om benämnde hemmans åboer, icke må vara efterlåtet att deras sqwaltor fä blifwa bestående, som de icke äro några skattelagda qwarnar till förfång.”

Om man vill göra en avstickare 2 km tur och retur gå till vänster där finns en gård, en tidigare bergtäkt och en tidigare boplats, ett vattenfall och vacker utsikt.

Backen

Gård första gången i jordeboken 1603 klosterhemman ½ mantal.

När man passerat gården kommer man till det område där AB Svenska Stenbeläggningar hade en krossanläggning och ett asfaltverk fundament för kross, fickor, lastbilsvåg mm. Tar man vägen till höger kammar man till stenbrottet där man bröt diabas, typiska pelare av diabas kan betraktas där.

Gå vägen rakt fram och vidare upp på berget. Vi passerar vattenfallet som är som bäst när det är mycket vatten vid snösmältningen.

Nr. 50 Våtemossen

Hur våra förfäder arbetat och slitit för att få sin bärgning kan studeras vid Våtemossen.
Vägen till Våtemossen är ett fint och sevärt byggnadsverk. Vägbanken är bitvis uppmurad med sten och det finns två broar med fina brofästen murade i sten.

På Våtemossen har man på mager och vattensjuk mark odlat upp ett antal åkertegar på 1800-talet. Våtemossen nämns första gången i jordaboken 1825. Genom Våtemossen rinner Svärtebäcken som avvattnar områden längre in på Billingen. I nord-sydlig riktning sträcker sig fyra 350 meter långa tegar, två på vardera sidan om bäcken och tre kortare tegar i samma riktning. I SV-NO riktning finns två drygt 100 m långa tegar. Dikena mellan tegarna är i stort sett igenväxta och kan endast på kortare sträckor urskilj as tydligt.
Inne på mossen finns välbevarade brofästen i sten till broar mellan olika tegar.
På 1800-talet fanns en bosättning på Våtemossen. Bostadshuset finns med på 1877 års ekonomiska karta. Våtemossen brukades fram till på 1960-talet av syskonen Granqvist St. Gåran. En lada på Våtemossen 6×9 m med tillbyggnad 3×3 användes för höbärgning fram till slutet av 1950-talet. Från Våtemossen och hem till gården Stora Gåran kördes hö med oxar som dragare de sista i Häggum.
Våtemossen ingår i Sydbillingens naturreservat. Häggum Hembygdsförening har 2004 fått dispens av Länstyrelsen i Västra Götalands län från föreskrifterna för reservatet och har röjt av sly, björk o gran som växt upp inom grunden för ladan.

foto Arne Andersson
På bilden är det Rupert som kör hem hö, bilden tagen från en glugg på rännet på ladugården på Backen annars hade det blivit ”ett himla väsen”

Vi vänder på Våtemossen och går samma väg tillbaka och vidare ner mot byn.

Undermarken

Villa med gamla ladugården kvar, ursprungligen en utmark under Prästgården. Till stället har funnits tre åkrar som planterades med gran på 1950-talet.

Nr. 44 Hägges

Undermark under Bäckagården
Sist boende var Johannes Hägg f. 28/5 1818 Häggum. Död 7/3 1894 Undermarken, Häggum. Vigd 24/9 1860 med Stina Petersdotter f. 21/7 1820 Häggum. Död 2/7 1902. Barn:

  • Styvdotter Britta Maria Johansdotter f. 21/1 1846 Häggum.
  • Anna Cajsa f. 1/9 1848 Häggum. Fl. t. Lars-Larsg. 24/10 1869
  • Johanna Mathilda f. 2/4 1851 Häggum. Gift 10/3 1876,till Stenstorp 1876.
  • August Johansson f. 26/12 1861 Häggum. Död 8/2 1862 Häggum.
  • Emma Johansdotter f. 25/12 1864 Häggum. Död 26/9 1866

Nr 43 Andreasa i Marka

Torp under Bosgården Sist boende var Andreas Andersson f. 13/10 1810 Skara. Död 7/3 1909 Häggum. Hustru Britta Svensdotter f. 12/11 1807 Gudhem. Död 11/11 1881.
Barn:

  • Anna Greta f. 16/8 1833 Häggum. Fl. t. Warnhem 30/1 1866.
  • Anders f. 22/9 1835 Häggum. Fl. t. Stockholm 31/10 1871.
  • Christina f. 3/11 1842 Häggum. Fl. t. Rådene 1862.
  • Johan August f. 15/11 1849 Häggum. Fl. t. Amerika 13/4 1869.

Huset kom till förmodligen 1856 och försvann troligen efter Andreas död 1909.

Nr 42 Ramalyckan

Torp under Bossgården, husgrund och NV därom en brunn.
Byggdes förmodligen 1855. Sist boende var Inhyses Johannes Ram f. 9/7 1802 Segerstad. Hustru Annicka Nilsdotter f. 18/5 1799 Falköping. Död 23/2 1865. Barn:

  • Jonas Johansson Ram f. 14/3 1823 Segerstad. Fl. till Åslagården 1866.
  • Britta f. 16/11 1829 Segerstad. Hon fl. t. Korsgården 1859.
  • Maria Stina f. 31/12 1835 Segerstad. Fl. t. Stenstorp 1858, återkom -60, fl. sedan till Säteriet -61, till Lars Larsg. 1868.

Johannes flyttade till socknens slut 1881.Dottern Maja flyttade till Ryd 24/10 1882.
Enligt HFL. 1884-94 uppges Johan Ram vara död enligt brev till hans dotter Maja i Ryd,
Skövde efter att han emigrerat till Amerika.

Nr 41 Slängarskrestins

Torp under Åslagården. 80 m NNO om markeringen finns en källaren ingrävd i kullen.
Enkeman Eric Eliasson f. 5/10 1792 Häggum. Den 21 /7 1860 skar han med rakkniv Lars Fin i halsen i mordiskt uppsåt. Häktad 30/7, dömd till 3mån. fästning m.m. Begick självmord genom hängning i länshäktet i Mariestad. Begraven i tysthet den 27 /8 i Mariestad. Barn:

  • Johannes f. 1/11 1829 Häggum. Kom tillbaka från Korsgården 1857.
  • Gustaf f. 24/12 1832 Häggum. Fl. till Bosgården 1857, återkom 1860.
  • Anders f. 25/10 1836 Häggum. Fl. t. Anders Nilsg. 1856.
  • Christina f. 2/3 1840 Häggum. Fl. t. Hemmingstorp, Rådene 1860.

Gustaf Ericsson f. 24/12 1832 Häggum. Hustru Mathilda Wilhelmina Jonsdotter f. 12/1 1841 Häggum. Kom från Bosgården 1862. Son Johan August f. 5/10 1863 Häggum. Död 9/4 1865 Häggum. De flyttade till Lövåsen under Backgården 1866.

Sist boende var Gustafs syster Christina (känd som Slängarskrestin) f. 2/3 1840 Häggum. Död 2/4 1920 på Haga i Tidaholm av hjärtslag.

Korsdalen

Liten jordbrukslägenhet, huset står kvar ekonomibyggnaderna rivna. Korsdalen ägdes en tid av ”Tösera” i Svaneberg Nr. 49 ovan och det föranledde besök sommartid från Stockholm. Sist boende: Enok Kjellberg, född på Källegården, emigrerade till USA och återkom till Sverige.

Fädreven

Resterna av den norra fädreven (södra fädreven kommenterad ovan under Torpleden) går här rakt fram väster om Åkholmen och ses igen efter Kvarnslätten där den viker ut åt höger vid skogsdungen.

Åkholmen

Fritidshus.
Anders Nilsson Knopp f. 16/4 1833 Warnhem. Död 19/9 1903 genom att ha skurit sig om halsen. Vigd 2/7 1858 med Maria Larsdotter f. 9/10 1829 Broddetorp. Död 28/4 1931. Barn:

  • Karl August f. 24/12 1862 Häggum. Fl. t. Bjersgården 8/11 1888.
  • Lars Edvin f. 29/10 1865 Häggum. Fl. t. soldattorp 337 under St. Gåran 1886.
  • Wiktor Emanuel Viktor f. 30/6 1869 Häggum. Fl. t. Bjersgården 1886, återvände 8/11 1888, sedan till soldattorp 334 under Skattegården 1889.
  • Richard Nathanael f. 15/9 1872 Häggum. Fl. t. Wåmb 22/10 1889.
  • Johan Gustaff. 19/4 1858 Lundby. Vigd 12/2 1884 med Lovisa Fast f. 25/2 1856 Fogelås. De fl. till Borgunda 11/3 1886.

Senare boende var Signe Olivia Larsson f. 27/11 1894 Halleberg, Häggum. Bosatte sig 1971 på pensionärshemmet i Skultorp. Död 4/7 1986.

Kvarnslätten

Gård. Fram till omkring 1950 fanns på gården kvarndamm, kvarn och såg och uppe på berget ovanför Korsdalen fanns en ”hållsdamm” för att samla upp vatten i en mosse dammfästet finns kvar.

Nr. 40 Kvarnslätten

Kvarnslätten ”Jonasa apel” en gammal apel syns hitom gården och något till höger.
Jonas Petersson f. 9/9 1810 Häggum. Död 20/4 1882 Häggum. Vigd 12/4 1840 med
Eva Sundberg f. 1/6 1815 Häggum. Död 19/3 1892 Häggum.
Dotter Klara f. 5/7 1845 Häggum. Död 18/2 1894 Wist förs., Linköpings stift. Måg Snickaren Frans August Karlsson f. 5/8 1837 Långsjö. Vigd 28/11 1875 med
Betty J onsdotter f. 7 /7 1850 Häggum.
Barn: Wilhelmina Elisabet f. 28/1 1875 Karlstad
Karl Johan f. 14/2 1878 Karlstad.
Hustruns oäkta son: Axel Wilhelm f. 12/3 1883 Häggum. Familjen emigrerade till Amerika 1884.

Kvarnslätten

Bostadshus.

Fädreven

efter fälten på höger sida syns fädreven tydligt igen med två bevara stenmurar.

Björksäter

Villa byggd på Backgården där Stems hus låg.

Nr. 39 Sterns

Sterns under Backgården. Boställe på den plats där Björksäter ligger i dag.
Sist boende: Britta Dahlgren f. 29/8 1795 Sjogerstad. Död 21/8 1883 Backgården, Häggum.
Hennes styvdotter Kristina Johansdotter f. 25/1 1840 Häggum vigdes 18/3 1884 med Gratialisten,f.d. korpralen Anders Stem f. 14/6 1821 Härja. Kom från Hvalstad 1884. Kristina dog 18/7 1888.2:a g. med Maria Pollack 16/6 1834 Borgunda. Hade smittkoppor.
Fosterbarn: Gully Maria Larsson f. 25/2 1895 Ö. Emtervik.
Anders och hans maka Maria dog samma dag den 7/12 1901 ! Anders av njurlidande och Maria av lunginflammation.
Passera över nya landsvägen och följ gamla landsvägen åt höger.

Smedja

Smedjan låg där vägen från Söakullen /Backen och landsvägen möttes och den revs för den nya vägen.

Smedmästare Alfred Ståhl med sönerna Frithjoftv. och Ernst i mitten samt två smehalvor till. Foto: Svensson & Kullgren, Forserum.

Smedbacken
Ursprungligen soldattorp ingående i en grupp om fyra soldattorp. Anders Nilsgarden. Rote nr 335 Höjentorps kompani. Soldater:

  • Sven Håkansson – antagen 1691
  • Jonas Wallin – avancerade till underofficer 1 715
  • Jonas Nilsson Snäll (vakant 1797) – född 1692 antagen 1716
  • Magnus Åsling – född 1795 antagen 1815
  • Anders Skräck – född 1829 i Brunnhem antagen 1847
  • Alfred Ståhl – född 1861 i Längjum tjänstgjorde 1882-1907

Uppgifterna är hämtade ur boken Skultorpsbygden.

Smedbacken

Villa byggd på gamla klockarjorden.

Nr. 20 Trulsatöseras

Källaren i grunden är tydlig Trulsatöseras under Solliden
Enkan Maria Greta Johansdotter f. 1825 Warola. Enka 4/5 1868.Kom från Slöta 1856. Barn:

  • Johan August Jansson f. 26/12 1853 Slöta. Emigrerade till Amerika 11/3 1881.
  • Matilda Sofia Jansdotter f. 26/8 1855 Slöta. Kom från Skoltomten 24/10 1879.Innanläsning godkänd. Kristendomskunskap väl försvarligt. Före Skoltomten (där som piga) bodde hon på Lars Larsg. (vid kyrkan) 24/10 1878.Matilda är känd som ”Janatilda”. De flyttade till Blommedalen 8/11 1894. Efter dem bodde där Inhyses Inga Jonsdotter f. 23/11 1832 Stenstorp. Död 22/2 1920 Solliden, Häggum. Hon var väverska. Där bodde också Kristina Jonsdotter f. 11/7 1840 Häggum. De kom från Södra Sandtägten 8/11 1894.Kallades för ”Trulsatösema” och var de sista boende. Huset försvann någon gång mellan 1920-1930.

Klosterängen

Wågsams eller Klostergrens intäkt vid laga skiftet en allmän mark avsatt för soldater som gått ur tjänst eller för deras änkor och barn. Senare fanns en stuga som kallades Heddas

Smedjan

Flyttades från läget enligt bilden ovan.

Skoljorden

Villa byggd på gamla klockarjorden.

Gamla skolan

Det gamla skolhuset byggt 1859-60 är ombyggt till bostadshus med i stort sett bibehållen extriör. Se artikel Häggums skolhistoria på hemsidan.

Nr. 19 Bobäcks Krog

Under Lars-Larsgården en syrenbuske från trädgården står kvar vid vägen.
Sist boende var Sara Augusta Bobeck f. Wingborg f. 21/12 1814 Manestad. Enka 6/6 1861. Flyttade till Agnetorp och återkom 1881.Död 25/6 1883 Skövde. Barn:

  • Algot Heribert Amfion f. 3/8 1857 Häggum. Kom från Tyskland 10/10 1872, till Tidaholm 21/4 1877.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *