Häggums by

Sockenstämmoprotokoll

Publicerat den

Häggums Hembygdsförening

Avskrift ur några Sockenstämmoprotokoll från slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet. Dessa protokoll beskriver både det maktstruktur, armod och överdåd som rådde i socknen. Samtliga sockenprotokoll från den här tiden lånades hem när föreningen var nybildad i syfte att utröna äganderätten till sockenmagasinet vid kyrkan och fastställa om det var en tiondebod eller socken magasin. Det är ett sockenmagasin som enligt den tidens förordningar byggdes och förvaltades av socknen för att fungera som en bank för spannmål. Sockenmännen levererade in säd på hösten och kunde ta ut ”sin” mängd på våren eller säd kunde säljas till den som behövde utsäde.
Urval och avskrift, Rune Kindbom.


Sockenstämmo Protokoll hollit i Häggums kyrka 30
sept 1792, af ståndspersoner Löjtnanten Välb. Hr
Zack. Åkerfält qvartermästaren S G Reuter jämte
sockenmännen.

§ VIIIa

Efterfrågades om kortspel af ungdomen öfvas och om lekstufvår bruklige i församlingen till det förra svarades Nej, och till senare att det allena vissa årstider brukades, härvid fick pastor tillfälle tilltala husfäderne med 5 mos, kap. 6 v 7. Du skall skärpa lagen inom hemmet och visa ovilkorligt pligt, att ej allena sabbatsdagen sysselsätta sine barn och tjenstefolk med Gudaktighetsöfningar, utan och tillholla dem till daglig bön, samt sent och tida med kärlek och sagtmod föreholla dem Guds råd om deras frälsning och salighet så med Guds hjälp lusten till att löpa galen i lek och dans förgår hos en ungdom, som alla stunder väntar Herrens och Frälsarens stora uppenbarelsedag. Huren hvar och en husfader fullgivit denna sin öma pligt sade kyrkoherden sig skola vid instundande Husförhören undersöka.

Cacharias Nordfelt
Petter Jönsson
i Allmänningen
Anders Andersson
i Håkan Uddsg.
In fidem
Thure Ljunggren
Pastor

Protokollet uplästes och vidkändes 18 sönd. Efter Trim E. 7 Oct. 1791, intygar
Th Ljunggren
Pastor


Protokollsutdrag år 1795
d. 10 maj

§ 2

Angående Socken Magasinet hade Hr Hovrätts Commisarien Elfman sig även skrifteligen utlåtit att dess förvaltning varit under nuvarande Sysslomäns Jonas Ersson Bengt Jonsson föreståndarskap mycket felaktig, varför dessa båda afskedas och nya väljas. Såsom Hr Commisarien avsäger sig Räkenskapernas förande, Sedan Han avlämnat och en sdåan reglering af Magasinet icke beqvämligen vid denna Sochnestämma kan förrättas ty uppskjuts detta mål till en apast Sockenstämma, som framledes då Hr Commisarien det fordrar, pålysas skall.

In Fidem
Thure Ljunggren
Pastor.


Protokoll hollit vid Allmän Sockenstämma, hvilken
14 dagars förut pålysning hölls i Häggums kyrka,
allmänt närvarande socken Männen Så af
Ståndspersoner som Allmogen, d 6 Maj 1798.

§ VII

Någon av församlingens ledamöter ärinrade, att det vore nödvändigt, att äga vid kyrkan en Bår-korge hvarigenom obehageliga händelser, vid likens transporterande under vintertiden, kunde förekommas, och som detta fants välgrundat beviljades att kyrkvärdarna må en sådan beställa.

§ VIII

Den blinda Pigan Greta Jans dotter vid Sollidens beklagansvärda omständigheter föreställdes församlingen, och som hon njutit inom kort tid Så ansenligt understöd till Medicamenter och Läkareskötsel af fattig Kassan kunde ingen penninghjelp för denna gången ytterligare beviljat, men församlingens Ledamöter betygade sin beredvillighet att hvar och en ihogkomma henne med något som till lifsuppehälle tjenar.

In fidem
P Nordqvist
Pastor


Protokoll hållit i Häggums kyrka 17 nov 1811.

§ 5

Vid Bröllope Begravning och andra större samqväm skall minskning af brännvin supandet noga iakttas och skall inga Brölloper hållas längre än 2 dagar, utom närmaste och längst från stället aflägsne anhörige hvilka 3 die dagen före middag bortresa.

In Fidem
P Nordqvist
P L


Protokoll hållet vid Allmänna Valborgs Socken
Stämma i Häggum d 5 maj 1816 hvilken 14 dagar
förut ofentligen blefvit kungord.

§ 3

I anledning af ankommen Hög befallning främställde v Pa som för sockenmännen en del af de skäl, som bör öfvertyga dem om nödvändigheten af att anlägga begravningsplats utom Byen, hvilket i denna Församl. Är så mycket men nödigt., såsom närvarande kyrkog. är belägen på sidlänt ställe vid foten af Billingen, hvarest flera orena dunster ur jorden uppstiga och med Sudost vind utbredas öfver hela Byen, och ökas dessa med samma väderstreck ävensom från Stora Måsen, som i söder går längs efter hela Byen. Om de elaka följder, som dessa dunster medföra, vittnar nog en beklaglig erfarenhet från äldre och senare tid, då epedemiske sjukdomar härstädes anlänt och gruveligen härjat. Sockenmännen övervägde denna sak yttersta noggranhet och önskade att kunna uppfylla en sådan Landsfoderlig omsorg, som tillika är till så stor gagn för Samhällets bestånd. Men Billingsbergets stöter emot Församlingens gräns Nordväst hvarest ick finns något lämpeligt ställe till dödas begrafning, och den omnämnda stora Mossen orsakar icke mindre svårigheter härutinnan. Det enda tjenliga läge härtill skulle kunna vara de så kallade utängarne nära intill Brunnhems sockengräns och till ett avstånd från närvarande kyrkog. af omkring ¼ mil hvarföre det jämväl är olämpeligt. Alltså finns något pasande ställe uppe på sockenägor. Men skulle bifall lämnas att anlägga begravningsplats uppå foten av den närbelägna i Norr angränsande kronparken Billingen, där marken icke är mycket stenbunden, så vilja sockenmännen sådant med antaga och härtill begagna.

Jonas Wennerblad
V. Pastor


Protokoll hållit vid Allmänna Valborgsmässo Socken
stämma i Häggum d 5 maj 1816 vilken 14 dagar förut
blivit kungord.

§ 6

Ehuru v Pastor ofta tillsagt Intresenterna uti sockenmagasinet att icke upplösa eller dela detsamma emedan ett sådant förhållande icke allena är Stridande mot antagna Magasins reglerna, utan jämväl mot äldre och nyare författningar stridande, hvilka uppmana att anlägga Sockna Magasin där sådana icke finns. Men sådant oaktat hafva Intressenterna sins emellan utan sockenstämmans bifall rådplägat att utaga var och en sin säd, hvarpå Magasins Föreståndaren Petter Andersson från Anders Andersg. Utfärdade 8 dagar före sockenstämman följande Kungörelse af d. 28 april till uppläsande ”Nästa onsdag d 1 Maj blir utleverering på Magasinet så att hvar och en då kan uttaga sin säd. Anders Andersg. D 28 april 1816 Petter Andersson.” Men efter sådant stridande äfven mot Protokollene, så blef kungörelsen icke förr uppläsen än vid Sockenstämman, emedan spännemålen icke förr än 6 a 14 dagar därefter behöfdes till såninge. Saken uppropades nu från Protokollet och Kronorjägaren Anders Hök lät inlämna följande anmälan, som ord från ord här upptages sålunda.

Ödmjukaste anmälan till sockenstämma d. 5 maj 1816.

1o Påstås att Magasin bibehålles i den ordning den nu är och att inga flera komma att få del uti honom, än delägarna som nu finnes, samt att utdelning av Spannmålen i veckan uti vanlig ordning företages till delägarne efter halv Ränta för delägarne, men hel ränta om någon annan kommr att få något.

2o Att magasin helt och hållit utesluts från uppptagande vid allmänna Sockenstämman, utan bör angelägenheterna om Magasin och dess förvaltning om Spannemålen och därvarande penningar afgöras delägarne emellan efter eget godtfinnande.

3o Vad öfriga angelägenherterna angår som i dag kan förekomma, förenar jag mig med det beslut, som de flesta i Socknen stanna uti.

Skaffareg. D. 5 maj -03
Anders Hök
(Hedersridare)

Sedan denna anmälan Sålunda var uppläsen, yttrade Hr Hofrätts Commisareien Joh. Asplund å sine och Captine Drakenbergs vägnar, jämte flera Hemman Innehafvare i Socknen, som icke äga del i Magasinet, sin gemensamma åstundan att insätta spannemål i Socken Magasinet, lika så stort qvantum för sina gårdar eller gårdsdelar, såsom intressenterna sjelvfva efter sine hemman insatt och tyckte sökande sig hfva full rättighet härtill oaktat intresenternas obehöriga motvilja och olagliga stridighet, av följande skäl:

1.)Den första punkten uti magasinsordningen lyder så: Alla Hemmansbrukare och ägare Socknen deltaga uti insättningen i Magasin som uti ingressen kallas sokn. Magasin och icke något enskilt efter Intresenternas orimeliga påstående.

2.) Uti samma grundläggning af d. 16 1785 § 5 står uttryckligen att ingen annan delägare får utaga sin andel i Magasinet utan betalningsskyldighet, och längre ner förklarar paragrafen deläganderätten, för lånerätt, hvar af följer att dispositionsrätten tillhör hela Förs. och sockenstämman.

3) Protokollet af d. 18 maj 1788 § 5 omtalar jämväl att Socknen på Kronoparken Billingen ärhållit till Magasinet så stor del, att av dess öfverflöd församlingen Boställiga Fähus i Prästg. Där med reparerades, att förtiga det Magsinhuset står på allmän teg.

4) Uti Protokollet af den 17 maj 1789 § 2 omtalas att alla Hemman deltog uti inredningskostnaden.

5) Protokollet av d 7 Jul. 1797 § 9 Hr qvartermästare Reuter med flera som för sine ägande hemman ej äro delägare i Magasinet beviljades att däri göra insättnings och så vidare uti flera protokoller. På dessa och flera dyliga skäl, grundade sökandene sine påståenden att få göra insättning uti Magasinet och undfå lånerätt, hvilket troligen icke kan vägras: att Magasinsföreståndaren skall redovisa Magasinets förvaltning 10 år tillbaks samt för felen vara ansvarig och förlusterna med sin egendom ansvara: att Magasinets spannemål skall nästa Onsdag utlånas emot helintresse först till dem som äga lånerätt öfverskottet till andra emot säkerhet. Men skulle spannmål ändock qvarbliva inneliggande Så får sockenmännen sig härom gifva sitt yttrande sedan föreståndaren till pastorsämbetet inberättat förhållandet.

Vad mera som taltes i detta stridiga ämnet, finns upptagit protocollet af d. 28 nov. 1814 § 6, vilken väl icke till sin kraft å verkan är upphäven utan v pastorn blott afsagt sig magasinets reglering för intressenternas kinkiga beslut och mindre ordhållighet.


Visitationsprotokoll av d. 24 april 1825

§ F

Socken magasinet som är en gammal inrättning hade i contant penninger behållning 74 R Dr 45 p R D S ds. och i spannmål 28 Tu 2 ½ Kap Korn 39 Tu 3 kap havre.

§ G

Militära Magasins kassan inrättad 1813 till understöd för i krig sårade krigsmän eller den aflidnes Enkor och barn hade under Pastor Elfmans förvaltning ifrån 1819 då den utgjorde e tu 2 kap: Korn nu växt till 5 tu.
Så beslöts denna visitationsakt År och dagar som föreskrivne äro.

E C Grenander
Contrackt Prost


Protokoll 10 juli 1836

§ 4

Under ett varmt handhafvande af detta ärende framför bonden Lars Jonsson från Sörgården Tovatorp med Knuten hand nära intill Pastorns bröst i fullkomlig ilska, och förebrår att Pastorn icke uppläst Kungörelsen så högt att, han dem kunnat höra. Pastorn kunde icke lova honom nya ören på ett gammalt huvud. Dock de som Gudstjänsten suttit 2 stolar bakefter honom intyga att de Tydligen hört hvad jag uppläst och minns att jag nämde Sörg. Tovatorp 2 gånger, hvarpå denna mannen lärer hafa viss speckulationer.
Pastor inom sig beslutade att låta genom vederbörande Kronoaktor Handhafva detta mål inför vederbörlig rätt enligt MissgärningsBalkens 19 kap. och alla paragrafer att Lars Jonsson å Embetsrummet ofredat mig såsom en betydande Embetsman, att han må veta vem han stungit hafver. Detta mål lämnas till Konungen H: Befallningshafvande i Skaraborgs län, som förordnar Wederbörlig Kronoaktor, Enligt Landshövdinge Embetets information af år 1734.

Utt Supra
In fidem
Noreus


Utdrag av protokoll vid General visitation i Häggum
d 13-14 apr. 1839.

§ 12

Magasinets räkenskaper. Granskade av Joh. Johansson och Johannes Larsson är vid sockenstämma d. 29 april 1838 erkände och visa en behållning av 74 skäppor 1 kanna korn samt 83 skäppor 11 kanna havre. Sockenmän önskade att visitator lovade en enskild sockenstämma rörande Magasinets angelägenheter fram uti maj eller juni månader.

E C Grenander
Visitator


Utdrag av Protokoll hållet vid visitation av
undertecknad Contraktsprost enligt vederbörlig
förordnandeförättning i Häggums församling 30-31
oktober 1852.

§ 6

Att fattigstuga finnes ävenså Magasinbyggnad, men att Magasininrättningen ej är i behörig ordning, tillfölje härav vederbörande uppmanas att åt detta ärende ägna nödig omtanke för Magasinväsendets försättande i det skick författningarne föreskriva.


Ur protokoll vid Visitation den 13-14 nov. 1785

§ 14

Med nöje fann Herr Visitatorn att församlingen redan ingått en nyttig Magasins förening, till hvars efterlevnad och iakttagande förmanande öfverenskommo och beslutades att bygga Magasinshus jämte kyrkohärberge under samma tak, samt hfva denna byggnad i fullkomligt skick och riktigt stånd inom 1787 års slut.


Tillfölje af Kongl. Majts Nådiga Skrifvelse till Max V Consist Rörande 250 000 Rdr. Rmt. Statsanslag till Folkundervisningens befrämjande, (se const. Circulär brev 440) afsändes den 23 Juli 1858 en sålydande ansökning.
Till Maxinre Venderandum Consistorium
Undertecknade ordförande och ledamöter i Häggums skolstyrelse, anhålla allra ödmjukast om understöd af de medd. Kongl Majt. i nåder anslagit till Folundervisningens befrämjande! Häggums församling bestående af 25 till 17 ¼ förmedlade hemman med 544 invånare äger en Fast Folkskola ordnad enligt Kongl. Majts nådiga Förordning af d 18 Maj 1842. Skolläraren åtnjuter i årlig lön

Contante Pgn
6 Tur Spannmål – in natura
2 Tunne 24 kappland Jord

Församlingen bekostar dessutom Skolmaterial

Anlägga stenmur kring om halfva skoljorden 1
61 famnar a 3 Rdr Famnen

Flyttan Skolhusen efter Lagaskiftet

Brandstodsavgift för skolhusen

Nytt golv i skolrummet

Diverse utgifter
107:57
75
75

56:16


483

2 700

75

13:17

2 6

Tillägg av ett exempel på verksamheten vid Sockenmagasinet.

Om f.d. Soldaten Erix Toll under Häggum Skattegården nu på Credit bekommer en och en half (1 ½) Tunna Sädeshafre så är han fullkomligt vederhäftig den betala vid betingad tid, i annat fall ansvarar undertecknad för riktig liqvid, som försäkras af.
Häggum den 29 April 1867
A Johansson
Pastor Loci
(Sigill)

1 ½ Ta Hafre
¼ Ta Råg


Joh. Hägg  ½ Ta Hafre
½ Ta Råg
Häggums by

Beskrifning öfver HÄGGUMS FÖRSAMLING I Billings Prosteri och Walla Härad År 1794 Af Mg:r Thure Ljunggren

Publicerat den

”Särtryck ur Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift Bd VI:2.”
”Publ. med tillstånd av Västergötlands Fornminnesförening ©”.
HÄGGUMS SOCHNE BESKRIFNINGi afseende uppåCap. I. Politica

1. Pastoratets eller Sochnens Belägenhet, är i Skaraborgs Län, Skara Stift, Westgötha Lagsaga, Höijentorps Fögderi, Walla Härad och Domsaga. Från Sköfde stad är afståndet 11/8 mil, från Skara 2, Fahlköping 2 1/4 och Götheborg 14 1/2 mil.

2. Sochnens Största Längd, 15,000 alr. Mindsta Bredd, där hon är bebodd, 3,500 alr.Circumferencen, ungefär 37,500 alr.

3. Figuren, efter en af Ingenieuren C. E. Enagrius År 1713 extraderad Charta.

4. Gränsor och Rår, upgifne 1713 äro: på östra sidan, Olsjöos, till Gåra Horn, circa 7,000 alr. Till Skinnarehall 1,500, Rävfekulla hjulgraf 2,000, Huljestens hall 3,000 alr. På denna sidan möter Rådene Sochn i Sjogerstads Församl. i Gudhems Härad. på södra sidan: Från Huljestens hall, till Trulsa Qvarnfall, vid pass 5,000 alr. Mellan desse Rår möta några heman af Stenstorps sochn. På Vestra Sidan, från Trulsa Qvarnfall i Brunhems berg 4,000 alr. Mellan dessa Rår angränsar Brunhems sochn i Stenstorps Församl. Härifrån till Råbergs Klint, 4,500 alr, och Våtehall 2,500 alr På Norra Sidan, från Våtehall till Hallavad, äro 2,000, till Östen, 2,300 och till Olsiö os vid pass 3,700 alr. På denna sida angränsar först, Bolums sochn i Broddetorps, och sidst Lundby sochn i Warnhems Församl. och Walla Härad.

5. Kyrkor, äro i sochnen en, Häggum, fordom Häggenäs kallad.17 39/169 heman, förmedlade, af hvilka 2 1/2 äro säteri, 2 3/4 frälse, 1 Rustholl, resten Krono och Skatte, samt mindsta hemans bruk 1/40 del.

En allmän berättelse är i orten, att denna kyrkan varit i äldre tider Annex till Sjogerstad; hvilket bestyrkes jämväl af följ ande skäl: 

1:o Att hon som belägen innom Walla Härads gräns, vid tillfälle af det Testamente Kon. Gustaf 1:e upprättade d. 1 Juli År 1560, tillföll den Högborne Furste Magnus på Dess arfslott, och skilgdes sålunda från Sjogerstad och Rådene i Gudhems Härad, som låg i Kungslotten. Comministren, Som under Lithurgiska striden stod på Hertig Carls sida, hvilken nu fått ärfva Hertig Magni lott af W alla Härad, fick nu som Pastor i Häggum underskrifva Upsala Mötes beslut 1593, och het Ericus Amberni.

2:do. Att då alla de öfrige Pastoraten, å ömse sidor Billingen, mötas åt i högsta berg, är Sjogerstad ensamt därifrån afskurit genom Häggum, hvilket i det stället möter de på Vestre sidan belägne Församl. i Högsta Berg.

3:o Prästegårdens natur, som enl:t Jordeboken är hälften frälse hälften Krono, hvaraf det senare utmärker det gamla Capellans Bostället, och det förra någon donation.

4:o Att de 3:ne Kyrkorne, Sjogerstad, Rådene och Häggum, äro linea recta, innom 1/2 svensk mil belägne och kunnat af en Pastor beqväml. skötas. 

5:o Att Bisk. Ryzelius Wgothia Ecclesiastica et Literata, känner till en sådan söndring, ehuru Han skäligt misstänker Året 1610, att vara det samma då Häggum blef separerat. 

6:o Det bästa skälet gifver dock, det i Sjogerstads Kyrkobok intagna Donations bref af K. Sigismund, gifvit Upsala Slott d. 24 Febr. 1594, hvilket inneholler, att Kronohemanet Kyrkobacken i Rådene sochn, gifves, att under Sjogerstads Prästebord brukas för den svaga lägenhet, som därtill är, i det att en del af Gäldet är tagen därifrån, som därtill af ålder lvdt hafver, och dess utom ringa ägor. Så vittnar ock Hertig Johans Bref datum d 19 aug. 1615, som förläning af 12:tr Kronotionde, att en Annex Gäldet frångått, hvilken ingen annan kunnat vara än Häggum:

6. Sochnens Odal Ägor, äro hvarken till Utmark, Åker eller. Äng afmätte, eller storskiftade, och kunna således till sitt tunneland icke upgifvas. Urfjellar finnas i sochnen inga.

7. Byar, finnas, Häggum. som består af 11 1/8 och Tofvtorp af ¾ heman. Dagsvärkstorp äro 11 st. Soldate och Backstugor. 41.

8. Förra tidens Folkmängd,

År 1751; voroNu varande folkmängd
M:kön – 186M:kön – 230
Qv:kön – 195Qv:kön – 220
Summa 381Summa 423

9. Summarisk förteckning på födde, Vigde och Döde: 

År 1754, FöddeVigdeDöde
M.kön – 78 parM.kön – 3
Qv.k – 4Qv.kön – 2
Summa – 118 par5

Nu varande förhollandet

År 1794, FöddeVigdeDöde
M.kön – 95 parM.kön – 6
Qv.k – 6Qv.kön – 6
Summa – 155 par12

10. Kongsgårdar och Stora Kronoboställen, finnas i denna Sochn inga.

11. Säterier, äro Bjersgård 1 helt. Innehafvare ö. Jägmästarn H:r Christ. Clerk. Belägenheten mindre i en däld på Kronoparken Billingen. Åbyggnaden af trä grundel. Förfallen. Utsädet omkring 25 tr i skrinn mojord. Höbolet till 60 à 70 Stackar. Något löfskog finnes i ägorne, och någon liten rest Barrskog i en enskildt hage. Betesmark, tillräckelig, på den kring ägorne belägne Kronoparken, och fiske i den ej långt från gården liggande Biessesjö.
Brenneberg 1/2 ägare H:r. Hofrätts Commissarien E. Elfman Belägenheten, vacker på en höjd omgifvet af löfrika ängar, med frie och öppne utsigter. Åbyggnaden af trä, i fullt stånd. Utsädet vid 20 Tr i stenbunden Klappurjord föga bärande. Höbol, till l00 Stackar. Skog af löfträn i ägorne, är ännu ung af ägaren planterad och upfredad. Betesmark god och tillräckelig på närbelägne Kronopark. Fiske intet. Bosg. Häggum, Helt heman. Innehafvare, f.d. Lieutenant Z. Åkerfeldt. Belägenheten, är i Häggums By på en högd, omgifvet af löfrika ängar, med fri utsigt och godt utrymme. Åbyggnaden, försvarlig af trä. Åkerjord 35 Tr i skäligt god mulljord. Höbol, till 120 stackar. Skog, ingen. Fiske, intet. Betesmark, gemensam med Byn på Kronoparken Billingen. Under säteriet lyda: En Väderqvarn, en öfverfalls Mjölkvarn, en Krog, ett torp, alla nära intill gården.

10. Prästeg. Boställe, förs. pastor, Innehafvare, är nu varande, Kyrkoherden Mgr Thure Ljunggren. Hemantalet 1 helt, hälften Krono, hälften frälse. Belägenheten, på en ganska trång plats i Häggums By, vester. för Kyrkan tätt intill Kyrkobalkarne, till Kyrkans stora fara, af Man och Ladugårds hus p 3 sidor omgifven. Åbyggnaden af trä ganska klen, och kan af. 13 ½ heman, som på skoglös ort skola holla Laga Hus, föga bättre åstadkommas. Har Åkerjord, till 28 Trs utsäde, i skäligt god Mulljord. Höbol, mellan 80 à 90 stackar. Sedan en äng om l8 stackars vall, under. min företrädares tjenstledighet och en v. Pastors med Consistorii fullmägtigs, försumade fatalier, genom Rättegång, blefvit Bostället afhänd. Skog, fins icke, ej heller Fiske. Bete, tillräckeligt på Kronoparken. En Sqvaltkvarn, ligger i Trägården, och kan Höst och Vår nyttjas. Vederlagen, är 11 Tr 8 Kpr. I Församlingen är. ingen Capellans, således ej heller Capellans Boställe.
Präste stomn, är en 1/4 heman i Tofvatorps By, har Åker till 4 .Trs utsäde i sämsta Mojord. Höbol, till 20 stackar. Skog ingen, Fiske intet, Bete på Kronoparken. Klockarebol, fins intet. Stugan är byggd på Kyrkans åkerlycka, och har klockaren af Byn 2 små täppor, samt l0 Stackar. Höslag i Byns Allmänning. Af Kyrkan innehar han en Åkerlycka för lindrig hyra.

11. Krono Allmänning, är den genom skogseldar snart aldeles ödelagde, Klyftamon, 3 1/2, mil från sochnen. Kronopark, är Billingen, på hvars område en stor del af sochnens ägor.ligga. På parken äger sochnen utsynings och Mulbetes rättighet. Den förra har man nu blott i papper. och Resolutioner qvar, sedan skogen är slut; men kan så Mycket mer fägna sig åt de stora torfmossarne, parken innefattar, så vida de fritt få gagnas.

12. Kronor utlagorne, äro här de samma, som öfver alt landet, efter hemanens natur, storlek och antalet af Skattskyldige personner.

13. Prästrättigheterne, utgöras, i Skaft- och Qviktiode, Smör, Yste, Matskott, Likstod, Kyrkegångs, Vigsel och Påsköre.

14. Winsäden, är 2 Tr, 12 4/5 dels Kappar.

15. Gästgifvaregårdar, finnas i sochnen inga, emedan ingen landsväg går därigenom, utan endast en Biväg, som går åt staden Sköfde och i Vester åt Skara.

18. Märkvärdiga Broar, förekomma här icke.

17. Post Adressen, är Sköfde och Häggum.

18. Marknader, hollas här inga.

19. Sochn Magazin, är byggt i Kyrkobacken, af trä, 2 Våningar. af hvilka den nedre tjenar till Kyrkohärbärge, den öfra till Magazin, hvars styrka nu är 150 skeppor Korn och Hafra.

20. Schola, för sochnens barn, hålles af Klockaren i dess stuga.

21. Fattighus, är byggt på Byns Tå af sten, i godt Stånd. Fatighjonens antal för närvarande är 3 st som underhollas af 4 Rotars Sammanskott af Säd och Sofvel vahror qvartaliter, Dels af penninge understöd ur Fattig Cassan.

22. Sochnebetjenter, äro förenade i klockarens person, hviken af sochemänen lönas genom säd och Matskott, och får äfven någon Hjelp af Kyrkans Medel.Cap. II:m Physica.

1. Polhögden, lärer vara nära densama som för. Skara, hvarifrån schnen linea recta, högst är 3/4 mil belägen.
Climatet, hälsosamt, medan Bergets sänkningar. häromkring förorsaka beständiga väderväxlingar.
Väderleken: Ombytlig, ty grannskapet med Bergen gör att nederbörden sällan går oss förbi, hvadan ock mycken snö faller.
Rådande vindar äro Vestan och Nordvest, vintern Nordan.

2. Skogar äro Krono Allmänningen Klyfta Mon, af hvilken man för långa afståndet skull, sig föga kan begagna. Kronoparken, Billingen, nära belägen är. nu mera medtagen, Att nyttja Bränn torf, har Allmogen igen hog, ehuru orten än med tofmossar rikel. försedd, och ståndspersoner visat, att man med stor fömån kan sig af dem begagna. Några heman hafva små skogstrakter, dem de sorgfälligt vårda. I öfrigt är utsigten för framtiden hvad byggnadsvirke angår, helt förtviflad, häldst här är hvarken tillgång till duglig mursten eller ler, hvilket närmare intages, af hvad nu kommer att sägas om.

3. Berg, På hela Norra, Nordvästra och Sudvestra sidorne omgifves sochnen af Berget Billingen. Om de här förekommande sällsamheter i bergets både daning och sträckning, äro vestigia Diluvii universalis, eller efter. någon annan häftig Revolution i naturen är ej lätt att säga. Emedlertid synes Berget genom någon våldsam skakning blefvit brutit, så att ett stycke däraf blefvit vändt nästan i Öster och Vester, som nu är enstaka, och kallas Möije eller Tofvatorp berget, och ett annat Brunnums berg kallat, har någorluda fått beholla Billingens sträckning i Norr och Söder. Emellan båda dessa bergen och Billingen är djupa dalar. På Östra och vestra sidan, är Billingen med sina Strata dalar lika med de andre Westgötha bergen; men här på södra ändan, är hela kalkstens bädden, som eljes i alla bergen, ligger horizontelt, bruten, och vida kring kastad i åkerjorden. Ja, längst ut i de omgifvande stora Mossar, stå stora stycken af kalkbergen antingen i perpendiculair eller. olika lutande ställning, men få nedliggande. Ej annorlunda förholler sig med gråstens Klipporne, som på de andra sidor om berget stå lodrätt, och omgifva Parken som en mur., de finnas här nedrasade, krossade och vilt omkring kastade och blandade på och under jorden, med det brutna Kalkstens lagret. Häraf kan slutas, att inga Kalkstens brott här finnas, och är den tunga jernbindan som Billings Klipporne inneholla både ohäfvelig och för svår att spränga, och således tillgången af byggnads ämnen af Stenriket nästan ingen.

4. Åsar. finnas i de nedanför. bergen belägne ängar, hvilka gemenligen följa bergens sträckning, och tyckas vara ett värk af vågornas bränningar. emot bergen, med hvilka de alltid löpa parallelt i alla deras böijningar, och hafva desse Åsar, som inneholla Klappur sten och grof sand, förmodel. på detta sätt blefvit upblandade. Större Slätter, förekomma här icke.

5. Dälder, bland de betydeligare äro, den mellan Brunhems och, Möije berget, fordom Tufe dal. nu Tjufvadulen kallad, och Korssdalen, mellan Möije berget och Billingen: båda ansenligt djupa och allenast några hundrade famnar breda, sluta sig ned åt Broddetorps mark, och hafva hvar sin liten bäck ned i djupet.

6. Kärr och Mossar, bland dem utmärker sig, Häggums mosse, som holler. nära 1/4 dels mil åt hvilken sida man mäter. Vid högre vattenhorizont, har han fordom varit siö, och genom de öfrige sammanhängande mossar och Åar, med storsiön el. Lögarn förenad, och som Byn likt ett näs utskjuter i denna Mosse, och Häggen på detta Näset trefligt växer, finnes lättel. ratio denominationis till Hägganäs. Mossen som förr varit utmark, är, sedan han i senare tider blefvit inhägnat numera stadgad, och gifver nu vid fasta landet i synnerhet ymnigt hö, och skulle genom dikning, sluteligen kunna förvandlas till hårdvall. I öfrigt inneholler han, där han ännu är vattsiukast, likt de öfrige angränsande mossar, god bräntorf, hvars hufvuddel utgöres af sphagnum palustre, hvariqenom de fläste våre små insjöar blefvit förvandlade till torfmossar. Vid torftägt på Häggums Mossar har ja funnit på 4 alnars djup en mängd tågor, af Björk, Ahl och gran som bevisa, att bottnen genom någon sänkning satt sig, eller att, angränsande fasta land, varit med dessa trädslag bevuxen.

7. Siöar och Holmar. utom Biesse sjö, Igelsiön och Olsiö som innom och vid sochne strängen på Billingen äro belägne, .finnas inga, om den första skall i Capitlet om Historica vidare nämnas.

8. Hamnställen och strömar finnas således inga.

9. Bäckar, Några små, nedkomma från bergen, af vilka den som går genom Häggums by. Drifver 3:ne öfverfalls qvarnar, som äro i rörelse höst och vår.

10. Högdernas. Dalarnas och Bäckarnas sträckning är här,vid ändan af Billingen, merendels i Norr och Söder.

11. Källor, finns många, som gifva lättdruckit balsamiskt vatn och några mineraler; Men OfferKällor, inga.

12. Djur, förutan hemmatade finnas: Wargar, Lodjur, Räfvar, Gräfsvin, Ottrar, Ekorrar, Hermeliner och Igelkottar.

13. Fiskar, i Bäckarne, Foreller, Neijonögon, ählekulor och Kräftor. I Sjöarne, Gäddor, Aborrar, Rudor mört, sarf och Laxöiringar. 

14. Foglar, Falkar, Korpar, Kråkor Kaijor, Hökar Ugglor, Skator, Tiädrar, Tranor, Orrar, Spofvar, Rapphöns, Morkullor, ÅkerKnarrar, Beckasiner, Vipor, Gökar, Sparfvar, Steglitzor, Grönsiskor, Lärkor, Svalor, Tättingar, Talgoxar, Plogärlor och Stensqvättor.

15. Trän, Ek, Björk, Asp, Oxel, Lönn, Alm, Rönn, Lind, Hägg, Ask Vild apel, Getapel, Fur och Gran, samt Ahl.

16. Buskar, Sälgh, Korgpil, Vide, Berberis. Kongsbär, Ugglerönn, Benved, Hassel, Törne. Hagtorn, Een och Vivang.

17. Blomster, har jag ej funnit något sällsynt, utom Pedicunlaris sceptrum Carolinum som växer allmän på Häggums Mosse och af Buskar Betula nana på Billingen, hvars patria eljes är Lappska fjellen.

18. Jordmohnen, är fin mylla, blandad med Mojord som då den ej saknar rägn är. tämmeligen bördig.

19. Bergarter, äro; Jernsten Trapp, Granit, Kalksten och Svafelkies i honom, Billings Marmor och Orsten; hvarjämte jag funnit en bit gedigen Malm i en Bäck, till ett dufäggs storlek, förmodel. Vissmuth.

20. Rådande Sjukdomar. kunna ej upgifvas, emedan Epedemiske på många År ej varit gängse ; utan hafva de mäste afledit af Koppor, slag och andetäppa.Cap. III. Oeconomica.

1. Åkrens Indelning, är i 3 Skiften, af hvilka ett hvilar el. trädes, medan de 2 bära gröda; dock inhägnas altid något af trädesjorden till ärtsådd, häldst åkerman anser det förmonligt, emedan ärterna gifva utom ett qodt understöd i Hushollet, äfven en ansenlig tillökning på Boskapsfodret, i en ort där svaga Höbol äro almänna.

2. Sädeslagen, äro Larsmässoråg, Höstråg på Skogsheman, stridt Korn, nåqot litet Hvete, Blandkorn, Hafra och Ärter. Såningstiden är efter gammal häfd : för Ärter 11:te, Hafra 8:de Kornet 7:de då Bland-Kornet allmänt äfven sås; men då tork inträfar, sås strida Kornet i 6:te Vickan, alla baklänges, räknade från gamla Midsommaren. Rågen sås i sidsta dagarne af Augusti och början af .september Månad, Hvetet i medio september. men Höstrågen i Michaels-mässo Nedan, eller senare. När Häggen blomstrade och Eken skylde Dufvan, var efter de qamlas berättelse Såningstiden för kornet; men, nu lyckas det intet, att följ a deras praxis, sedan vi hafva kallare somrar, och Hösten så tidigt infinner sig. Hvadan en slik förändring i Climatet härrörer, om de täta utbrott af jordbäfningar i vår tid, kunna hafva sådane värkningar på Athmosphaeren, lämnas till de Naturkunnniqas omdöme, då det emedlertid synes sanning likt hvad Poeten skrifver. -Ev omni mundus jam parte senescit Qvin etjam tellus, victum lassata recusat, Raraqve de multis spica refertur agris.

3. Åkerjordens storlek, Såsom omätt kan den icke upgifvas, och varierar dessutom för hvart och ett heman.

4. Medel Afkastningen, kan anses nära 5:te kornet.

5. Brunkningen. sker med Krok och harf, och Som här. förekommer mycken lerjord, som snart binder sig och gräs går, måste den öfve vanligheten köras en gång i rötmånaden, såsom ock en del af tillkommande trädes jorden, för. samma ordsak om hösten måste redas. Bärgningen sker. med lia försedd med så kallad Mäijehand, Säden bindes i neker, trafsättes, åkren räfsas. Säden torkas och hemföres; där Aftröskningen sker med slaga el. prägel.

6. Plantering, idkas af Rotkål i synnerhet, som här frodigt växer så att landtmanen däraf kan aflåta. Kål. Potäter Morötter och Palsternackor till husbehof. Humle planteras icke; men tobak till husbehof, dock med långt mindre framgång än i det öfrigal Wallehärad. Fruckt trän finnas till litet antal hos Ståndspersoner. men då man är så osäker om afkastningen försvinner lusten att utvitdga Trädplanteringen, då man genom frukträns plantering gemenligen bereder sig harm och förtret. hälst gemene mann svårl. står. att öfvertyga att ju sådane afkasningar som fruktträn gifva, ej rättel. böra gagnas. som Communia bona.

7. Ängar. deras skötsel och förbättring är ännu oförsökt, och emedan flere Byalag i dem deltaga fredas de ganska sent om Våren, och trampas och gnagas så länge marken är bar hösten, hvadan det är rart om på något ställe ett Geometriskt Tneland skulle gifva 1 Stack hö.

8. Åker. och Ängs hägnader, bestå hufvudsakel. af stenmur diken och Rishag, så att få Byalag lära finnas, som nyttja så litet skigårdar som detta. Läget lärer. väl därtill gifvit första anledningen; ty den stenbundna Åkerjorden ärbjuder öfverflödigal ämnen till Sternmurar, bergsryggen till rishag, och mossarne. fredas lättast genom diken. Nöden lärer väl inskränka famntalet af skigård. sedan den galmla i brist af skog ej mera kan underhollas.

9. Husholdningen med Skogen, är visst lämnad i bästa händer i Högre och lägre Jägeri Betjeningens. af hvilkas nitfulla,och oegnyttiga åtgärd Kongl Maijt:s Parker och Gehägn ledt sin vissaste helgd och otviflagtigaste upkomst. Uder deras vård updragas nu de plantor som i en framtid skola sträckas till kölar för. svenska Örlogs och Handels fartyg och gifva våre barn och barnebarn öfverflödige byggnadsämnen. Emedlertid att vi vänte på desse gyllene tider, förstår skog boen att hans såg och timmerstockar böra betalas de förre med 1 dr. de senaste såsom ock vedlasset med 32 sr hvilket nu mer kan anses som gångbart pris, Svedjeland lärer välbemälte betjening ej tillåta om ock den till bärgning förbudne Ljunen genom olyckshändelse skulle afbrinna Bonden som från urminnes tider haft en apart Kallelse att svedlja, har dock vid all annan brist. funnit den utvägen, att afflå matjorden i torf som sedan blevit satt i rökar, väl torkad och med små risknippor påtänd, gifver ett förnöijeligt utseende af en rykande svedja. Askan utspridd över platsen befordrar genom det alkali hon inneholler, vegitationen, åtminstone för det året bättre än gödsel ehuru det kunde invändas att detta odlings sätt, fastän gent likväl innefattar en lika genled till steril Åker, och äfven den frågan kunde upkastas, om icke samma torf voro oumgänglig till taktäckning på våra koijor sedan torftägten på Kronans Parker, till Landtmanens stora bekymmer blefvit förbjuden. Till taktäckning måste nu ängsvallen tillgripas till obotlig skada för lantbruket.

10. Boskapsskötslen, drifves med någorlunda framgång emedan bete icke tryter, dock är aflen i allmänhet, af smärre slaget, och lider ofta afgång genom vådleliga händelser på den vidlyftiga betesmarken, då ej vallhjon holles. Boskaps Sjukdomar, yppas särdeles under stark torka, då Kreaturen lida brist på vatten. Vattusot visar sig årl. på fåren, hvilket torde härröra af de sanka ängar och mossar på hvilka de söka sitt bete, och äfven däraf, att de som de öfrige Kreaturen gå ute tills vinter och snö hindra dem.

11. Biskötslen, har här i senare tider blefvit uptagen. Så att i Sochnen voro förledna år 25 kupor vinterliggare och har Honungspriset i år varit 1 Rr Rglds.

12. Fiskeri idkas föga i brist på gifvande Fiskevatten.

13 Djurfånga har åtmindstone hos oss genom vanlig skallgång icke lyckats. Någon menlös hare har vid tillfället fått sätta lifvet till, och bränvin med fördel kunnat afsättas. Räfvarne har varit mera fridlöse för en afskedad Skogvagtare, som med inöfvad hund, upsökt deras bo, och afrättat hela familier. så att flere År öfver 30 st. på detta sätt blefvit utdödde. Nu mera, har denne Skogvagtare blefvit uplyst om skadan att utöda desse i sin menlöshet. utan att de borde få upväxa ty deras skinn a 1 Rr st. på vår handelsvåg kastade, utgöra en till ökad artikel. Saldo Räfskinn. till vår faveur Ehuru Patriotisk denna husholdning med Räfvar kan synas .nödgas man dock anmärka. huru denne upväxande ungdoms K. Föräldrar, på Kronans park bofaste. till de sinas försörgnig öfver all sochnen utmäta Prästens Qvicktionde af Lamm och gäss icke till förtigandes att unga Herrskapet tidigt inöfvas i utmätningsverket, såsom ock i konsten, att i många år fri sina skinn.

14. Grufvor. Bruks och Manufacfur inrättningar, Kalk och Tjäru bränerier. samt Stenbrott. finnas här icke.

15. Handaslögder. af spånad och väfnad, idkas blott till husbehof. Träslefvar och matskedar, hafva här förr i myckenhet blifvit tillvärkade; men denna handaslögden går nu ut med skogen. I öfrigt är allmogen här som flerstädes fallen för Mångslögde så att den anses för en slät Bonde som ej kan hugga sin Knut, göra all sina redskap samt vara Klädes och skoflickare. Sochn Handfvärkare, äro smeder, skräddare och skomakare, af Allmogen Ämbetsmän kallade.

16. Handel och Handelsmänen, äro spannemålen. som afföres till städerne i synnerhet Borås. Något af kreaturen kan ock afyttras på närmaste marknader.

17. Hemans brukares förmögenhet är i allmänhet ringa någre få som därtill komnit genom gifte och arf. Undantagne. Den late och sköteslöse lider här, som annorstädes nöd; men den idoge och arbetsamme saknar aldrig nödig utkomst.Cap IV:um Historica.

Kyrkan, är nära midt i sochnen belägen, i Häggums By, på en torr plats; af Prästegårdens Man och Ladugårds hus på 2:ne sidor nära omgifven. Dess längd invägges är 25 alr och breden 8 alr, upförd af Kalksten, murarne 1 3/4 alr tjocka med starka hvalf försedd, mörk och trång. om hon till åldern är lika gammal som dess största klocka, som ofvan omkring har denna inscription: ANO. D.M.C.L.X. är hon byggd i medlet af 1100 talet, vid samma tid, som Sköfde stads Kyrka byggdes af Sancta Helena, eller i Eric den Heliges dagar, Kyrkan och Tornet som endast har en huf utan spira, äro täckte med Ekspån. Eldsvåda har åtminstone Tornet undergått, hvilket kan slutas af de i tornmuren qvarsittande, till Kol brände bjälkändar men därom har man ingen tradition i orten. Invärtes prydnader, äro: Altartavlan renoverad 1750, som föreställer Frns Korssfästelse, med öfverskrift: Jesus min Kärlek är Korssfästelse, och underskrift: Jesu Christi Guds Sons Blod renar oss af alla synder. Disken är gjord ny 1770. På Seglarne rundt omkring verser och språk. som angå den H. nattvarden. På norra sidan om Altaret står. Döpelse Funten af sandsten, väl huggen, öfver honom en trätafla föreställande Frälsaren i sittande skick, tagande några barn till Sig, med öfverskrift: Låter Barnen Komma till mig etc. Predikstolen, förfärdigad 1761, föreställer på 4 speglar de 4 Evangelister i bilder. Till väggar och hvalf är Kyrkan målad med grofva vattnfärgor År 1699, och till undvikande af misstag, som alt för lätt skulle kunna hända, har målaren välbetänkt utsatt hvilket djur eller fogel figuren skulle föreställa. På Norra väggen lärer den breda vällustbanen skola föreställas, på hvilken många brokigt klädda Herrar och Fruntimer i dansande skick presentera sig, hvarvid denna djupsinniga tänkeskrift finnes: Thet är i verlden till, som hvar man rosa och hafva vill. I hvalfbogan vid Choret läser man följande latinska versar:
Rex tremendae Maijestatis
Qvi Salvandos Salvas gratis 
Salva me fons pictatis 
Inter oves eocum praesta 
Et av haedis me seqvestra 
Statuens in parte dextra.
På samme hvalfboge hänger, fordom Pastor Sven Larssons Epithaphium:
Öfver en Medalion, är anbringat: Jer. 31. v. 25 & 26.
Midt uti: Hic qviescunt reliqviae Svenonis Laurentii olim Pastoris in Häggum pcr annos 18. Natus Anno 1613 denatus anno 1696.
Nederst. Till Guds namns ähra och Kyrkans prydnat. Är detta Epitaphium af Sal. Kyrkoherdens sohn Länsmanen öfver Wassbo Välbde Jacob Svensson bekostat.Under Läcktaren ligger en fahna af hvitt Lärft, teknad Häggums Giäldh 1710. Sacristia, därtill nyttjas framledne Pastorernas Graf, som är hvälfd, och byggd intill Kyrkan på norra sidan, mörk anskygg och fucktig, hvadan papper och Mässe Kläder, som där förvaras, ganska snart förrutna. 
I Tornet finnas 2:ne Klockor, den större med den inskrift, som pag 20 är anförd. Den mindre, har å södra sidan: Ano 1757 i Past. Hr Olof Holmins tid, med Häggums Kyrkas egen bekostnad guten i Skara af Nils Billsten Styck- Kron och Klockgjutare.
På Norra sidan: Pred B. 4. 17. bevara tin fot, när du går till Guds Hus etc. och Upp. B. B. 2. 11. Then ther öra hafver, han höre.

2. Minnenskrifter och gamla Bref härtill får räknas en gammal Pergaments lapp in Qvarto, den jag i år funnit sittande mellan ett uråldrigt skåps hyllor i Sacristian, och hvilken synes brukad till permor på någon Annotations Bok. Af mögel och smuts var den så svartnad, att med möda en och annan bokstaf kunde uptäckas. Af farhoga att skada någon bokstaf, skrapades endast frånsidan väl ren, och smordes båda sidorne med olja och värmdes för eld, då först mot elden, och sedan efter flere uprepade försök, äfven emot dagen kunde tydel. läsas följande af Munk och Runstil blandade Skrift.

Man ser att detta är en Rågång kring Häggums Sochn, som skiljer sig i några märken och Rår, från den 1713 upgifne och pag. 3 upteknade Rågången, Ronuhaug, är en ansenlig ättebacke på Brunnums äng, nu genom abbreviation Rå hög kallad Nukla fall, är ett Bergras, på nordvestra sidan af Brunums berg, nu Nycktafall kallat hvilket ligger någorlunda öster för Sätuna som genom Situm säkerl. lär förstås. Garu et heman som än heter Gåran. Hegganäs, enligt pag. 4. är Häggum Skinahall, ett Råmärke mellan denna Sochn och Rådene, Skinnarehall nu kallat. Refrs Haugi, Räfvekulla hagar el. äng Olgrstin, är en stor hall uprest på hemanet Huljestens ägor, kallad Huljestens hall, som tjenar både för Härads och sochnemärke Raklint, ett Berg, nu Råbergs Klint kallad. Biessesiö, heter än Biersjö. Olsiö, så väl som Hallavad, äro ännu till namnen oförändrade. Surtaberg åter finnes icke, så framt man icke därmed får förstå det åt Rådene sidan belägna Sveteberget. Aternistapa a Bjesse Siö, är ett litet enstaka berg vid sjön, mycket brant åt sjösidan till 18 och flere alnars fall, ganska beqvämligt för dem, som härutföre ville fara till Odins el. Valhall; ty så visst de, i nedanföre liggande Bergraset, kunde väl krossas, så var ock vattnet helt nära till hands till den nödiga tvagningen.

3. Ålderdoms Minnesmärken, äro i denna sochnen så hopade på hvarandra, att hela tragten Öster under Brunnums Berg, Ängarne i synnerhet kunde anses som en allmän Ättehage för hela orten. Hundrade Ättebackar, Rör och instenade mindre Griftställen, med utlagde vägar, ledande till vissa högder, där utstenade ätteplatsar, i flere figurer samt reste Bautastenar, utmärka helgade ställen finnas här öfver alt; hvilka läggningar af Stenrader, i parallel Sträckning, och visningar. till betydelige Ställen, kunde anses som en Sten Krönika, och voro väl värde af en kunnig Archeolog afritas och å Charta läggas, att kunna se dem i sitt rätta sammanhang.
Vid de förutnämde Bjesse Sjö, förekommer utom Ättestupan en ansenlig Ättebacke, efter en gammal mans berättelse, Biesse kulle kallad, och Strax vid flere sammanhängane kullar, på hvilka stenkummel varit uplagde, hvilka nu merendels äro i jorden nedsjunkne. Då i gamla tiden Biessar betydde mägtiga män, är sannolikt, att en betydelig Man, i hedentima bot på Bjessegård, nu Säteriet Bjersgård kallat; uti hvars hagar och gärden äfven förekomma flere utlagde ättehagar och Stenrösor och olikt kunde ej vara, att förenämda Ättestupa voro det rätta Gyllings hammar, el. rättare Billings hamr, Billings Klippan, utför hvilken Skarpnatungr störtade sig och därefter blefvit satt i hög, i den närbelägne Bjesse kulle, se Göthr & Rolfs S.
I ängarne öster om Brunnums Berg förekomma 2:ne stora högar, den ene Kongshögen den andre Konu hög genom abreviation nu Kå hög; kallad, af hvilka den senare är i Conisk form uplagt af jord, aldeles lik Upsala högar och föga mindre, i spetsen af den Samme är en Conisk nedsänkning, aldeles som i alla de större Rören och flere Ättehögar, Om detta hörer till sjelfva strukturen, eller är en sättning efter ett nedsjunket hvalf, eller att rikedoms sökare där gräfvet efter nedsatte skatter, är ej lätt att säga. Vid Kongshögens danande tyckes man begagnet localen att uphäfva ena ändan af en högd, hvaruppå blefvit uplagt ett ansenligt Stenkummel och en Ättehage pä högden instenad, i hvars ena hörn Kongsröret ligger.Nedan omkring är en mängd af mindre ättebackar, med och utan Kringsatte och upreste Stenar.
Sihlborör en vacker Kulle dit Stenläggningar visa vandraren, har på högden ett stort Rör, många nedsatte Bautastenar och flere små Stenringar, af olik figur.
Hästskohall, en stor. Kalkstenshall i samma ängar, på hvilken de gamle föregifva att ett stort hästskomärke fordom varit uthugget; men kan nu icke skönjas, Sedan förmodel.flere Skorpor genom luftens och nederbördens åvärkan lossnat och affallit.
Utom det anförda förekomma i Ängarne många Stenläggningar, af hvilka en är särdeles märkvärdig som tar sin början från en stor Ättebacke i Häggums Åkergärde Tab 3. aftecknad, och hvilken fortfar, som en utlagd Landsväg genom Häggums äng, till en Bäck Marbäcken d. ä. Mariaebäcken, kallad, till en längd af ungefärl. 2000 alr. Sidorne af denna Stenläggning löpa tämel. parallelt med hvarandra, med anvisningar upp till Ättebackar och offer högder på ömse sidor om denna stenväg. Vid slike stenvägar förekomma stundom 4 kantige grundläggningar efter små Hus, hvilka torde kunna anses som rudera efter hedningarnas Compita, om hvilka Spegel i sin Biskops Krönika D.2.p.16 talar. Månge aediculae patentes, eller pertusa Compita som Persius kallar dem, thet är små öpne torn, stodo vid allmänne vägarne, ther bönderne offrade, både när the hade utsått och inbärgat säden. Måtte hända, att hvart och ett Byalag hade sitt Compitum, som Virg.Georg. L 11. nämner pagos & Compita circum – , dit de med sine Lares Portatiles på bestämda tider kommit, och jämte ofer på feldtet anstäldt dans och lekar, och är det möijeligt, att en sådan slags Gudstienst varit här öflig före Odens tid, eller ock af Hoo införd.
På Häggums gärde, Mellomgärdet kallat, visar sig en Kedja af ättebackar, Gethar bergen kallad, hvilken nära formerar en halfcircel. Alla äro ofvanpå med stora stenrör krönte, med dubbla cirklar grofre sten Kringlagde, med någon stensättning nedåt högen, som står i samklang med ledningarne till andra ättehagar, eller Compitalia loca. Stundom finnas 2:e af desse högar intill hvaranna belägne, från deras toppar förenade med en stenläggning. Såsom ville den antyda att 2:ne Makar eller ock Fosterbröder där blefvit högade.
Om desse förvara minnet af de utvandrade Gether. el. Göther, som här kunnat hafva elt tryggt lägerställe, med sjön vid Hägganäs i öster, Brunnums berg i väster och Getharbergen som en förskansning i Söder, Så var det dem ock, sedan de hunnit bli samlade, helt rakt, att vitl upbrottet först besöka Gudhem, där aflägga sin afskeds Compliment och utbedja sig de där befintelige 100 Gudars gunst och välsignelse i sitt företag. om ock desse Kullar bära nam af någon desse utvandrares höfdinge Gethar, som en af dem, af höfdingen Ratte kallas Ratterör så blir dock otviflagtigt att detta Lägrets, Ålder stiger högt upp i hednatiden.
Skarastigen, är en urgammal väg, som med oändligt arbete befvit lagd öfer Storsiön vid Bolum åt Skara, och som vid lågt vattn i Sjön är så när i vattnytan, att man ofta med en ökstock ej kan komma öfver honom Denna väg är fortsatt genom en utmark kallad SvensbroKärren, och där , på sanka ställen lagd med stor gråsten mellan båda yttre stenraderne, så att han skulle vara practicabel. När högderna vidtaga, är han enklast, som de förut nämde stenvägar till hedningarnes Compit, Ättehagar och oferhögder, lagd med 2:ne rader större sten; den fortfar genom hela Häggums Sochn, efter markens beskaffenhet, stundom nedsunken i jorden, men åter synbar på fastare mark, förbi hemanet Boslycke in i Häggums Åkergärde, där ett led kallat Skarastigsledet, och ägorne å ömse sidor intill honom Skarastigs Åkren, Vallen, Äckran, ängen o.s.v. och synes han slutel. hafva förenat sig med den som Tab. 3. föreställes. Således tyckes Skarastigen hafva utgjordt comunication emellan de stora och skönt belägna Ättehagar öster om Brunnums berg, och Afguda Temlet i Skara. Traditon i orten om denna väg är, att en lifdömd för sitt lifs räddning anlagt denna väg, och ändtel. vid hemanet Korsstorp, intill Häggums Sochns. gräns under sitt arbete stupat, där en Runesten till åminnelse af af detta hans opus Herculeum ligger in vid vägen, med påskrift, att det var Sven Gisslarsson som gjorde denna väg för sin siäl. Stenen är afslagen, ligger omkull och nedra stycket är borta. Högst på Klintarne af Billinges Möije och Brunnums bergen, finner man Grafvårdar av sten utlagde.4. Series Pastoreum

Därtill fants inter Sporr 1792, ehuru dess författande vid flere Episcopal Visitationcr blifvit anbefalt, hvarföre jag sökt fullgöra en sådan af företrädarne försummad skyldighet, så vida jag kunnat, på följande sätt:
1. Dnus Nicolaus, skall lefvat här som Sochnepräst 1320, säger Bisk. Ryzel, i sin Wgothia Eccelesiastica.
2. Dnus Ericus Amberni, den förste Pastor härstädes, lefde 1585 och underskref Upsala Mötes beslut l593.
3. Dnus Matthias.
4. Dnus Petrus Matthiae, förmodel, son af företrädaren. Past. 1651, då han tillförene varit Krigspräst. Utnänd till Oratol. på prästmötet 1652.
5. Dnus Ericus Olai Flagonius, Rect. Seholae Bogesundensis. År. 1650 gift med Brita Svensdotter, Enka efter Jonas Nicolai Pastor i Bogesund, och dotter af Rådmannen därstådes Sven Heljesson. Pastor i Häggum 1674, död 1676.
6. Dnus Sveno Laurentii Kliander, född i Kliene By i Horns församling 1613. var Comminister i Odensåker då han 1677 blef här Pastor, afsomnade 1696, 83 år gammal. Af hans barn är ingen bekant utom Jakob Svensson en myndig Länsman öfver Wadsbo Härad, som bekostat det öfver Hr Sven i Kyrkan upsatte Epitaphium.
7. Dnus Nicolaus And. Rydelelius, född i Ryda församl. Blef Rect. Schol. i Lidköping. 1693, Past. i Häggum 1697 Inslallerades i Ämbetet af Contr. Prosten Mgr Magnus Bredberg. Afsomnade i slutet af År 1712.
8. Dnus Haqvinus Broberg, tillförene Comminister i Kjellby i 25 År. Pastor härstädes 1714. Död St Pauli dag d. 25 Jan. 1737, 75 År 7 Mån. gammal. Hade en son Phil. Candid. Johan Broberg, till slut Past. i Sjogerstad.
9. Dnus Petrus Jonae Warenius, Blef student 1711. Var Comminister i Winköl, då han här blef Kyrkoherde 1737, tillträdde d. 1 Maji 1738. Död 1755.
10. Dnus Olaus B. Holmin, Född 1702, Student i Upsala 1726. Präst 1730. Comminister i Säfvared 1737. Past. härstädes 1756. Död af Slag St Michaelis dag 1767. Bergrafven den 14 Oct. Gift med Maria Helenia dotter af Com. Helenius i Göthened, med henne hade han 3 barn: sonen Lars, nu Comminister i Grefbäck och Döttrarne Maria Gift med Commin. B. Segerbeck i Ericsberg, och Cathrina med en bonde.
11. Dnus Petrus Venerholm, född d. 14 Dec. 1712 i Forsshems Församl. Fadren var soldat vid Skaraborgs Regem. Präst d. 7 Oct. 1747. Från Bergs Saccelanie blef han kalla hit 1769. Instäldes i Ämbetet d. 31 Oct 1773 af Contr. Prosten Mgr A. Hesselius. Afsomnade d. 2 Jan. 1792, 80 År och 14 dagar gammal, samt begrofs d. 13 ejusdem. Var gift med Caecilia. Straup från CarlsCrona, som före honom ingick i evigheten, och efterlämnade 2:ne Döttrar.
12. Mgr Thure Ljunggren, Född d. 8. Apr. g. st. 1748 Introd. i Skara Triv. Schola 1757. Såsom Abiturus Disp. under Dompr. Doct. A. Knös Praes. de Malo Synergismi. etc. 1768. S. År Student i Upsala. Under Prof. Joh. Floderi Praes. Försvarade 1771, Pars Va Versionis Svecanae Selector. etc. Disp. pro Gradu 1773, De Pullchritudine Morali, under Prof. Sleincurs Praes. s. År Philos. Magister d. 17 Junii. Vicarius vid Sköfde Schola d 31 Mars 1773. Led. af Vitterh. Sällsk. Apollini Sacra 1777. Vicarius Rect. Sch i Borås 1777. Ordinarius i Schöde 1778. Gift 1779 med Cath. Elis. Frondell, dotter af Kyrkoh. Mgr. Jon. Frondell i Slöta. Präst 1781. Orator vid Synoden 1783, ämnet: de Usa & abusa Precum Undergick Examen Pastorale d. 8 Mars 1786. Åren 1783, -89 och -91 Missverad till St. Wånga, Slöta & Barne Pastorater, sidst 1792 till Häggum där fullkomligt enhällig Kallelse vankade, och tillträddes Syslan s. År d. 1. Sept. 

5. Märkvärdiga händelser, som sig här tilldraget, äro så urgamla, att ingen vet sådane omttala.

6. Allmogens Sinnelag, är sådant som det gemenl. blir då det ej mildras genom upfostran och. Kunskaper. Lyckeligt vis synes allmogen ännu i okunnighet om de rättigheter armstyrkan gifver. Frihet, Jämlikhet oeh Bröderskap äro för, dem ännu vocabula barbara, men skulle väl förklarade, på göra de lifligaste intryck, häldst bonden anser sig mycket vanlottad emot ståndspersonen, hvarföre han aldrig älskat honom ej eller framdeles lärer spara honom.

7. Dess Sedvänjor vid frieri trolofningar och Bröllop, äro icke skilgde från den öfriga landsortens. Vid deras gillen. äro Bränvins Supandet och frosseriet värkel. måtteligare än på andra orter i Länet, där välmågan är allmännare. I Klädes drägten, är intet synnerlit och har den genom frivilligt Socknestämmobeslut af d. 2 Dec. 1792 på Sparsammaste sätt bifvit inrättad.

8. Byggnadssättet, har förr varit skogödande, då heltimrade Ladugårdar brukades ; nu finnes ej månge sådane. Manhusen äro i allmänhet små, mörke och obeqvämlige, och Ladugårdshusen af stolpar och skifte ej särdeles väl huggne.

9. Vantro och Vidskepelser, intaga nödvändigt ett folk som utom liten Kundskap i Christendomen, saknar de första grunderne i alla andra Vetenskaper, och till och med i sitt hufvudyrke, Jordbruket och Boskaps skötslen, känner inga principer, utan ledes endast af Förfädrens bruk, och när det ej slår in, skyllar man på ödet, eller misstänker sine medmenniskor för häxeri, och söker motgörelse, hos sådene menniskor, som förstått angifva sig hos dem för någon klokskap. Så länge ännu inga steg blefvit tagne, till förståndets odling och uplysning hos allmogen, genom nödige oeh nyttige Kundskapers bibringande; utan barnen från Sochne Scholan där endast Catechesen läres, genast inledas, uti det tunga handarbetet, det de lefnads långt få holla uti; Så lär ännu lång tid behöfvas, att hos dem utplåna Munche Catcchesen, som af gamla gummor så flitigt inskärpes; om hvad man må, eller intet må göra, på viss tid och ort: huru alt, till och med redskap och värktyg böra signas och korssas, Husdörarne teknas i Dymmelveckan med Korss, huru Kreatur skola vänjas, med flere uselheter, som så otvunget hänga vid ett okunnigt folk.

10. Dialecten, skiljer sig här aldeles intet från den i angränsande Gudhems och Kåkinds Härader allmänna.

11. Bland Allmogens Dygder, kan räknas, deras kärlek för konungen och undergifvenhet för de närmast dem omgifande Befallningshafvande och bland. 

12 Oseder, deras tröghet, att gå ifrån fädernas bruk äfven uti saker af hvilka de se den påtageligaste nytta Så ock deras liksom ärfda hat till Adel och Herrar, dem de i allmänhet kalla Knappa karlar.

Häggums by

Sockenbeskrivning Häggum av Natanael Wihlsson

Publicerat den

Beskrivning av Häggums sockens brukningsenheter och bostadsbestånd vid slutet av 1800-talet och i mitten på 1900-talet. Anteckningarna är gjorda av Natanel Wihlsson från Tollestorp i Häggum som efter att han slutade som jordbrukare flyttade till Stenstorp. Natanael Wihlsson tog aktiv del i uppbyggnaden av Häggum Hembygdsförening. Han överlämnade många skriftliga handlingar, uppgifter och material till föreningen bl.a. dessa anteckningar som varit ytterst värdefulla i Hembygdsföreningen arbete.

Denna sockenbeskrivning visar vad som hänt i den ekonomiska och social strukturen i socknen. Från den tid då folkmängden var som högst, då utkomster saknades för många, fram till byggandet av Ranstadsverket, AB Atomenergi för utvinning av uran ur alunskiffer och då folkmängden var den lägsta i ”modern tid”. 

Vid Hembygdsföreningens ”Torpinventering” hittades genom studier på plats och genomgång av kyrkoböcker och husförhörslängder ytterligare några platser som varit bebodda vid den tid som N Wilsson beskrivit.

Sockenbeskrivning består av tre delar;

IFörteckning över gårdar, torp och backstugor som var bebodda på 1890-talet.
IIAktuella uppgifter 1953.
III  Tillägg till I och redovisning av AB Atomenergis förvärv.

I

Gårdar torp och backstugor inom Häggums socken som voro bebodda för 70 år sedan, men som nu 1959 ej längre utgör boplatser. Möjligen finns någon bland de antecknade som redan på 1880-1890-talet var obebodda.

BjärsgårdenTorp. Senaste innehavaren Karl Knopp. Torpet lagt till gården. Familjen avflyttad. Husen nedtagna.
TollestorpOtto Timbergs. Jordbruket köpt och uppdelat mellan Tollestorp (Birger Bjerke) och Boslycke (Karl Fransson). Siste innehavaren död. Husen nedtagna.
TollestorpGård sista innehavaren som bebodde gården var Ester och Elin Andersson. Gården nu köpt av Åke Agnar, Tollestorp. Stugan nedtagen.
Höberg ?”Döves” backstuga med jordbit. Förpantningsjord på 50 år. Läge ovanför L:a Boslycke vid vägen till Söakullen. Husen nedtagna innehavarna döda. 1
Tovatorp?Svenssons ”Kuttes” Backstuga med jordbit. Förpantningsjord läge ovanför L:a Boslycke vid vägen till Söakullen. Husen nedtagna sista innehavaren emigrerat till USA. 2
Tovatorp?”Åsatorpatösernas” Läge intill ovanstående Husen nedtagna. Innehavarna flyttade till Längeberget. 3
HansagårdenHofmans. Backstuga med jordbit. Förpantningsjord. Läge ovanför L:a Boslycke. Innaehavaren död. Boningshuset sammanbyggt med den lilla ladugården. Huset nedtaget. 4
HansagårdenGustav Jonssons ”Kråkes”. Backstuga med något jordbruk. Läge ovanför St. Boslycke på västra sidan om vägen till Källeberg. Husen nere- ladugården genom brand. Ägaren död. 5
Hansagården”Valmingens” Backstuga läge intill ovanstående. 6
Å Billingen”Tolls” Läge långt in på Billingen ovanför Källeberg. Husen nedtagna. 7
SkaffaregårdenEmma Jonssons ”Väses”. Backstuga med jordbit. Ryggåsstuga. Läge strax ovanför Källeberg. Husen nedtagna. 8
KållkälleSoldattorp f.d. Jorden köpt av Erik Jonsson, Källeberg. Husen nedtagna. Siste indelte soldaten Wilhelm Roth.
KålkälleF.d. soldattorp. Jorden köpt av Erik Jonsson, Källeberg. Husen nedtagna. Siste indelte soldaten Henrik Ehn.
SkaffaregårdenGustav Jonsson. ”Våtes” backstuga. Ägaren död husen borta.
SkaffaregårdenN. Sandtäkten. Backstuga. Stugan står kvar obebodd siste innehavaren Emma Andersson död.
SkaffaregårdenSandtäkten ”Snus Johannes” Backstuga. Ryggåsstuga ägaren död.
Bränneberg”Larspetters” stuga med något jord. Husen nedtagna och jorden lagd till Bränneberg (Johan Larsson).
Åslagården”Drevsi” Torpställe till Åslagården (Hugo Nilssons) läge vid Bröderna Jonssons i Bäckagårdens ängsmark. Siste innehavaren Johannes Pettersson i Tångabacken. Husen nere.
LängebergetBoningshus uppfört i början av 1900-talet, men är nu obebott, sedan ägarna ”Åsatorpatöserna” avlidit.
KvarnslättenStuga belägen strax nedanför nuvarande boningshus å Kvarnslätten. Husen nedtagna.
Bosgården”Slängakrestins” Boningshus med något jord. Läge vid avtagsvägen till Korsdalen. Husen nedtagna.
BosgårdenTorp. Andreasa ”i marken” Läge vid vä’gen till Backen. Husen nedtagna.
BosgårdenTorp ”Ramalyckan” Läge vid vägen till Backen nedanför Eda Anderssons i Undermarken. Husen nedtagna
BosgårdenStatarstuga. Läge vid ladugården å Bosgården. Stugan nedtagen.
PrästgårdenBackstuga ”Prästaskräddarns” Siste innehavare Gustav Jansson avliden. Stugan nedtagen.
Prästgården”Lisas” Stugan nedtagen. Läge på denna var liksom den föregående c:a 150 m. sydväst om gamla folkskolan.
PrästgårdenTorp. Läge vid norra sidan om landsvägen vid Brännebacken. Boningshuset står fortfarande. Men obebott.
PrästgårdenStuga. På västra sidan om landsvägen mitt emot nya folkskolan, kallad Nisas på kro´a.
PrästgårdenStuga på västra sidan om landsvägen mitt för småskolan.
BlommedalenStuga. Står fortfarande. Sist boende var Emma Jonsson, dog å ålderdomshemmet i Tidaholm. Stugan inköpt av Häggums hembygds- och fornminnesförening.
BlommedalenStuga ”Janatildes”. Stugan nedtagen.
PrästgårdenTorp ”Bolles” läge vid nedfartsvägen till Prästgårdens mosskift. Husen nedtagna.
Lars-Larsg.Stuga ”Trulsatöseras” Läge vid Smedbacken. Ägarna döda. Två av deras brorsöner har varit kyrkoherdar med namnet Sandelius. Stugan nedtagen.
Lars-Larsg.Gård. Husen nedtagna. Jorden ägs och brukas under Håkan- Uddsgården (Oskar Larsson) Sist boende var V. Kjäll.
Lars-Larsg.Stuga ”Bobäcks” Läge på norra sidan om landsvägen mitt för gamla folkskolan.
Lars-Larsg.Gård siste innehavare Petrus Abrahamsson. Husen står kvar men är obebodda. Gården inköpt av A/B Atomenergi. 9
AllmänningenGård. Husen nedtagna och jorden tillköpt Backgården (Thorell)
Lars-Larsg.Gård. Sist boende Napoleon Sträng avflyttad. Husen står kvar men är nu obebodda. Gården inköpt av Skultorps kommun för att användas till tomtmark vid eventuell bebyggelse i samband med projekterat uranverk. 10
Korsgården?Stuga med någon jord ”Adamma” läge å södra sidan om landsvägen vid Hemningstorps utfartsväg. Husen nere.
KorsgårdenStuga ”Skatannas” Läge cid södra sidan om landsvägen mitt emot Västrängen.
KorsgårdenStuga ”Jona” Läge som ovanstående. Stugan nedtagen.
VästerängenStuga med något jord. Siste ägaren var August Roth som var kyrkvaktmästare i Häggum åren 1903-1918. Husen nere.
Stuga”Slängarsemmeas” Huset står kvar med är obebott. Läge vid norra sidan om landsvägen ungefär mitt för Källstorp. 11
SoldattorpSiste innehavaren indelte soldaten Edvin Knopp. Husen nedtagna. Läge där Rosenlund (Forsmans) nu ligger.
FinslundStuga Siste innehavare var skräddaren August Rik. Huset nedtaget.
Stuga”Sterns” läge vid Henriksberg. Stugan nedtagen. Ägdes av en gammal soldat som varit med bland de svenska trupper som 1848-1849 överfördes till Danmark vid dåvarande spända förhållande mellan Danmark och Tyskland. 12
BäckagårdenTorp ”Hägges” Läge på västra sidan om vägen till Backen. Husen nedtagna.
Klostergrens intäkt  ”Heddas” Läge samma plats som Anna Knopps boningshus.
NytorpMindre jordbrukslägenhet. Läge på Billingen innanför Skomakarehemmet. Siste boende var naturälskaren och orginalet Karl Billberg. Död å ålderdomshemmet i Tidaholm. Husen nedtagna.
SjöakullenF.d. gård. För c:a 30 år sedan odlades en rätt så stor areal mossmark och föddes där med hjälp av skogsbete 10 à 15 nötkreatur. Nu återerövrar skogen den förut med möda och ihärdighet odlade marken. Gården obebodd. Läge på Billingen.
SjöakullenF.d. gård. Läge som ovanstående. Där hölls tidigare 5-7 nötkreatur. Nu delvis utnyttjad som betesmark. Även där torde marken bli skogsbeväxt. Ägare Gustav Johansson st:hs, Rådene. Gården obebodd.
SjöakullenJordbrukslägenhet (Lotta Häggrens). Läge som ovanstående. Obebodd. 13
SvanebergMindre jordbrukslägenhet. Nu obebodd. Till dessa senast nämnda 4 gårdar och ställen har för några år sedan med bidrag av allmänna medel anlagts en relativt bra väg, men detta till trots äro nu ställena avfolkade.
GåranGård f.d. Lars Kindbom. Nu köpt och tillagt närboende (Granqvist). Gården obebodd.
GåranGård f.d. Gustav Örns. Nu köpt och tillagt närboende (Sven Storm) Gården obebodd.
SkattegårdenGård. Husen nedtagna jorden tillköpt Toragården (Nils Larsson)
SoldattorpSoldattorp till Skaffaregården och Tollestorp. Siste indelte soldaten som tjänade för roten (Biljer) bebodde dock ej stället längre än till 1905. Husen nedtagna och jorden köpt och tillagd annat soldattorp (Ståhls) 14
TångabackenTångabacken Mindre jordbrukslägenhet (Bentssons) Husen nedtagna.
TångabackenBjörkelund Mindre jordbrukslägenhet (Alstrands) obebott.
KällegårdenMindre gård. Ägdes av Per Larsson (Per i Källegården). Boningshuset står kvar men bebos ej.
HulanGård. Husen nedtagna och jorden tillköpt Toragården (Bertil Vilhelmsson)
PukaboGård Husen nedtagna och jorden tillköpt Georg Sträng
SkattegårdenGård ”Fjällars” Husen nedtagna och jorden tillköpt A/B Atomenergi.
SkattegårdenGård ”Bjällummes” Husen nedtagna och jorden tillköpt Herbert Henriksson.
BäckagårdenMindre jordbruksdel. Husen står kvar men bebos ej. Jorden tillköpt närliggande Bäckagården (Nils Johansson)
ÅslagårdenMindre jordbrukslägenhet. Boningshuset står kvar men bebos ej. Siste innehavare Gideon Andersson.
TollestorpLindstedts stuga.
TollestorpStuga i Lialycka.
BjärsgårdenBlysvens stuga. Läge vid landsvägen och i gränsen mot Noläng.
BrännebergStuga benämnd Narven
PukaboNuvarande ägare Albert Dahl. Stuga eller troligen två boplatser som stodo utmed vägen till Dahls mosse. Ågare eller då stugorna togs ned är obekant.
Södra SandtäktenStuga med liten jordbit. Den ägdes och beboddes av föräldrarna till kyrkoherdarna Job och David Sandelius. Sista ägaren var Edit Larsson. Stugan står fortfarande men är obebodd.

Således 73 ställen och gårdar som på 70 à 80 år upphört att vara boplatser, vilket är över 46 % av bostadsbeståndet i Häggum något decennium före sekelskiftet 1800-1900.

De nu bebodda gårdarna och ställena utgör 85 st. Men av dessa är det blott en tidsfråga när en del ej kommer att vidare bebos. Häggums folkmängd år 1865 688 personer, för att nu vid årsskiftet 1958-1959 endast utgöra 279. Således en minskning med över 60 %.

1 Läget som Wilssons bedömt osäkert framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
2 Läget som Wilssons bedömt osäkert framgår i beskrivningen ”Torpleden”. Kutten var hästslaktaredärav namnet.
3 Läget som Wilssons bedömt osäkert framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
4 Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
5 Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”. Bostadshuset var det som härjades av brand.
6 Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
7 Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
8 Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
9 Husen revs strax efter dessa anteckningar, läge vid de rivna silotornen, nu mobilmasten
10 En tomt såldes, huset renoverat och bebott jorden såld till privat brukare.
11 Lövåsen
12 Låg på den plats där Björksäter ligger.
13 Lottes se Häggumavisan på hemsidan
14 Läge vid vägen ner till mossen vid Rosenlund. Nr. 336

II

Förteckning över gårdar och lägenheter inom Häggum socken som beboddes av ägare, arrendatorer och hyresgäster år 1953.

(Läsanvisning till denna beskrivning. Börjar längst i väster på Billingen följer sedan landsvägen mot Häggums by och tar med vägen till Tovatorp. Börjar vid Bäckagården längst i söder och följer landsvägen genom Häggums by mot gränsen till Rådene).

HallebergEtt friköpt torp under Bjersgården. Upphör att vara boplats med innevarande ägares död eller avflyttning.
SjötorpEn mindre jordbrukslägenhet. Användes endast som sommarbostad av veterinär Gussarsson, Skara. Jorden brukas av Gunnar Larsson, Skomakarehemmet. Tidsfråga när det helt upphör som boplats.
SkomakarehemmetGård äges och brukas av Gunnar Larsson
BjärsgårdenGård fordom säteri och på sin tid bebodd av adelssläkter. Äges och brukas av Axel Agnars sterbhus.
TollestorpGård. Gammal släktgård, som varit i samma släkts ägo sedan som med visshet är känt 1687. Gården såldes ur släkten 1938. Äges och brukas nu av Svante Olsson.
TollestorpGård. Tillhörde på sin tid ovannämnda släktgård. Äges och brukas nu av Birger Bjerke.
NolängGård. Omfattar dels Noläng och dels en del av Tollestorp. Nuvarande ägaren Halvard Jansson köpte gården 1952.
L:a BoslyckeGård. Omfattar dels Boslycke och dels en del av Tollestorp. Äges och brukas av Karl Fransson.
St. BoslyckeGård äges och brukas av Nils Andersson.
KällebergGård. Består av tre sammanköpta soldattorp. Äges och brukas av Erik Jonsson
BrännebergGård. Fordom säteri äges och brukas av Gunnar Johansson.
BrännebergGård. Fordom säteri, äges av Johan Larsson, brukas av Karl-Erik Levander.
BrännebergBostadslägenhet. Äges av Johan Larsson.
BrännebergGård. Äges och brukas av Per Larsson.
HäggumstorpBostadslägenhet. Äges av John Hjellström.
SkattegårdenGård. Äges och brukas av Herbert Henriksson.
HansagårdenGård. Äges av Frans Skatts sterbhus.
ÅslagårdenGård. Äges och brukas av Axel Andersson.
ÅslagårdenGård. Äges och brukas av Hugo Nilsson.
ÅslagårdenBostadslägenhet med mindre jordbruk. Tidsfråga när jordbruket nedlägges eller övertas av närboende.
StommenPrästlönestom. Arrenderas av Anders Svensson.
TovatorpGård. Äges och brukas av Teodor Levander.
TovatorpGård. Äges och brukas av Eskil Larsson.
Lars-LarsgårdenGård. Äges och brukas av Holger Johansson.
SkaffaregårdenGård. Äges och brukas av Gunnar Johansson.
N. SandtäktenStuga.
Lars UddsgårdenGård. Äges av Sigvard Gustavsson, Lars-Larsgården eller Bäckagården. Bebodd av hyresgäst.
BäckagårdenGård. Gammal släktgård. Äges och brukas av Bröderna Jonsson.
BäckagårdenGård. Äges och brukas av Nils och Gunnar Johansson.
Lars-Larsgården eller BäckagårdenGård. Äges och brukas av Sigvard Gustavsson.
HöbergGård. Äges och brukas av Henry Häggstam.
GrönebergGård. Äges och brukas av Samuel Levander.
Håkan-UddsgårdenGård. Äges och brukas av Erik Jonsson.
PukaboGård. Äges och brukas av Georg Sträng.
PukaboGård. Äges och brukas av Albert Dahl.
PukaboBostadslägenhet. Nybyggd äges av Erik Dahl.
PukaboGård. Äges och brukas av Evald Johansson.
SandtäktenStuga. Läge vid utfartsvägen från Stofsgården. Äges och bebos av Edit Larsson. Tidsfråga då det upphör att vara boplats.
StofsgårdenGård. Äges och brukas av Harry Häggstam.
SkattegårdenGård. Äges och brukas av Erik Jonsson.
SkattegårdenGård. Äges och brukas av Georg Sträng, Pukabo. Bebodd av hyresgäst.
ToragårdenGård. Äges och brukas av Bertil Wilhelmsson.
AllmänningenGård. Äges och brukas av Fritz Alm.
ToragårdenGård. Äges och brukas av Nils Larsson.
SkattegårdenGård. Äges och brukas av Petrus Abrahamsson.
KorsgårdenGård. Äges och brukas av Nils Larsson. F. närvarande obebodd men torde dock alltfort kunna räknas bebodd gård då gården är av de större i Häggums socken.
BackgårdenGård. Äges och brukas av Gideon Larsson.
BackgårdenGård. Äges och brukas av Erik Thorell.
KällegårdenGård. Äges och brukas av Karl Perssons sterbhus.
KällegårdenGård. Äges av Gillis Andersson och brukas av Samuel Wilsson, Källegården.
KällegårdenGård. Äges och brukas av Samuel Wilsson.
Håkan-UddsgårdenGård. Äges och brukas av August Larsson.
Håkan-UddsgårdenBostadslägenhet med mindre jordbruk. Äges av Karl Larsson.
Håkan-UddsgårdenGård. Äges och brukas av Oskar Larsson.
Håkan-UddsgårdenHandelslägenhet. Innehaves av handl. Natanael Hellqvist
SvenstorpHandelslägenhet. Äges av handl. Systrarna Amanda och Hanna Käll.
SmåskolaLärarinna Maria Larsson.
FolkskolanFolkskollärare Anders Siljedahl.
FridhemBostadslägenhet äges av Maria Svensson.
BossgårdenGård. Äges och brukas av G. Wetterberg. Fordom säteri.
BosgårdenKvarnfastighet. Äges av Simeon Larssons sterbhus och innehaves av Daniel Larsson.
PrästgårdenGård. Arrenderas av Gustav Johansson.
PrästgårdenBostadslägenhet. Bebodd av hyresgäst.
Lars-LarsgårdenGård. Äges och brukas av Napoleon Sträng.
ToragårdenGård. Äges och brukas av Einar Johansson.
ToragårdenGård. Äges och brukas av Robert Karlsson.
TorsborgGård. Äges och brukas av Karl Kindbom.
Gamla FolkskolanAnvändes som folkskola till år 1909. Nu bostadslägenhet. Äges av Johan Larsson Bränneberg och bebos av Herta Larsson. Tidsfråga när den upphör som boplats.
Klostergrens intäktBostadslägenhet äges och bebos av Anna Knopp.
KvarnslättenGård. Äges och brukas av Rudolf Christiansson.
KvarnslättenBostadslägenhet. Bebos av Josef Ström. Tidsfråga när det upphör att vara bostad.
KorsdalenEndast sommarbostad. Äges av systrarna Teckla och Blenda Johansson, Stockholm.
ÅkholmenBostadslägenhet
UndermarkenBostadslägenhet. Åges och bebos av Eda Andersson. Tidsfråga då det upphör.
BackenGård. Äges och brukas av Ernst Andersson.
GåranGård. Äges och brukas av syskonen Granqvist.
GåranGård. Äges och brukas av Sven Storm.
EkeskogenGård. Äges och brukas av Valter Bood.
EkeskogenGård. Äges och brukas av Erik Johansson.
HöksåsBostadslägenhet med något jordbruk. Äges av Alfred Larsson.
BlommelundBostadslägenhet. Äges av Karl Roth. Tidsfråga när det upphör att vara bostad.
SmedbackenJordbrukslägenhet med smedja. Jordbruket består av två sammanlagda soldattorp. Innehaves av Kurt Ståhl.
KällstorpF.d. soldattorp. Äges och brukas av Bertil Käll.
HenriksbergBostadslägenhet. Nybyggt och äges av Henrik Ehn.
RosenlundF.d. soldattorp. Äges och brukas av Nils Forsman (och hans syskon.)
RosenlundNyuppförd bostadslägenhet. Byggd av Axel o Julia Forsman.
TångabackenJordbrukslägenhet. Äges av Tekla Holmberg. Tidsfråga när det upphör som boplats.
BrännebackenGård. Äges av Claes Johansson och arrenderas av Gustav Ström.
VästerängenJordbrukslägenhet. Äges av systrarna Thorell.

Således äro 86 gårdar och lägenheter bebodda inom socknen år 1953, av dessa torde ett tiotal ej vidare komma att bebos inom en nära framtid.

Anm. Som kan göras 50 år senare 2003. N. Wihlsson bedömning att Gamla Folkskolan, Kvarnslätten, Undermarken och Blommelund skulle upphöra som boplatser har kommit på skam de är i dag moderna bostäder om- och tillbyggda. Däremot blev det många andra gårdar som försvann med Ranstadsverkets tillkomst se vidare i avsnitt III.

III

Sedan föregående antecknades har ytterligare följande upphört att vara boplatser:

SandtäktenSista ägaren var Edit Larsson
ÅslagårdenSista ägaren var Gideon Andersson
Skattegården/Lars-Larsgården  Sista ägaren var Petrus Abrahamsson
Lars-LarsgårdenSista ägaren var Holger Johansson

Gårdar som inköpts eller skall inköpas av A.B Atomenergi och som från 1960 upphöra som jordbruk.

PukaboSista ägaren var Albert Dahl
SkattegårdenSista ägaren var Erik Jonsson
SkattegårdenSista ägaren var Georg Sträng
SkattegårdenSista ägaren var Herbert Henriksson
Håk.Uddsgården  Sista ägaren var Sigvard Gustavsson i
Lars-LarsgårdenSista ägaren var Holger Johansson
HansagårdenSista ägaren var Evert Jonsson
ÅslagårdenSista ägaren var Axel Anderssons sterbhus.
ÅslagårdenSista ägaren var Hugo Nilsson
TovatorpSista ägaren var Teodor Levander
TovatorpSista ägaren var Eskil Larsson
HöbergSista ägaren var Henry Häggstam

Under juli månad 1961 inköptes av A.B. Atomenergi ytterligare följande gårdar.

Backgårdentillhörigt Erik Thorells sterbhus
Källegårdentillhörigt Samuel Wilsson
Källegårdentillhörigt Samuel Wilsson
Källegårdentillhörigt syskonen Persson
Backgårdentillhörigt Gideon Larsson
Korsgårdentillhörigt Nils Larsson
Toragårdentillhörigt Nils Larsson
Stofsgården  tillhörigt Harry Häggstam
Pukabotillhörigt Evald Johansson
Brännebergtillhörigt Per Larsson

Dessutom är delar av Bäckagården, Bränneberg, Skaffaregården m. fl. inköpta så hela antalet fastigheter eller delar av fastigheter som nu tillhör bolaget är uppe i c:a 45 st. omfattande ett par tusen tunnland och inköpssumman är c:a 6 mill. kronor.

i Den gård som S Gustavsson sålde var Lars-Larsgården.

Häggums by

Sockenbeskrivning Av P. Ernst Johansson

Publicerat den

Av P. Ernst Johansson

I

SOCKENBESKRIVNIG ÖVER HÄGGUM
Häggum kallades fordom Haegganäs och skrevs 1397 Heggem. Socknen har ett naturskönt läge på sydöstra sluttningen av Billingen med öppna gläntor och tjusiga dalsänkor i blandad barr- och lövskog. Nedanför berget utbreder sig kuperad mark, övergående i bördig slättbygd, som i söder avslutas av ett bälte mossmarker, vilka bragts i kultur. Utmed sydgränsen går ett vattendrag. I väster begränsas sockenen av ”Myggeberget” och Brunnhemsberget.

Av fornlämningar finnes enl. K.E.Sahlström 3 stora rösen, 15 m. i diameter, 2 resta stenar, 1 i röse, 1 domarring, 30 högar och rösen, mest enstaka. Lösa fynd har tillvaratagits, 1 liten stenyxa i Tollestorp 1 spjutspets funnen i Björnmossen (Skövde museum), del av dolkblad och kniv (Stat.Hist.museum), en s.k. romersk fibula, funnen i gravhög å Skattegården. Från vikingatiden har å Backgårdens ägor hittats lerkärl bennål, sländtrissor, samt pärlor (Stat.Hist.museum).

Socknens areal utgör 2070 har, därav 983 har åkerjord, innehållande 17 11/32 mantal och uppdelade i större och mindre hemmansdelar, samt en del småbruk, vartill hör tidigare soldattorp. Två ecklesiastika boställen finnes, Prästebolet och stomhemmandet Tovatorp.

II

I en sockenbeskrivning, som på ”Högwederbörlig befallning författad år 1794 av Thure Ljunggren, Pastor i Häggum” , omnämnes tre säterier:” a) Bjersgården. Ett helt hemmmn. Innehafvare är ÖfversteJägmästare Clarck. Belägenheten är mindre gynnsam i en däld på Cronparken Billingen. Åbyggnaden av trä grundeligen förfallen. Utsädet omkring 25 tunnor uti skrinn mojord. Höbohlet 70-80 stackar. b) Brenneberg. Ett halft hemman. Innehafvare Hofrätts-Commissarien Herr Eric Elfman. Belägenheten vacker en höjd omgifven af löfrika ängar med frie utsigter. Åbyggnaderna av trä i fullt stånd. Utsäde 20 tunnor i stenbunden klapperjord, föga bärand, Höbohl till 100 stackar. c) Bosgården Häggum. Ett helt hemman. Innehafvare afskedade Lieutnanten Välborne Herr Zacharias Åkerfeldt. Belägenheten är i Häggums Byalag på en höjd med fri utsigt och gott utrymme. Åbyggnaden försvarlig af trä. Har åkerjord till 30 tunnors utsäde i skäligt god mulljord och Höbohl till 120 stackar. Skog ingen. Fiske intet. Betesmark gemensam med Byn på Cronoparken Billlngen. Under säteriet lyda en öfverfalls mjölqvarn. En Väderqvarn. En krog och ett dagsverkestorp, alla nära gården. – Prästegården Innehafvare är nuvarande kyrkoherden Thure Ljunggren Prästegårdens storlek är ett helt hemman, hälften krono- hälften frälse. Belägenheten är på en ganska trång plats i Häggums by väster om kyrkan intill kyrkobalkarna till kyrkans stora fara som af ladugård och manhus å alla sidor omgifven. Åbyggnaden till manl och ladugård af trä ganska usel och kan af ungefär 13 1/2 hemman som på en skoglls ort hålla laga Hus ej bättre åstadkomma. Åkerjord har Prästegården till 28 tunnors utsäde i skäligt god mulljord och Höbohl emellan 80-90 stackar. Sedan en äng om 18 stackars vall under företrädarens ålderdoms skröplighet vid en vice Pastors och Consistorii fullmäktige försummade fatalier, genom rättegång blifvit bostället afhänt. Skog ingen. En sqvaltqvarn, Prästg. tillhörig ligger i trädgården och kan nyttjas höst och vår. Präste-Stommen är till storleken 1/4 dels hemman. Belägen i Tovatorps by. Har åkerjord till 4 tunnor utsäde i sämsta mojord. Höbohl till 20 stackar. Skog ingen. Betesmark på Cronoskogen.”

Bland övriga gårdar märkes Korsgården, Bäckagården, Gröneberg, Höberg, Stofsgården, Toragården, Backgården, Torsborg, Brännebacken, Boslycke, Tollestorp m.fl. Tollestorp har varit släktgård som gått i arv i rätt nedstigande led under 250 år, 1687-1938. Den siste innehavren Natanael Wilsson erhöll av länets Hushållningssällskap två gånger första prisutmärkelsen, för välskött jordbruk. I slutet av 1700 talet fanns inom socknen 11 dagsverkstorp och 41 soldat- och backstugor. Sedan 1890-talet har bostadsbeståndet minskat med 40 % i det, att 61 hemmmansdelar har sammanslagits och backstugor raserats. År 1953 voro 86 gårdar och lägenheter bebodda. Folkmängden i Häggum var exempelvis 1794 423 personer, 1870 645 personer, fördelade på 151 hushåll. Den 1 januari 1953 var folkmängden, 307 personer.

Bebyggelsen tedde sig under tidigare skeden annorlunda än nu. Säterierna har bibehållit sina lägen, liksom en stor del mindre gårdar. Före laga skiftet på 1800-talet fanns bybebyggelse bl.a. Häggums by i närheten av kyrkan samt byn Tovatorp. Öster om kyrkan utmed vägen till Rådena låg en samling småstugor, Byns Tå. Genom skiftet blev bybebyggelsen upplöst. En del åbyggnader blevo förflyttade eller nybyggda. Bönderna fick sin åkerjord i ett sammanhängande stycke. Det dröjde flera år innan man fann sig tillrätta. Gårdarna tilldelades skogslotter å Billingen eller Myggeberget, och fick del i mossmarker.

Manbyggnaderna från denna tid hade merendels samma typ och utseende: en lång rödmålad envåningsbyggnad med ett större rum över husets bredd, samt kök, förstuga och en eller två kamrar. Sätesbyggnaden å Bjersgården har kvar sin ålderdomliga prägel. Bossgården är en stor tvåvåningsbyggnad. Då den byggdes på 1860-talet låg, strax intill en hälsokälla och man räknade med att här skulle bli en brunnsort. Under några år drevs också badortsrörelse med ända upp till 200 badgäster per år. Under de senaste 50 åren har de flesta gårdar blivit ombyggda och moderniserade med manbyggnaden i villastil ljusmålade. Ryggåsstugor fanns till början av 1900-talet. Byns Tå består numera av trevliga bostäder i villastil överallt i socknen ser man välvårdade trädgårdar kring hemmen.

III

Åkerbruk och boskapsskötsel utgör huvudnäringen. Av industri finnes blott mindre kvarn- och sågverksrörelse, smides- och bilverkstad. Två speceri- och diverseaffärer ombesörja handeln.

Åkerjorden är av växlande beskaffenhet, men ger god avkastning, och skötes numera efter moderna metoder med maskinell utrustning. Tidigare användes oxar som dragare, vilket även förekom på vissa gårdar ända till på 1920-talet. Stenbundna marker har genom röjning samt dränering förvandlats till god åkerjord. År 1914 blev fyra stycken småbrukare prisbelönta av länets hushållningssällskap för odlingsflit.

Kreatursstammen är av S.R.B. rasen. I början av 1900-talet ägde en omfattande smörtillverkning rum i hemmen genom hemseparatorer och i Skövde avyttrades produkterna. Senare har mejerier tagit hand om mjölkproduktionen. Ungdjursuppfödning, svin- och hästskötsel bidrager till inkomsterna från ladugårdarna.

I Backgården har tidigare under en lång följd av år bedrivits en omfattande hästavel, där importerade hingstar av ardennerras varit stationerade, med stor betydelse även för kringliggande socknars hästbestånd.

Betesgång har förekommit å kronoparken Billingen, där ungdjur och sinkor haft sommarbete.

År 1899 hemsöktes Häggum av mjältbrand, 132 husdjur dog därav 121 nötkreatur, 5 hästar, 4 får och 2 svin. Värdet uppskattade till 16140 kr., på den tiden en avsevärd summa. Förlusten gottgjordes till 11785 kr. genom frivilliga gåvor. En person blev även smittad, men utan dödlig utgång.

Vid sidan om själva jordbruket förekom även hemslöjd i gårdarna. Många av Stugornas folk hade också hemslöjd och spånadsarbete som sin huvudsakliga inkomstkälla. Åldringen av i dag kan berätta hur man härvid måste försörja sig med Små inkomster. Exempelvis kan nämnas hur ett par kvinnor, som sysslade med spånadsarbete, nöjde sig med 50 öre per dag och även fick hålla sig med egen kost. Förnöjsamheten var dock stor.

IV.

Häggum har goda vägförbindelser. Från Häggums by går allmän landsväg genom Brunnhem mot Stenstorp, vilken kom till stånd i slutet av 1920-talet. Dern tidigare byvägen dit var smal och krokig och försedd med ett otal grindar. Åt motsatt håll går vägen genom Rådene mot Sjogersted och Skövde. En mycket vacker väg utgår från Byn och löper genom säregen natur över Billingen mot Bolum och Bjällum. Denna väg vittnar om, huru kostigen varit norm via utstakningen Vägen borde fridlysas. När man kommer från Bolumshållet möter man vid norra sluttningen av Myggeberget ned mot Korsdalen en skönhetssyn som, man inte glömmer. Vid St.Boslycke har man ett vackert panorama över Häggums by med kyrka prästgård missionshus och skola i centrum, och synkretsen sträcker sig till Sjogerstads kyrka samt Borgundaberget.

En gammal bygdeväg går från Häggums by till gårdar i byn Tovatorp. Den fortsätter därifrån till Broddetorp i en dalsänka som benämnes Tjuvadalen. Namnet tror man har uppkommit i samband med osäkerheten att här färdas fram, särskilt nattetid. Från ”Tån” leder en väg till gårdar på övre sluttningen av Billingen, Sjöakullen (Söakullen), Backen och Gåran. De tre gårdarna i Sjöakullen ligger numera obrukade och obebodda.

Postförbidelserna, med Häggum ombesörjes under åren 1875-1950 genom egen poststation, lydande under postkontoret i Stenstorp. Dess förste föreståndare var J.Wiktor Johansson, och den siste var Karl Johansson. Numera sker postgången genom lantbrevbärare. Telefonförbindelse .fanns redan på 1890-talet till Bosgården och Backgården. År 1937 infördes automatisk telefonväxel och med 68 abonnenter (1952) Förbindelser med närliggande stad förmedlas genom regelbunden busstrafik.

V.

Häggum eget pastorat. Hävderna förtälja, att Häggum under medeltiden varit, förenat med Sjogerstd, och Rådene till ett gemensamt pastorat men i slutet av 1500-talet, blev frånskilt och bildade från den tiden ett självständigt pastorat. Denna skilsmässa hade en historisk bakgrund. Enligt Gustaf I:s testamente rörande hertigdömen till hans söner, kom Häggum, som låg inom Valle härad att tillhöra hertig Magnus och senare hertig Karls hertigdöme. Sjogerstad och Rådene voro belägna inom Gudhems härad och kom att lyda under kungslotten. Den härav föranledda delningen i två pastorat synes ha kommit till stånd vid tiden för Uppsala möte 1593. År 1593 stadfästes avsöndringen. Häggum blev alltså ”undantaget”, vilket uttryck ännu lever kvar i folktraditionen. Häggums pastorat ägde bestånd över trehundra år varefter det återbördades till Sjogerstads pastorat. År 1902 blev indragningen ifrågasatt. Kyrkoråd och kyrkostämma inlade till domkapitlet en bestämd protest och ärendet blev vilande några år. År 1909 återkom frågan i samband med tillsättandet av lediga kyrkoherdebefattningen. Kyrkostämman begärde, att Kungl. Maj:t i nåder ville besluta att befattningen skulle återbesättas i vanlig ordning. Församlingen blev, bönhörd och Häggum fick än en gång kyrkoherde. År 1915 och 1919 förnyades frågan om indragning men församlingen vidhöll sin tidigare protest. Efter myndigheters hörande fälldes utslaget av Kungl.Maj:t. Den 29 augusti 1921 utfärdades följande resolution: ”att Sjogerstads och Rådene församlingars pastorat samt Häggums församlings pastorat skola den 1 maj 1922 förenas till ett pastorat med endast en kyrkherde i Sjogerstad”. Häggumsborna mottog den gjorda förlusten med stor sorg. De hade förlorat en trehundraårig förmån som aldrig kunde ersättas.

I series pastorum av kyrkoherde A.E. Noreus nämnes en Niclis Curatus in Hägganes 1320, vilken har underskrivit ett pergamentbrev, vari råmärken omkring socknen anfördes. Ett 20-tal präster omnämnes. Häggums förste pastor Var Ericus Emberni. Han förordnades 1586. Sedan 1851 har Häggum, haft följande kyrkoherdar: Anders Johansson, 1851-1880 Per Otto Landén 1881-1886, Karl Gustaf Sandberg 1887-1897, Karl August Hellgren 1897-1909, samt Lars Johan Paulinus (Paul) Nilsson 1909-1/5 1922. Denne flyttade till Sjogerstad och övertog det sammanslagna pastoratet, blev emeritus 1946, död 1951. Paul Nilsson var tillika regementspastor, hovpredikant, blev vida känd som psalmdiktare och författare, och har gjort en bestående insats för sångens höjande.

VI.

Häggums kyrka byggdes 1864, på samma plats där tidigare en äldre kyrka låg. Den nya kyrkan har torn med hög korsprydd spira. I tornet finns två klockor. Den större är från 1400-talet med minusk1e-inskrift ”Enligt sägnen har den varit utsatt för jättekast”. Den mindre är gjuten i Skara 1757 av Styck- och Klockgjutare Billsten. Å östra gaveln är utbyggd en sakristia. Kyrkan har sedan 1872 en altartavla som föreställer Kristus med Maria och Johannes, skänkt av dåvarande Anders Johansson. Målningen är utförd av 0 Ljungström. I kyrkan finnes fyra ljuskronor, av vilka två äro antika och betinga stora värden, en av mässing från 1600-talet.Den andra kristallkrona i empirisk stil från 1700f-talet. Från den gamla kyrkan har överförts en vacker dopfunt med rankornering från 1200-talet, samt predikstol och epitafium. De sistnämnda har på bekostnad av Nat. Wihlsson och David Hagelen, konserverats år 1953 av konservator 0. Hellström. I vapenhuset förvaras gamla gravhällar. Elektrisk värme år införd i kyrkan.

På kyrkogården, som är omhägnad av en bred stenmur har flera adliga ätter från säteriernq fått sitt vilorum. Intill kyrkogården ligger ett sockenmagasin från 1700-talet äldsta byggnaden i Häggum. Den nedre våningen tjänade som bårhus och den övre som magasin. År 1794 uppgavs dess styrka till 150 skäppor korn och Havre. Socknens gmla prästgård var belägen strax utanför kyrkobalken i väster och tjänstgjorde till 1881, då en ny prästgård byggdes på en vacker tomt ett stycke från kyrkan. År 1922 upphörde den att vara kyrkoherdebostad i samband med pastoratets indragning.

Det kyrkliga intresset i Häggum har visat sig icke blott genom kyrkobesök utan även i villighet att genom stora uppoffringar hålla kyrkan i värdigt skick. Helgedomen är uppskattad och högt värderad.

Prästen är en gärna sedd gäst i hemmen. Vid sidan av lagstadgat kyrkligt arbete finnes kyrkokör, ansluten till Västergötlands Körförbund, syförening och kyrkobrödrakår. Kyrkovärdar äro (1953) Erik Thorell och Birger Bjerke Tollestorp.

I början av 1850-talet nåddes bygden av frikyrklig verksamhet då predikanter från Jönköpings missionsförening började predika. År 1878 byggdes Häggums missionshus. De frikyrkliga numera även baptister och pingstvänner uppgår till 50 personer. Verksamheten omfattar även söndagsskola och arbete med juniorer. Ordförande i missionsförsamling är Ernst Andersson, Backen. Ett gott samförstånd råder mellan kyrkliga och frikyrkliga.

Skolväsendet

Från slutet av 1700-talet förekom barnaundervisning, som meddelades av klockaren i hans stuga. Denna var bygd på kyrkans åkerlycka. Sockenbetjänter var förenade i klockarens person vilken av sockenmännen avlönades genom säd- och matskott vartill kom någon liten hjälp av kyrkans medel. Av ”Byn” erhöll han två små täppor samt 10 stackar höslag i byemännens samfällda äng. För lindrigt arrende brukade han en åkerlycka tillhörig kyrkan.

Efter skolstadgans tillkomst 1842, byggdes ett skolhus å dåvarande klockarjorden. Men på grund av laga skifte flyttades skolhuset till ny tomt 1859~1860. Ombyggnaden och flyttningen drog en kostnad av 800 riksdaler. Skolhuset kom nu att innehålla lärosal samt lärarbostad om två små rum och kök. Barnen fick sitta i långbänkar. Undervisningen pågick här till 1908, då nytt skolhus uppfördes. Den gamla skolan såldes och är i privat ägo.

Det nya skolhuset fick ett centralt läge å Bosgården. Skiss och planritning uppgjordes av dåvarande folkskolläraren Ernst Johansson och stort intresse i frågan nedlades av församlingens kyrkoherde K. A. Hellgren. Byggnaden uppfördes i timmer och innehöll skolsal med kapprum, samt lärarebostad, tre rum kök och hall i bottenplanet. Den kontanta kostnaden stannade vid 1400 kr. tack vare att alla körslor grävnings- och planeringsarbeten utfördes genom sockendagsverken. Denna dagsverksskyldighet fortgick i Häggum ända inpå 1920 talet. Präst och skolärare befriade från skyldighet. Byggnaden fick en vacker exteriör och ansågs vid denna tid fylla kravet för en modern folkskola

Den år 1890 byggda småskola ligger inom nuvarande folkskolans tomt. Tidigare var från år 1879 småskolan inrymd i hyrd lokal å Bosgården.

Varannandagsläsning pågick i Häggum till 1918, då vardagsläsning enligt B2-formen infördes. Fortsättningskola förekom innan den blev obligatorisk och omfattades med stort intresse. Församlingen och skolrådet har alltid visat stort nit för skolan och förtroende för dess lärare.

Häggums första ordinarie folkskollärare var Henrik Andersson 1847-1864, C.F.Embring 1865-1870, P.A.Wahlstrand 1870-1902, J.F. Rydner 1902-1906, Ernst Johansson 1906-1921, Hjälmar Pettersson 1922-1924, Karl Ström 1925-1928, Gunvald Hallinder. 1928-1929, B.Sandström 193o-32, Petrus Bothzén 1933-1944, Anders Siljedahl 1945- . Lärarinnor har varit Anna Pettersson 1878-1880, Maria Sahlstedt 1881-1921, Maria Larsson 1922-.

År 1952 blev för Häggum ett märkesår, då kommunen uppgick i Skultorps storkommun, vilken dessutom omfattar Rådene, Sjogerstad, Hagelberg och Norra Kyrketorp. Här liksom annorstädes mottogs kommunsammanslagningen ingalunda av någon entusiasm, då man förlorade också det kommunala självstyret som bestått under 90 år. Den lilla socknen hade på ett tillfredsställande sätt löst sina angelägenheter. Som förtroendeuppdrag utan nämnvärd ersättning hade de valda ledamöterna sina åligganden. Lokalpatriotismen och hembygdskänslan kunde också växa sig starkare i den egna lilla kommunen än i en stor.

Sedan kommunallagarnas tillkomst har följande personer innehaft ordförandeskapet i kommunalnämnd och stämma: Ander Larsson, Håkanuddsgården 1863-1866, folkskollärare J.F.Embring 1867-1869, Fred.Larsson Korsgården 1870-1874, Anders Dahlberg Toragården 1874-1901, dennes son Alfred Dahlberg 1902-1921, Nathanael Wihlsson,Tollestorp 1922-1931, Johan Larsson Bränneberg 1932-1949, och Evald Johanssn Pukabo 1950-1951. Bland andra bemärkta kommunalmän må nämnas Johannes Larsson Bosgården, död 1867, dennes son J.W.Johasson, död 1922, samt Karl Johansson Backgården död 1952 W vilka genom stora insatser i kommunens förtjäna ett namn i Häggums sockenbeskrivning.

Socknens läge och klimatiska förhållanden har medfört folkhälsa och genom ett sunt levnadssätt har här växt upp ett friskt släkte. Mången har uppnått 90-100 år. Befolkningen är synnerligen arbetsam och skötsam. Den har följt med i näringslivets utveckling och förvärvat sig en välbärgad ställning. Nykterhet utan organisation har sedan en mansålder tillbaka varit särskilt utmärkande. Frikyrkligheten har även satt sin prägel på. Folklivet. Häggumsborna är glada och sällskapliga. Familje- och högtidsfester firas i hemmen under glad stämning i förening med allvar. Allsång och musik, ofta med religiöst inslag har en given plats vid dessa tillfällen. Ungdomen förtjänar ett vackert vitsord. En stark hembygdskänsla finnes. Många familjer har gamla anor i Häggum och mången häggumsbo i förskingringen har visat kärlek till sin barndoms bygd.

”Släktenas rad räcker oss handen” och knyter ett band mellan forntid, nutid och framtid. Arvet förpliktar.

Denna sockenbeskrivning torde vara skriven 1953. P. Ernst Johansson var som framgår i denna sockenbeskrivning och i andra artiklar på Hembygdsföreningens hemsida Folkskollärare i Häggum 1906-1921. Se särskilt Häggums skolhistoria. Han flyttade från Häggum till Stora Levene.

Häggums by

Sockenbeskrivning, Häggum 2004

Publicerat den

Utgiven av Häggum Hembygdsförening

Vid Häggums Hembygdsförenings 50-årsjubileum presenteras denna beskrivning över Häggums socken 2004. Tidigare har två sockenbeskrivningar publicerats, 1794 av Mg:r Thure Ljunggren och i början av 1950-talet av folkskollärare Ernst Johansson samt förteckningar över bebyggelsen i Häggum i slutet på 1800-talet av Natanael Wilsson. Avsikten är att beskriva Hembygdsföreningens verksamhetsområde som utgörs av Häggums församling som i princip omfattar det som fram till 1951 var Häggums kommun.

Häggum är beläget i Skövde kommun, Västra Götalands län. Skövde Tingsrätt. Häggums församling, Norra Kyrketorps kyrkliga samfällighet i Skara Stift.

Geografi och Natur

Häggum domineras av de Västgötska platåbergen och vilar på Sydbillingens, Myggeberget/ Tovabergets och Brunnshemsbergets östliga sluttningar med utsikt över norra delen av Falbygden med Borgundaberget, Plantaberget, Varvsberget, Gerumsberget, Ålleberg och Mösseberg i fonden och blånande Hökensås längst bort i öster. Vilka berg man ser beror förstås på var man befinner sig, höjden över havet varierar från 180 till 290 m.ö.h. Dess utbredning utgörs av de koordinatsatta bebyggelser som Hembygdsföreningen har inventerat i söder Bäckagården x6466071, i norr Våtemossen x6471099, i väster Tovatorps ägor y137400 i öster Tångabacken y1379225 centrum i socknen är beläget 58.43 grader nord 13.43 grader öst.

I den fysiska riksplaneringen är delar av Häggum upptagna som riksintresse för natur- och kulturvård och för det rörliga friluftslivet. 

Växtligheten domineras på bergens platåer och sluttningar i huvudsak av barrskog som på sluttningar övergår i blandskog med rika inslag av ädellövträd. I synnerhet på våren framträder häggen som troligen givit Häggum dess namn förledet hägg- och slutledet -um som betyder hem alltså häggens hem. De vilt växande körsbärsträden är också ett markant inslag i synnerhet vid blomningen på våren. Den rika växtligheten på sluttningarna är likartad den som finns vid alla platåbergen. Dokumenterade är Torrbackarna vid Höberg 1 (egentligen Pukabo öster om Höbergs backar och omedelbart söder om Ranstadsverkets industriområde) beskrivs som de finaste torrbackarna i Skövde kommun med backsippa, smalbladig lungört, spåtistel, trollsmultron, blodnäva, brudbröd, kungsmynta och den sällsynta fältgentianan. Från kullens topp kan man se kyrktornen på kyrkorna i Häggum, Sjogerstad, Dala och Stenstorp.

I Naturreservatet Sydbillingens platå ingår Våtemossen. Gårans naturreservat omfattar delar av gårdarna Stora Gåran. 

Östra och södra delen av Häggum domineras av öppen åker- och betesmark liksom efter vägen mot Bolum. Men skogen återtar varje dag nya marker främst genom igenväxning av ängar, hagar och betesmarker till följd av minskat behov betesmarker för husdjur.

Efterbearbetningen vid Ranstadsverket är avslutat och för närvarande pågår uppföljning i form av provtagning och analys av vatten både i flöden och i grundvatten. Driften vid Ranstadsverket har inneburit nya inslag i landskapsbilden. En ny ås av rester vid dagbrottet sträcker sig i SV-NÖ och Ö-V riktning och en ny skogsbeklädd kulle som täcker avfallstippen vid Höbergs backar/Blacke. Dagbrottet har förvandlats till en ny sjö Tranebärssjön i vilken ett rikt fågelliv håller på att etablera sig. Vid avfallstippen omformas de olika sjöar som hade med reningen av industriavloppsvatten att göra till yttrligare en ny sjö Blackesjön.

Bebyggelse och Befolkning

Bebyggelsen utgörs i huvudsak av traditionell gårdsbebyggelse och en del villor. Äldre mangårsbyggnader, även från 1800-talet, är i dag moderna bostäder som avstyckats antingen i samband med AB Atomenergis förvärv av gårdar för att bygga Ranstadsverket eller avstyckningar i samband med sammanläggning av jordbruksfastigheter. Ett antal fritidsfastigheter finns också som tidigare varit mindre gårdar. År 2000 dokumenterade Häggums Hembygdsförening 2 delar av bebyggelsen bl.a. samtliga bostads- och fritidshus. I allt fler gårdsmiljöer finns ladugårdar som inte används i jordbruksdrift längre och i stället har tillkommit stallbyggnader för det ökande antalet hästar i bygden.

Dominerande inslag i bygdens bebyggelse är fortfarande uranverket, i dag Ranstad Industricentrum, även om det 60 m höga silotornet revs redan i början på 1990-talet. Som ett tecken på ännu nyare teknik står på silotornets plats i dag en 60 m hög 3G mast för mobil kommunikation.

Folkmängden var den 31 december 2003 3, 214 invånare, 112 m 102 kv. Av befolkningen är 17 ålderspensionärer, 14 personer över 20 år som är födda i Häggum bor fortfarande kvar, 10 personer som är födda i Häggum har flyttat åter efter att kortare eller längre tid bott på annan ort. 18 personer har bott mer än 50 år i följd i Häggum. Äldsta invånaren är Ingegerd Olsbo 93 år yngst är Simon Ekengren och Karl Schönborg födda 2004. Därmed sagt att befolkningen dels är ungdomlig dels att det i takt med jordbrukets rationalisering och därmed tillgång på bostäder i fin miljö skett en stor inflyttning.

Arbetstillfällen finns inte många i Häggum utan i stort sett alla är hänvisade till pendling till närliggande tätorter. Antalet arbetslösa boende i Häggum har varit ett fåtal. Den samlade kompetensen är imponerande när en grov sammanställning görs av yrke och arbetsuppgifter. Administratörer i privat och offentlig förvaltning, Affärsbiträde, Arrendator, Banktjänsteman, Bygg- o anläggning arbetare och tjänstemän, Butiksägare, Dagbarnvårdare, Datakonsult, Civilanställda och officerare inom försvarsmakten, Chaufför lastbil och buss, Chefredaktör, Direktör, Entrepenör, Elektriker, Fångvårdare, Försäkringshandläggare, Grävmaskinist, Hushållslärare, Husfru, Industriarbetare och tjänstemän, Ingenjör, Jurist, Jordbrukare, Kantor, Kock, Kontorist, Lagerarbetare, Lärare i förskola, grundskola och komvux, Lokalvårdare, Läkarsekreterare, Miljöinspektör, Målare, Personlig assistent, Professor, Reparatör, Resebyråtjänsteman, Rörmokare, Servitör, Svetsare, Snickare, Sjuksköterska, Tandsköterska, Undersköterska, Verkstadsarbetare, Vårdanställd, Åklagare.

Den sammanlagda taxerade förvärvsinkomsten 4 utgör 29.549.300 kronor vilket innebär 190.640 kronor per person som avgivit deklaration. 

Näringsliv

Bygdens huvudsakliga näring är jord- och skogsbruk som är i snabb förändring. Från Ljunggrens sockenbeskrivning 1794 med jordbruk för självhushåll och överlevnad. Via E Johanssons 1950-tal där produktionen efter andra världskriget allt mer inriktades på att sälja produkterna, utöver det som behövdes för det egna hushållet. Till i dag då endast tre jordbruksenheter drivs av brukare som inte har annat arbete eller pension. Jordbruket kännetecknas i dag av stora enheter genom sammanslagningar och sidoarrenden samt av en hög mekaniseringsgrad. Havre, korn, rågvete är dominerande sädesslag i spannmålsodlingen men även råg, vete och oljeväxter odlas. Avkastningen på spannmål ligger runt 5.000 kg per hektar och vallskörden som i huvudsak tas som ensilage skördas två à tre gånger per år.

Jordbruksdriften i Häggum: 5
Företag med mer än 2 ha. åker; ägd åkermark 274 ha. arrenderad åkermark 302 ha. betesmark 155 ha. Brukningsform 4 helt ägda, 4 helt arrenderade och 10 delvis arrenderade. Medelareal per företag 31,5 ha som med ett ½ ha. överstiger medelarealen i Västra Götaland län.
Antal husdjur: 44 kor för mjölkproduktion, 98 kor för uppfödning kalvar, 200 kvigor tjurar och stutar och 187 kalvar under ett år. Baggar och tackor, 23 mer än ett år, 37 lamm 21 hästar och 8 höns. Svin finns ej.

Förändringar från 1999 för arealuppgifterna är försumbar däremot har förändringar skett när det gäller antalet husdjur. Antalet hästar är också högre än som redovisats på grund av många finns på fastigheter som inte ingår i Lantbruksregistret.

Egenföretagare finns ett antal inom följande näringsgrenar; affär/butik, elinstallation, grävmaskin- och entreprenad, bilreparationsverkstäder för både tyngre och lättare fordon och lastbilsåkeri.

Ranstad Industricentrum AB äger de byggnader och den mark som var AB Atomenergis uran-gruva och uranverk samt bedriver uthyrning 6 till följande företag och verksamheter:

  • Ranstad Mineral AB arbetar med uranåtervinning ur restprodukter från tillverkning av kärnbränsle.
  • Metal Work AB är ett verkstadsföretag.
  • Henrik Östh Transport AB ett åkeriföretag.
  • Sjöberg & Co AB samt Edwards Scandinavia AB tillverkar stämplar (Laser Stamp) baserat på ett eget patent samt impoterar och säljer en mängd produkter t ex fyrhjulingar, möbler, presentartiklar m m.
  • Sydkraft Sakab AB lagrar miljöfarligt avfall en verksamhet som upphör under oktober månad 2004.
  • Konvex lagrar köttmjöl, denna lagring tycks gå mot sitt slut.
  • GK Pellets AB säljer bränslepellets.
  • Ekopallkragen West AB tillverkar pallkragar i papp helt återvinningsbara.
  • Stenstorps Bil & Motor arbetar med service av tunga fordon samt skrothantering.
  • Häggums Offroaders hyr klubblokal.
  • AB Svafo hyr kontor i anslutning till arbetet med återställning.
  • Skanska hyr vissa ytor i anslutning till arbetet med återställningen.
  • Häggums Hembygdsförening – arkiv.

Service

För dagligvaruhandel och övriga inköp är Häggumsborna hänvisade till närliggande serviceorter Stenstorp 7 km, Skultorp 9 km och Skövde 15 km.
Skolorganisationen innebär att barnen har skolskjuts till Skultorp för låg- och mellanstadiet och till Skövde för högstadie- och gymnasieutbildning. När det gäller gymnasieutbildning så föreligger fritt val och studier sker på ett flertal platser utöver Skövde. Förskola och fritidshem finns för barnen från Häggum i Skultorp och Skövde. När det gäller sjukvård är de flesta inskrivna vid vårdcentralerna i Stenstorp och Skövde, närmaste akutsjukhus Kärnsjukhuset i Skövde. Äldrevården tillgodoses genom hemsjukvård och service i hemmet och platser vid kommunens äldreboende och servicehus i Skultorp och Skövde.
Postadressen är 520 50 Stenstorp och postens service sker genom lantbrevbäring.
Kollektivtrafik; bussförbindelse 7 linje 310, två tidtabellagda turer per skoldag i vardera riktningen Häggum-Skövde. Samt med ”närtrafik” beställd resa två timmar före avresa tre turer per dag måndag-lördag i vardera riktningen Häggum-Skultorp.
De allmänna vägarna är samtliga belagda och i relativt god standard.

Kultur

Med hänsyn till den omfattning som kyrkohistorien haft i tidigare socken beskrivningar så inleds detta avsnitt med den kyrkliga organisationen. Häggum bildar egen församling inom Norra Kyrketorps kyrkliga samfällighet, för närvarande på så kallad dispens och inom en kort framtid sett i historiens ljus kommer säkert församlingen att tvångssammanläggas med annan församling i samfälligheten. Kyrkoherde är Kjell Knutas och komminister Mats Bengtsson.

Häggums kyrka är byggd 1864 på den plats där den gamla kyrkan var belägen. Häggums nya kyrka uppfördes av byggmästare Anders Pettersson Värsås. I tornet finns två klockor, den stora från 1400-talet och den lilla från 1757. Bland inventarier bör nämnas altartavlan föreställande Kristus på korset med Maria och Johannes målad av O Ljungström och skänkt 1872 till kyrkan av dåvarande kyrkoherden Anders Johansson. Vidare den vackra dopfunten i sandsten från 1200-talet med rankornering samt en äldre predikstol och ett epitafium från slutet av 1600-talet. Vid restaurering 1998 återställdes kyrkan till sin ursprungliga nyklassicistiska stil efter tre restaureringar och ombyggnader under 1900-talet. I vapenhuset finns gamla gravstenar uppställda den ena över hattmakare Anders Wahlberg död 1762 och den andra över Dannemannen Jacob Bengtsson. Prästgården och Tovatorp Stommen är avyttrade och i privat ägo därmed finns efter 1000 år ingen kyrklig jord i Häggum.

Församlingens verksamhet består av gudstjänster och samlingar för äldre och daglediga och det finns en kyrkokör och en barnkör i övrigt sker gemensam verksamhet för hela samfälligheten. Kyrkliga syföreningen anordnar varje höst auktion vars inkomster går till missionen och social verksamhet.

Häggums Missionsförsamling inom Svenska Alliansmission firade 2004 sitt 125-årsjubileum och under lika lång tid har söndagsskolan varit verksam. Församlingens ungdomsverksamhet sker i Häggums UV-scoutkår (Unga Viljor). Missionshuset byggdes 1878 och firade 2003, 125 år. Varje höst anordnas Skördefest/Missionsauktion vars inkomster går till församlingens verksamhet och mission. Söndagsskolan och UV-kåren har avslutningsfester på våren och före jul.

Föreningsliv och folkrörelse har under hela 1900-talet haft en stark ställning i Häggum. De föreningar som finns 2004 är: Häggums Bygdegårdsförening, Häggums centeravdelning, Häggums centerkvinnor, Häggums Hembygdsförening, Häggums Idrottsförening (vilande), Häggums kyrkokör, Häggums kyrkliga syförening och Häggums offroaders. 

Genom Häggums Bygdegårdsförening har bygden i den gamla folkskolan fått en ändamålsenlig samlingslokal, Bygdegården, där den stora salen är nyrenoverad 2004.

Återkommande arrangemang i Häggum, med respektive arrangör, som det vilar en tradition över är; 

  • Julen dansas ut i januari – Häggums centerkvinnor.
  • Bygdevandring 1 maj m.fl. tidpunkter – Häggums Hembygdsförening.
  • Friluftsgudstjänst annadag Pingst – Häggums Missionsförsamling.
  • Firande av Nationaldagen – Häggums hembygdsförening.
  • Resning av och dans runt midsommarstången midsommarafton – Häggums Bygdegårdsförening.
  • Friluftsgudstjänst söndagen efter midsommardagen – Häggums församling.
  • Skördefest och Höstagille okt./nov. Häggums Hembygdsförening.
  • Kyrkkaffe 1:a advent – Häggums centerkvinnor.

Häggumsbygdens historia sträcker sig 10.000 år tillbaka och bygden är och har varit rik på fornminnen från olika epoker. När Ranstadsverket byggdes godkände riksantikvarieämbetet att fornminnen inom det blivande industriområdet fick undersökas och tas bort 8. Därmed försvann hälften av samtliga fornlämningar i Häggum. Kompletterade inventering i samband med utgivande av den nya ekonomiska kartan har kompletterat bilden med några tidigare ej kända fornminnen. 2004 sker en ny inventering av fornminnen- och kulturlämningar i skogsmark vilket innebär att den torpinventering som Hembygdsföreningen gjort och dokumenterat bl.a. i olika vandringsleder i framtiden kommer att återfinnas i ett nationellt register. Hembygdsföreningen försöker levandegöra vårt kulturarv och det står till förfogande dels i vårt arkiv som finns i Ranstadsverkets arkivlokaler dels på vår hemsida 9.

Av kulturhistoriskt intresse är också att bygatan i sin sträckning före laga skiftet 1855 är intakt i sin sträckning genom byn. Fem gårdar ligger där kvar på sin ursprungliga plats. På Häggums tå har den sista av socknens ryggåsstugor ”Emmes stûva” bevarats genom Hembygds-föreningens försorg. 

Slutord

Thure Ljunggren beklagar i sockenbeskrivning sockenborna och betecknar ”deras tröghet att gå från fädernas bruk även uti saker av vilka de se den påtagligaste nytta” som osed. Läget är i dag ett helt annat all tillgänglig modern teknik används både i näringsverksamhet och i hem, vissa kan tycka att det går för fort även i nutid men så har det säkert varit under alla dessa 210 år.

Som osed betraktar han också sockenbornas ”ärvda hat till Adel och Herrar, dem de i allmänhet kalla Knappa Karlar”. Något av detta finns nog djupt rotat i bygden. Inför den samlade kompetens som Häggumsborna i dag besitter har både exploatörer och andra som velat påverka vår bygd fått erfara hur starkt försvaret är för vår bygd och de värden denna står för.

Med denna sockenbeskrivning vill Hembygdsföreningen knyta ihop historien såsom vi har den dokumenterad i en period på över 200 år. Vi hoppas därmed bidra till kunskap om den rika historien i vår bygd och om villkoren för dem som där levt och verkat.


1 Skövde naturguide, Skövde kommun 2003.
2 Fotoprojekt 2000, Häggums hembygdsförening.
3 Statiska Centralbyrån, SCB.
4 Preliminärt taxeringsutfall 6.10.2004 med 99,3 % av deklarationerna godkända, Skatteverket.
5 Utdrag ur Lantbruksregistret 1999 för Häggums församling, Jordbruksverket.
6 Uppgifter från Ranstad Industricentrum 3.10.2004.
7 Tidtabell 13 juni 2004 – 11 juni 2005, Västtrafik.
8 Rapporter över den kulturhistoriska undersökningen i Häggums socken, Västergötland. 1959:I-V 1960.I-III, Riksantikvarieämbetet.
9 www.hembygd.haggum.nu