Häggums by

Vandra till Tångabacken – Utmarken

Publicerat den
Karta Tångabacken – Utmarken

Börja denna vandring från någon av parkeringsplatserna vid Källstorp eller Rosenlund på vägen Häggum-Skövde.

Går den väg som leder öster ut mellan Källstorp och Rosenlund – allmänt kallad ”Mösavägen” 3,0 km till Häggums utmark och boplatserna där. Förutom att vägen var utfartsväg för gårdarna i Tångabacken och ett soldattorp är den också väg till ägorna som tillhörde Lars-Larsgårdarna, Allmänningen och två Toragårdar. När det gäller Lars-Larsgården är det de gårdarna som låg i eller i anslutning till Ranstadsverkets industriområde och de hade alltså lång väg till sina utmarker.

Nr. 32 Soldattorp 336

På höger sida när vi vandrar ner mot mossen. Soldattorp ingående i en grupp om fyrasoldattorp.
Skaffaregården. Rote nr 336 Skaraborgs regemente Höjentorps kompani.
Soldater:

  • Lars Jonsson, a 1693
  • Johan Jansson Skaffare, f 1692, (gm) 1716
  • Sven Strömdal, f 1754, a 1785
  • Anders Ask, f 1770, a 1803 (i Stralsundsbataljonen 1807)
  • Anders Toll, f 1786, a 1808
  • Anders Hök, a 1808
  • Jonas Frisk, f7/8 1786
  • Lars-Olof Fyr, f 16/4 1798
  • Johannes Blom,f 21/8 1819
  • Johannes Toll, f 1/1 1813 a 1838
  • Gustaf Hägg, f 7/1 1822 a 1839
  • Erik Stark, f 6/10 1825 a 1846
  • Anders Lås, f 23/6 1836 a 1861
  • Svante Källman, f 1847 a 1868
  • Frans Gustaf Skatt, f 10/11 1862 a 1882
  • Karl Gustaf Berg, f 1861 tjg 1882-1893 här, då han bytte nr och torp med –
  • Sven August Biljer, 1867 i Skövde a 1887 tp från nr. 341 och byte 1893 med Berg.

Torpet rivet och sammanlagt med nr. 335 Smedbacken. Uppgifterna hämtade ur Skultorpsbygden och ur det digitala soldatregistret.

Vi vandrar vidare österut, tar först till vänster i nästa vägskäl och sedan till höger över tegarna ner till Tångabacken. Fram till på 1960-talet fanns två lador, en på Toragården och en på Brännebacken. I dessa lador bärgade man in skörd på sommaren och hösten som kördes hem på vintern.

Tångabacken

Bilden är tagen mot norr på den plats där vi passerar kanal två innan vi går in på Tångabacken. Enligt ortnamnsregistret betyder Tånga – gärdesmark och uddar.

Vi kommer till tre gårdar som kallas Tångabacken men de har olika beteckningar i jordregistret. Det tycks också vara ett fel i kyrkobokföringen eftersom Tekla Holmgren förts på Håkan-Uddsgården men vi vet definitivt att hon bodde och att hennes hus låg på Lars-Larsgården, därför reserverar vi oss för viss osäkerhet i denna beskrivning.

Tångabacken Alstrands.
Bild Forsmans.
Kan någon tala om vem flickan på bilden är?

Nr. 35 Tångabacken Alstrands

Häggum Allmänningen 22:3, Björkelund (tillhör i dag Bossgården 25:13)
Sist boende: Alstrand, Anders Johan, Född 1/7 1878 i Gudhem Död 20/7 1952.
Gift 9/12 1919 med Elin Augusta Svensson född 12/8 1881 i Forshem fl. till Bredsäter 18/11 1952. Barn:

  • Ester Lauretia Elisabeth född 3/7 1915 i Ullervad.
  • Kerstin Maria Sofia född 7/2 1922 i Ullervad
  • Fosterdotter Ingrid Margareta Persson född 22/11 1935 Mariestad.

Nr. 36 Tångabacken Bengtssons

Tångabacken Bengtssons

Häggum Håkan Uddsgården 1 :6 (tillhör i dag Ranstad Industricentrum 3:9)
Ett stort antal personer är kyrkobokförda på fastigheten men det är osäkert vem som var den sist boende. En förklaring till namnet ”Bengtssons” är att det i kyrkoboken anges: Anders Gustaf Johansson / Bengtsson född 8/10 1847 i Häggum död 30/3 1911 gift 7/4 1874 med Kristina Charlotta Karlsdotter född 2/7 184 7 i Rådene.
Paret hade sex barn.

Nr. 37 Tångabacken Teklas

Häggum Lars-Lars gården 5: 11
Holmberg, Tekla Ottilia, Född 5/12 1889 i Vamhem, Död 10/12 1963 i Häggum. Intogs 27 /11 1963 på Sjöryds sjukhem i Hjo. Ogift.
Hon vilar i sydöstra hörnet på Häggums kyrkogård gammalt kallat fattiggravarna.

Bild Forsmans.
Tångabacken Teklas.

De tre gårdarna i Tångabacken ligger på det som före laga skiftet var Utmarken, gemensam för Häggums by. Lantmätare kunde vid laga skiftet använda både utmark och ängar för att tilldela de som fick flytta längst bort från bygemenskapen lite extrajord.


Striden med Rådene om gränsdragningen.


Mellan Häggums och Rådene byamän rådde tvist rörande rågången.
För slitande av förstnämnda tvist sammanträdde efter skedd kungörelse, skiftesdelägarne från Häggums och Rådene byar i Häggum Bossgården den 8 aug. 1803. Häggums byamän företedde därvid en av framlidne lantmätaren M. Bosell år 1713 upprättad geografisk karta, enligt vilken sockengränsen utvisades gå i en linje från ”Ohlsjö Os” på Billingen till ”Fädrefven Gårehom” i skillnaden mellan stora och lilla Gårans odalägor, därifrån över Ekeskogens och Hämmingstorps odalägor ned till ”Skinnevads Hall” vid vägen mellan Häggum och Rådene, från denna hall till Rävakulla kvarn, som kallas ”Oferstena Julgraf’, samt slutligen därifrån och till ”Höljestens Hall”. Denna sockengräns bestyrktes även genom tingsrättens undersökningsprotokoll av den 3 februari 1690, som företeddes i utdrag.
Rådene byamän bestredo emellertid, att Rävakulla kvarn eller den s.k. ”Julgraven” utgjorde gränsmärke, påstående att gränsen i stället ginge rakt s beskrivning kunna författas förrän ägoutbyten blivit verkställda och skillnaderna i möjligaste mån rättade. Det samma gällde även de i väster belägna hemmanen. Gränsen mot kronoparken, vilken enligt gammal hävd och dokument räknades sträcka sig efter Billingens högsta klint, ansågs även säker, oaktat dess instening stod dels i ”Brunnurna äng” och dels invid byn. Från Skinnevads hall till Höljestens hall, vilket de likväl icke på något sätt kunde bestyrka.
För att taga denna skillnad uti ögnasikte, förfogade sig lantmätaren och alla vederbörande till platsen i fråga. Början gjordes vid Skinnevads hall, vilket ställe erkändes på ömse sidor. Härifrån utvistes så gränsen rakt fram till den s.k. Julgraven – densamma som av lantmätaren Benjamin Risberg vid år 1785 företagen mätning uppgivits belägen på häggumssidan och även då av Rådene byamän bestridd, men icke densamma som på 1713 års karta upptages, vilken är belägen mera i öster och inom Rävak:ulla ägor utmed bäcken.
Från Julgraven utvistes Höljestens hall, strax invid hemmanet Höljesten, dit gränsen gick över Häggums bys och Höljestens odalägor.
Sedan dessa märken således blivit besiktigade och sockengränsens sträckning diskuterats, föreslog lantmätaren, att från Skinnevads hall skillnaden skulle läggas i rät linje till den år 1785 utvista Julgraven och därifrån mot Höljestens hall till dess diket i mossen mellan Häggums och Hölj estens ägor vidtog. Härigenom bleve skillnaden någorlunda jämkad i utmarken medan beträffande odalägoma ersättning skulle lämnas å ömse sidor för vad den ena byn genom den föreslagna rätningen fick lämna till den andra.
Med detta förslag voro Rådene byamän nöjda, men häggumsborna ville icke, att någon rubbning skulle ske i odalägorna.

Som dagen skred till ända utan att parterna kunde enas, uppsköts ärendet till påföljande torsdag, då alla
vederbörande åter skulle infinna sig i Bossgården, för att härutinnan vinna något slut, antingen genom förening
eller ·sakens förvisning till behörig domstol.
Under de två påföljande dagarna förrättades ägoutbyten och skillnadsrätningar mellan Häggums by samt
angränsande byar och hemman, utan att några som helst till protokollet förda tvister därvid uppstodo.
På utsatt dag, den 11 aug. sammanträdde åter Häggums och Rådene byamän, varvid efter en stunds
överläggning och vissa ändringar förut nämnda proposition till förening antogs. Dessa ändringar inneburo, att
häggumsborna i princip avgingo med seger. Någon rubbning i odalägorna kom icke till stånd och vad utmarken beträffar, blev det tvistiga området genom den antagna förlikningen delat mitt itu.
Ur Bolumssamlingen, Skara Museum. Nedtecknat av Hilmer Johansson i Bolum.

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning ·och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■. Sockengränsen Häggum-Rådene har i gränslinjen markerats med +.

Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter boplatsen. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering, med reservation för feltolkningar och andra fel.

Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta.

Om Ni vill ta del av material i arkivet kontakta någon i Hembygdsföreningens styrelse.

Karta: Som underlag har använts kopia av ”Reproduktion i svartryck av Ekonomisk
konceptkarta över Skaraborgs län åren 1877-82″ bearbetad i dator av Bengt Kindbom med
stöd av Stig Bood.
Uppgifter har hämtats från ”Ortnamnen i Skaraborgs län” del XII Valle Härad.
Uppgifter ur folkbokföringen: Anders Larsson.
Uppgifter ur soldatregistret Stefan Agnar.
Text Bengt Kindbom granskning Barbro Bood

Tack för det intresse Ni visat vår hembygd.

Häggums Hembygdsförening.