Ordföranden har ordet

Årsmöte 2013

Publicerat den

Den 13 mars hade hembygdföreningen årsmöte Häggum Bygdegård.
På programmet stod filmförevisning av tre av Leif Croonas filmer. I den första filmen fick vi följa en ”vandringskvinna” genom skogen till gamla torpruiner i den andra fick vi besöka flera konstnärer i Vallebygden och se hur de arbetade. Den tredje filmen handlade om ”vindmannen” Bengt Hornebrant från Eggby. Bengt Hornbrant medverkade själv i filmen. Han är poet och naturmänniska, en mycket säregen man. Alla tre filmerna innehöll många vackra naturbilder från Vallebygden.
Efter kaffe med semla följde årsmötesförhandlingar.

Ordföranden har ordet

Till minne av Bengt Kindbom

Publicerat den

Genom Bengt Kindboms bortgång har Häggums Hembygdsförening inte bara mist sin ordförande under 34 år utan framför allt en god vän och bygdens ”motor”. Att vara ordförande under en så lång tid är en oerhörd gärning och dessutom leda föreningen till att utvecklas till en hembygdsförening i tiden. Detta är en bedrift som vi nu minns med stor tacksamhet.

Bengt hade ett brinnande intresse och en varm känsla för sin hembygd. Han hade tagit till sig historien och de gamlas berättande och förde det vidare till kommande generationer. Men lika mycket som han hade historien i ryggraden hade han också en förmåga att hantera detta på ett ”modernt” sätt. Han hade en oerhörd kunskap inom skiftande områden. Dessa kunskaper delade han gärna med sig av och delegerade arbetet i vår förening på ett sätt som fick många att växa med sin uppgift. När något skulle utföras visste han alltid vägarna i byråkratins labyrinter och hjälpte på så vis många att nå målet.

Bengts arbete och engagemang lever vidare i oss med tacksamt minne och ska ge oss kraft och inspiration att arbeta vidare för vår bygd. Må vi också kunna se våra uppgifter i Hembygdsföreningen som nya möjligheter, precis så som Bengt skrev i sitt sista inlägg.

/Styrelsen

Föreningens jubileum

Föreningen 50 år, 1954-2004

Publicerat den

Häggums hembygdsförening firar den 13 november 2004 50-årsjubileum. Femtio år kan tyckas vara en kort tid men i vår hembygd Häggum har på dessa år skett en stor omdaning.

Största förändringen var AB Atomenergis byggande av Ranstadsverket i början av 60-talet och som nu är ett avslutat kapitel och marker och industriområde åtgärdats i ett omfattande återställningsarbete. Många gårdar försvann då och jordbrukets rationalisering har gått vidare och idag finns finns endast tre jordbruk där brukarna inte har annat arbete eller pension.
Efter år av befolkningsminskning har invånarantalet ökat och föryngrats under senare år. Två affärer har försvunnit liksom skolorna, bastun, kvarnen, sågen och smedjan. Tillkommit har grävmaskins-firma, bilverkstad, elinstallation och småföretag vid Ranstad Industricentrum. Går vi några år före föreningens bildande fanns poststation och Häggum var egen kommun.

Det var vid sista kommunalstämman som en kontaktnämnd valdes och som bl.a. ledde till att hembygdsföreningen bildades.

Förberedelser

”Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med sockenbor inom Häggums socken inför kontaktnämnden vald å Häggums kommuns sista kommunalstämma den 27 dec. 1951. Sammanträdet hållet efter kyrkostämman i Folkskolan den 28 dec. 1953. 

§ 1
Att justera dagens protokoll valdes Erik Thorell, Backgården och Karl Kindbom, Torsborg 

§ 2
Av intresserade personer inom Häggum hade framkommit förslag om undersökning av möjligheten att söka bevara det gamla sockenmagasinet beläget å Prästbolets mark. 

Diskuterades frågan och ansåg de närvarande att som detsamma förmodligen är socknens äldsta byggnad vore det synnerligen önskvärt om det kunde bevaras åt eftervärlden och beslutade mötet att en kommitté på 4 personer skulle utses för utredande av äganderätten till detsamma samt för övrigt de åtgärder som lämpligen bör vidtas för det gamla sockenmagasinets bevarande. 

§ 3
Likaså beslutade sammanträdet att uppdra åt den föreslagna kommittén att även utreda frågan om förvärv av Emma Jonssons stuga Blommelund så att densamma kunde bevaras åt eftervärlden. 

§ 4
Till utredningskommitté för ovannämnda ärende utsågs enhälligt Hrr. Kurt Ståhl, Smedbacken, Nils Forsman, Rosenlund, Eskil Larsson, Tovatorp och Erik Jonsson, Skattegården med Kurt Ståhl som sammankallande.

Justerat
Erik Thorell
Karl Kindbom
Som ovan
Evald Johansson
Sammanträdets ordf.”

Bildandet

Den 28 april 1954 anordnades ett offentligt möte i Häggums Folkskola. Då beslutades att bilda en hembygdsförening och namnet skulle vara Häggums Hembygds- och Fornminnesförening. En votering förekom redan vid första mötet då stadga skulle antas gällande vem som skulle överta eventuell egendom vid föreningens upplösning. Beslutet blev att denna skulle övergå till kommunen medan motförslaget var att församlingen skulle överta eventuell egendom. 

Den första styrelsen fick följande sammansättning: Kurt Ståhl ordf. Anders Siljedahl sekr. Erik Jonsson kassör, Rune Kindbom, Nils Forsman och Eskil Larsson. Medlemsavgiften fastställdes till 2:- kr. 

Förutom kaffeservering och förhandlingar så hölls anförande av ombudsman Sigvard Östäng RLF Skara om ”Fäboliv i Hälsingland” och filmen ”Delsbostintan berättar” visades.

Sockenmagasinet

Sockenmagasinet stod främst bland det som borde åtgärdas enligt det inledningsvis citerade protokollet. Under många år var detta också återkommande i beslut och årsberättelser. 

Vid första sammanträdet efter bildandet gjordes en framställning till församlingen om att äganderättsfrågorna borde utredas. Likaså ansåg styrelsen att församlingen borde överta parken. Årsmötet 1955 ansåg detta vara intressantast i den fortsatta verksamheten. 

Underhålls- och planeringsarbeten diskuterades vid möten de följande åren och fram till 1961. Därefter finns inga anteckningar om sockenmagasinet och parken eftersom församlingen övertar ansvaret och på ett förtjänstfullt sätt vårdar en värdefull del av den gamla socknen. Vissa inventarier finns placerade i sockenmagasinet en upplåtelse som föreningen är tacksam för.

Emmes stûva

Även ”Emmes stûva” stod främst bland det som borde bevaras. Till styrelsemötet den 31.10. 1957 hade föreningen fått erbjudande från Skultorps kommuns socialnämnd att köpa huset för 200:- kr. Styrelsen beslutade tacksamt anta detta erbjudande och beloppet skulle betalas innevarande år. Kollekt skulle tas upp vid hembygdsafton den 6 nov. i skolan. Kollekten inbringade 40,57 kr. enligt kassaboken. 

Beslut om rödfärgning och murningsarbeten togs på styrelsen i maj 1959 och mer om underhåll och dess utförande ges i citat ur årsberättelsen nedan. Om uthuset skulle rivas eller taket förbättras diskuterades 1961. Beslutet blev att taket skulle läggas om. 

Årsmötet 1970 beslöt enhälligt att som gåva av syskonen Forsman mottaga tomten under villkor att föreningen bekostar avstyckningen. Kostnaden för avstyckningen blev 1.140,40 kr. Vid årsmötet 1973 kunde styrelsen meddela att föreningen fått lagfart på tomten. Därmed var det som nu är vår hembygdsgård en komplett enhet med tomt, ryggåsstuga, ladugård och uthus. 

Frågan om att täcka om taket på ladugården inleddes 1977 med besiktning av husen. Kommande vinter var dock vassen på Hornborgasjön för dålig och den första vasskörden togs vintern 1978/79. Den gången fick vi ihop hälften av de 50 tjog kärvar som behövdes. Det skulle sedan dröja ända till vintern 1983/84 innan resterande vass hämtades från Hornborgasjön. Taket på ladugården täcktes om i maj 1984 av Bertil Carlsson, Vartofta. Han har förmedlat oss kunskap som få idag besitter. 

Eftersom vassen räckte till mer än ladugården beslutades i juli 1984 att också stûva skulle få vasstäckt tak. Under juli och aug. revs det gamla tegel- och halmtaket av nytt undertak lades på och i sept. täcktes detta med vass och torv som mörn. Kostnaderna för 1984 års arbete uppgick till cirka 10.000:- kr. 

1985 vandringen som föreningen fått från Granqvists gjordes i ordning vid ladugården. 

1986 uppsättning av flaggstång. 

1987 vedboden gjordes om till skomakarverkstad som nu inrymmer den skomakeriutrustning som föreningen fick efter Evert Jonsson som tillhört Frans Skatt. 

1991 brunnsvågt sattes upp på brunnen som ligger på Lundells mark som vi nu får disponera. 

1992 hela eken tas ner och blir virke till bl.a mjölkbord och brygga till vandringen, nya portstolpar och port till trädgården. 

1993 ger årsmötet styrelsen i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att renovera golv och spismur i stûva. När golvet revs upp i rummet visade det sig att även timmerstockarna var uppruttna. På grund av den rådande arbetsmarknaden med stor arbetslöshet erbjuder länsarbetsnämnden ALU arbete för ideella föreningar varför två byggnadsarbetare var sysselsatta under hösten.

1994 det omfattande arbetet med underhåll av ryggåsstugan fortsatte med 15 arbetstillfällen under året. Murstocken har satts istånd, ny bjälklag är på plats och väggarna i rummet har fått ny beklädnad.

1995 nya golv har lagts in , nya och begagnade listverk har satts upp, spisarna har setts över, Rolf Larsson har målat invändigt och Gunnel Johansson utvändigt och en grupp damer har tapetserat rummet. Totalt har renoveringen kostat 22.100 kronor. Återinvigning skedde med sillsexa den 5 augusti 1995.

1996 nocken på ladugårdstaket ”mörnades” och elektrisk stolpe och sträva av ek från första elledningen i Häggum sattes upp.

1998 ny ytterdörr till stugan tillverkad av Henry Ohlsson.

1999 underhåll av stängsel, målning av ladugård och uthus, ny flaggstång.

2000 byte av vindskivor på stugan.

2001 upprustning av stängsel, diverse målning och ny mörning och nya poll till ladugårdstaket.

2002 under hösten konstaterades hussvampangrepp på två ställen i uthuset vid Emmes. Anticimex konstaterade att det var äkta hussvamp som måste saneras bort och har sedan följt saneringsarbetet, gett anvisningar och lämnat förslag till åtgärder. Saneringen har bestått i att angripet trä har eldats upp på platsen samt angripen jord och betong har tagits bort. Dessutom har dränering lagts ned både runt ryggåsstugan och uthuset för att minska fukten i jorden.
Återuppbyggnaden har bestått i att lyfta huset och gjuta en betongplatta över torpargrunden på en bädd av singel. Båda gavlarna på huset är nya och dasset är helt nybyggt.
Uthuset har fått en bättre funktion efter renoveringen. Skomakarverkstaden är åter på plats men därutöver har vi fått mer golvutrymme eftersom källaren är borta och den ytan som frigjorts kommer att användas för att ställa ut olika föremål som vi har i vår ägo.
Totalt har material och konsult kostat cirka 15.000 kronor och 500 ideella arbetstimmar har utförts. Arbetet med renoveringen avslutades lagom till hemvändardagarna i augusti 2003.

Ett oskrivet blad

I Riksförbundets för Hembygdsvårds tidskrift ”Bygd och Natur” har Gunnar Arnborg skrivit att ”Ett oskrivet blad är inte mycket värt, men antecknar man där några rader om vår egen historia får för de flesta papperet ett oersättligt värde bara efter några år”. Därför citerar vi ur årsberättelsen för 1959 följande som beskriver en arbetsvecka utförd av engagerade hembygdsvårdare i vår förening.

”Från tisdagen den 2 t.o.m. lördagen den 6 juni då Häggums kyrkklockor ringde in helgen hade det arbetats med en aktivitet från medlemmarnas sida som resultera i att nu står våra byggnader från gången tid i välvårdat skick. Vår klenod ”Emma Jonssons stuga” fick ny murning med en gammal hallskorsten hämtad delvis från Hansagården delvis från Källeberg. Vidare brädfodrades den och står nu nymålad. Den är vacker i sin omgivning och med tankens hjälp en länk mellan nuet och svunnen tid. Samtidigt plockades allt tegel om med dithörande arbete på ”Sockenmagasinet” vilket då fick rappat stenfoten med fin vit kalkfärg utanpå, nymålat även det tillfredsställande och snyggt i sin omgivning. Enligt gamla protokoll har om denna byggnad varit stridigheter, men nu gick det hela i fridens och gemytets tecken. För firandet av Svenska Flaggans dag snyggades land, gräsmatta upp och gången fick grus vilket även räckte till grusgolv i bottenplan. Arbetskostnad och material vid Blommedalen och magasinet blev tillhopa 383:- kr.”

Flaggans dag / Nationaldagen

Hemvärnet firade 1954 första gången svenska flaggans dag i Häggum med tal och medverkan av musikkåren vid P4, uppmarsch till kyrkan och andakt. 

När styrelsen sammanträdde i maj 1955 beslutades att firandet skulle ske i föreningens regi. Högtidligheten skulle förläggas till gamla prästgårdsparken och med avslutning i kyrkan. Ett fosterländskt tal skulle hållas av lantbr. Carl Lindèn, Nolheden. Vidare skulle kollekt upptas till insamlingen ”Sverige hjälper”. För denna hålls tal av Anders Siljedahl, Häggum. Vid aftonbön i kyrkan skulle vi anhålla om kyrkoherde Melins hjälp och biträde. Kyrkokören hade lovat medverka med sång såväl i parken som i kyrkan. Kaffe och läskedrycker skulle serveras till ett pris av 1:- kr. 

Med detta utförliga plock ur protokollet visas hur grunden lades till en fin tradition i Häggum. Programmet har under åren inte genomgått några större förändringar. Hemvärnet återkom 1958 och firandet samarrangerades fram till början av 1970- talet. Häggums UV-kår har senare kommit att delta i firandet och fanvakten i kyrkan. De senaste åren har folkdansuppvisning av olika folkdanslag varit ett stående inslag i firandet. 2004 i samband med 50 årsjubileet medverkade Hemvärnets Musikkår med ett storstilat musikprogram. 

Följande talare har medverkat (tyvärr saknas dokumentation om talare för några år):

1956  Helmer Karlsson, Värsås 1957  Bertil Edvinsson, Floby 1958  Nils Engmyr, Skövde 
1959 Hildur Säll, Våmb 1960 Ruben Melin, Sjogerstad 1961 C-A Arvidsson, Skövde 
1963 Bengt Larsson, Sjogerstad 1964 Olof Nilsson, Sjogerstad 1965 Anders Siljedahl, Häggum 
1966 Thord L:son Tannerheim, Skövde 1967 Ruben Melin Skultorp 1968 L G Hellberg, Skultorp 
1972 Josef Thunerstedt 1973 Gösta Karlsson, Karleby 1974 Bengt Larsson, Berg 
1975 Bengt Kindbom, Häggum 1976 Torsten Smith, Skara 1977 Bengt Börjesson, Falköping 
1978 Karl Leuchovius, Värsås 1979 Barbro Jespersson, Tidaholm 1980 Oskar Björklund, Sjogerstad 
1981 Berit Hange Persson, Lugnås 1982 Britta Arpe, Skövde 1983 Sven-Axel Hallbäck, Varnhem 
1984 Maria Campbell, Skövde 1985 Ragnwald Reinsjö, Varnhem 1986 professor Hannes Ahlvén och författaren Sven Anér 
1987 Anders Siljedahl, Häggum 1988 Birgit Ajneståhl, Lidköping 1989 Christina Åbom, Sjogerstad 
1990 Bertil Kamph, Skövde 1991 Hans-Gunnar Carlsson, Skövde 1992 Eva Åsbrink, Skara 
1993 Per-Åke Larsson, Frösve 1994 Rolf Green, Falköping 1995 Birgitta Nyman, Stenstorp 
1996 Bo Malmquist, Skultorp 1997 Birgitta Carlsson, Edåsa 1998 F.ärkebiskop Gunnar Weman 
1999 Ulla Olander, Skövde 2000 Anders Flanking, Skövde 2001 Christina von Brömsen 
2002 Erland Johnsson, Skövde 2003 Inger Widhja 2004 Överste Anders Lindberg, Skövde 

Från många håll har omvittnats på vilket värdigt sätt föreningen firat nationaldagen och därmed påmint om det värde som ett fritt land och fred representerar. Ett stort tack måste riktas till dem som under årens lopp medverkat vid genomförandet och de som ständigt återkommit som deltagare och utgjort grunden för att traditionen förts vidare.

Friluftsgudstjänster

En av sommarens friluftsgudstjänster har Häggums församling sen 1960-talet hållit i trädgården vid Emmes stûva. Sedan drygt tio år tillbaka håller även Häggums Missionsförsamling en friluftsgudstjänst i pingst vid Emmes. Vädret har endast vid ett fåtal gånger satt stopp för gudstjänstfirandet ute så gudstjänsterna vid Emmes har nu blivit en väl förankrad tradition.

Resor

Åren 1956 till 1961 anordnades ett antal resor som var mycket uppskattade. Resmålen var följande: Tiveden, Kinnekulle/Kålland, Ulricehamn/Åsunden, Dalsland, Rottneros/Värmland och Tjörnbroarna. 1963 beslutades att utreda en eventuell resa tillsammans med RLF. Någon sådan kom dock inte att genomföras.

Torpinventering

En studiecirkel om gamla boplatser och torp genomfördes 1978 med cirka tio deltagare. Ett omfattande dokumentationsmaterial finns och utmärkning har skett av boplatser och andra platser av intresse som fått koordinaten angiven vilket underlättar för de som vill söka. Vid ett årsmöte beslutades att anordna en torpvandring ”för att så många som möjligt skall få tillfälle att komma med och se hur våra förfäder bott en gång i tiden”. En lördag i slutet av maj ansågs lämplig (helst en vacker sådan).
För att ge många denna möjlighet inte bara vid anordnandet av torpvandringar utan också enskilt har en led märkts ut från Källeberg och upp på Billingen. Denna led passerar elva gamla boplatser. Leden är också väl dokumenterad i en särskild skrift. Vandringsleden invigdes den 17 maj 1987 och sedan dess har många gått den inte bara Häggumsbor utan också skolklasser och grupper utifrån. Genom ett extra anslag från Skövde kommun kunde under 2003 de sista 25 märkningar av gamla boplatser sättas upp.

Kultur- och naturleden Häggums by-Döves-Lôttes

Under 2002 och 2003 har den gamla vägen mellan Döves och Lôttes röjts och märkts ut. Den invigdes den 3 augusti 2003 i samband med hemvändardagarna. Häggum har nu fått en sammanhängande vandringsled från byn via Källeberg-Döves-Lôttes-Svaneberg- Smedbacken och åter till byn på 8,2 km. Den beskrivning som har tagits fram omfattar ett 80-tal före detta och befintliga boplatser samt övriga natur och kulturförhållanden. Föreningen har fått tillstånd från N.Kyrketorps kyrkliga samfällighet att sätta en skylt på kyrkstallet där beskrivningen kan hämtas i gamla brandreskapsboden för den som vandrar på egen hand.

”Böndernas Hus”

Inom Häggums socken fanns under 1900-talet ett antal ”föreningar” för att anskaffa gemensamma maskiner till jordbruket. Utgångspunkten var både ekonomisk och praktisk för det gällde maskiner som inte användes i större utsträckning och därför kunde gå runt bland en grupp gårdar. Exempel på sådana maskiner var tröskverk, kapsåg, vedhuggare, potatisupptagare m.m.
Ett sådant exempel är ett långhalmsverk som ägdes av Erik Thorell Backgården, Samuel Levander Gröneberg, Georg Sträng Pukabo, Napoleon Sträng Lars-Larsgården, Evald Johansson Pukabo, Fritz Alm Allmänningen, Bertil Wilhelmsson Toragården och Nils Johansson Bäckagården. Tröskverket är tillverkat av Simeon Jansson Igelstorp. Det är transportabelt och så brett att nekerna matades ned med långsidan. Halmen bands sedan till nya kärvar för förvaring och hantering. Tröskverket användes senast i slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet.
Tröskverket är stort och omfångsrikt varför det behövdes en plats att ställa det på när det inte användes och därför byggdes ett särskilt hus 1946. Detta placerades vid äldsta vägen mot Stenstorp i gränsen mellan Håkan-Uddsgården och Höberg i dag på mark som ägs av Gunvall Levander.
Namnet har skapats av Sven Jonssson Bäckagården som kallade föreningen som ägde tröskverket för ”Häggums förenade långhalmsbönder” och huset där tröskverket står uppställt för ”Böndernas Hus”. Hembygdsföreningen och Gunvall Levander har kommit överens om att föreningen får ta över huset med inventarier och som motprestation underhåller det i framtiden. Den 8 och 15 maj 2004 målades det med rödfärg och pryder nu sin plats.
I byggnaden kommer Hembygdsföreningen att förvara ytterligare lantbruksredskap som har med skörd att göra.

Övriga aktiviteter

Linodling

Lin odlades sommaren 1979 och den efterföljande beredningen: torkning, rötning, torkning, bråtning, häckling och skäktning pågick i etapper de följande åren för att nå sitt slutmål med att linet spanns vintern 1984. Detta var ett aktivt arbete av ett antal kvinnor i föreningen som fört ett kulturarv vidare. Vid årsmötet 1982 visades diabilder från arbetet med linet och de redskap som använts förevisades.

Folkskolan 150 år

Folkskolan 150 år firades 1992 i skolan med presentation av Häggums skolhistoria och utställningar trots att där inte varit skola på många år.

Hembygdens år

Av en tillfällighet kom hembygdens år 1984 att sammanfalla med ett av föreningens dittills aktivaste år vad gäller arrangemang och arbete. Så har det inte alltid varit. Årsberättelsen för 1962 andas inte optimism. Verksamheten var låg och medlemmarna få. Häggums socken stod inför sin största förvandling sedan skiftet. 

Hembygdens år innebar två trivsamma uppgifter för föreningen. Att ta emot och föra vidare den budkavle som vandrat mellan hembygdsföreningarna i Västergötland från V Tunhem på valborgsmässoafton till Skansen där den överlämnades den 26 aug. 1984. 

Kavlen överlämnades till Häggum från hembygdsföreningen i Värsås med omnejd. Från Häggum fördes kavlen vidare till Skultorps fornby. Referat från Skövde Nyheter.

”ETT LYSANDE FÖLJE
Det var ett sällsamt följe som kom vandrande den gamla ”Oxavägen” från Skulale till Fornbyn i Skultorp. Där kom drängar och pigor, bönder och bondmoror vandrande på väg till marken som om det varit vid sekelskiftet. På en kärra drogs en fårabagge, där bars korgar med ägg och grönsaker – men nu var det 1984 och hembygdens år. Det var Häggums Hembygdsförening som helt stilenligt förde hembygdsårets budkavle vidare till Skultorps hembygdsförening. I täten gick fanvakt, så följde budkavlebäraren riksdagsman Bengt Kindbom, som drog marknadskärran i sitt anletes svett. Därpå följde banderolliärer och marknadsbesökare. Vid fornbyn skedde överlämnadet av budkavlen. Bengt Kindbom lämnade över den till Valle Johansson med några väl valda ord. Det blev uppläsning av budskapet varpå banderollen lämnades över – och allt skall sluta på Skansen i Stockholm i augusti.”

Möten

De arrangemang som återkommit är som tidigare nämnts firandet av Svenska flaggans dag / Nationaldagen, friluftsgudstjänsten och årsmötena. Därutöver har ett antal hembygdsaftnar arrangerats med filmförevisningar och anförande. Allsång var ett återkommande inslag på mötena de första åren. Vid visning av Bertil Svenssons film ”Vad livet kan ge” var det två fullsatta föreställningar i Häggums Folkskola. ”Böja-pojka” är en annan film som varit populär och har återkommit tre gånger.

Höstagillen

Efter 30 års jubileet skapades en ny mötestradition i föreningen. Många tyckte det var trevligt med ett lite annorlunda möte på hösten och så föddes våra ”Höstagillen”. Dessa har varit inriktade på att bl.a. tillaga, presentera och servera äldre maträtter. Bland rätter som serverats kan nämnas sill och potater, hemystad ost och mjöd, kaffekalas med sju sorters kakor, vetebröd och tårta, äppelgröt med knäckebröd, råmjölkspannkaka, grynkorv och ärtsoppa.

Brasafton

En levande skildring ur 1983 års årsberättelse ger bilden av ett möte och återknyter till Arnborgs uttalande tidigare.

”Onsdagen den 23/2 anordnades trivselkväll på Torsborg för att på gammalt vis baka bröd i ugn med häll och eldslåga. Torsborg är ett av de få ställen i socknen där en sådan ugn finns bevarad och i brukbart skick. För ändamålet hade plockats fram redskap som hörde till brödbak förr såsom baktråg, skovlar, brödspadar, grisslor, naggar, bakollor m m. När man eldat under hällen fått den lagom varm och rengjord från eventuellt sot var det dags att tända den så kallade ”lysen” som bakar brödet på ovansidan. När detta var klart kunde bakningen av de under tiden utkavlade brödkakorna börja. Under tiden som kvinnorna utförde bakningen, fick karlarna ta ihåll med uppsortering och katalogisering av en mängd handlingar från Källs affär i form av kontraböcker, kassa- och huvudböcker m m. När detta och baket var avklarat samlades man kring kaffebordet framför brasan i storarummet, för att avsmaka det nybakade brödet, vilket utföll till allas belåtenhet.”

Styrelsen gjorde 1987 en framställan till kyrkorådet om att köket i gamla Prästgården skulle renoveras så att ugnen blev i brukbart skick. Detta tillmötesgicks och där har bakats många tusen brödkakor sedan dess. Bröd som också gett inkomst vid Nationaldagsfirandet för att placeras i renovering av våra hus.

Hantverk

För att beskriva lite äldre hantverk anordnades den 18 aug. öppet hus med Evert Jonsson, Stenstorp i skomakarverkstaden. Evert är sonson till Frans Skatt som var byskomakare och han kunde visa farfars verktyg och hantverk. Den 17 aug. 1991 ”Hantverksdag vid Emmes stûva” med växtfärgning, tovning, påtning, rot- och näverslöjd, separering av mjölk, spinning av lin och ull, huggning av lysved, flåhackning av torv för mörning på stûva samt åktur med häst och vagn för barnen.

Hemvändardag

”EN HEMBYGDSFEST OCH EN HEMVÄNDARDAG BLIR TILL!
Under många år har vi diskuterat att anordna en lekafton med folklekar. Uppleva en ”bonnafest” som hembygdsfesterna benämndes till skillnad från dansfesterna. Arrangemangen skulle vara enkla. Vi talade om att ha dans på vägen ”bôrte ve Emmes stûva”.
Vi hade tidigare pratat om att bjuda hem de som flyttat från socknen bl.a. 1984 – Hembygdens år – men då blev det inget av nu – 1988 – skulle det bli av.
Vi hade grovt bestämt att det skulle vara lekafton på lördag vid Emmes med enkla basaranordningar. Att det skulle vara öppet hus i Missionshuset, Skolan, Sockenmagasinet och kyrkan på söndag, att få komma till Ranstadverket och dagen avslutas med friluftsgudstjänst. Bengt Fransson i Åsarp skulle vara lekledare.
Det byggdes upp en festplats – Som Thomas sa om Karl-Erik och Conrad – Dom kunde bygga festplats dom och vilka roliga historier de hade sen. Presenningsstånd för tombola, chokladhjul och varm korv, pilkastning och scen. Ljus monterades av julgranslamporna och annat hopaplock, bort med taggtråd, bort med taggtråd, städ, ta ut stolar och bord. 

Vi hade tidigare pratat om att bjuda hem de som flyttat från socknen bl.a. 1984 – Hembygdens år – med då blev det inget av nu -1988 – skulle det bli av. Vi hade grovt bestämt att det skulle vara lekafton på lördag vid Emmes med enkla basaranordningar. Att det skulle vara öppet hus i Missionshuset, Skolan, Sockenmagasinet och kyrkan på söndag, att få komma till Ranstadsverket och dagen avslutas med en friluftsgudstjänst. Bengt Fransson i Åsarp skulle vara lekledare. På torsdag i samma vecka ringer han och undrar om vi har någon som kan spela. Då blev vi ställda men så kom vi på Inga Fransson och tack och lov så ställde hon upp. 

LEKAFTON LÖRDAGEN DEN 6 AUGUSTI 1988 

Bengt Fransson ledde lekar och kåserade under kaffepausen, mycket uppskattat av publiken. Häggumsmästare i pilkastning blev Bror Johansson men först efter en spännande omkastning med Andersson, Noläng sedan båda i utgångsläge haft 42 poäng.
Kvällen avslutades med en kamratring där hälsningen gick från hand till hand och sedan upplöstes ringen. Många dröjde sig kvar när kvällen övergick i natt. Att gå en bit bort från festplatsen och se ljuset kring Emmes stûva går knappast att beskriva. Det var ett stycke Sverige när det är som vackrast. Och allra vackrast var det här för här är ju vår hembygd. 

SÖNDAGEN DEN 7 AUGUSTI 1988 

För besökarna i söndagsskolan hade programmet utformats som en söndagsskolelektion så som den genomfördes av bl.a. Ernst Andersson, Backen. En rad sånger från söndagsskolans sångbok sjöngs av hjärtans lust. Någon bättre sång än – De komma från öst och väst… – kunde knappast ha valts som inledning.
Att notera bland de som var med är att Britta Augustsson, Stenstorp (fr.Håkan-Uddsgården) gick i söndagsskolan från 1915 och Arvid Karlsson, Ryd Skövde (fr. Blommelund prästatorpet) gick från 1918 då Karlsson i Ekeskogen var lärare. 

Vid skolan var det liv och rörelse som sällan tidigare. Vädret var fint så bord och stolar flyttades ut för nu skull det ätas matsäck och pratas.
Där var Petrus Botzèn lärare i Häggum under många år med sin familj. Fyra av fem elever i en klass från 30-talet – Rune Larsson, Rune Kindbom, Karl-Erik Thorell och Vivan Olänge fanns också där. 

Bengt Liljha tog emot vid grindarna på Ranstad Industricentrum och gav en redovisning av nuläget.  

159 personer mötte upp till friluftsgudstjänsten i parken vid Gamla Prästgården. Kyrkoherde emeritus Karl-Magnus Börjesson ledde gudstjänsten och efteråt bjöd Häggums församling på kaffe. 

HEMVÄNDARDAG 7-8 AUGUSTI 1993 

1993 var det dags för Hemvändardagar igen, många hade önskat den tidigare men i styrelsen har vi sagt oss att det kräver mycket arbete och engagemang för att genomföra en hemvändardag och kommer dom för tätt kanske det inte blir några hemvändare heller. 

Även denna gång blev det samma framgång för arrangemangen även om regnmolnen hängde tunga över Häggum så sken solen upp till varje programpunkt. Här låter vi arrangemanget beskrivas med journalistens ögon.

Falköpings Tidning
Populära hemvändardagar med sjöinvigning i Häggum
”Cirka 200 personer på lördagskvällen och omkring 130 på söndagen blev facit när Häggums Hembygdsförening summerar helgen.
Många hade hörsammat inbjudan och rest från Finland, Värmland, Småland och andra exotiska platser för att återse sin bygd och sina gamla släktingar och vänner. Det blev en fin kväll med vackert väder, många handslag och kramar samt trevligt program.
Det fanns tombola, chokladhjul, pilkastning, dans på loge och väg med Sixtens enmansorkester samt korv och dricka till försäljning. Kvällen blev sen innan man skildes åt. Pilkastningen som var oerhört populär avslutades med en spännande final där Sven-Erik Lundell blev mästare följd av Håkan Andersson, Bengt Eriksson och Åke Larsson.
Söndagsprogrammet inleddes vid Gamla Prästgården där Katarina Fredin ledde friluftsgudstjänst. (Flyttades in på grund av regn.)
Vår sjöfattiga Falbygd har fått en ny vattenspegel. Vid middagstid invigdes den av riksdagsman Bengt Kindbom på ett speciellt sätt. Han överrumplade alla i publiken genom att kasta av sig kläderna och ta sig ett premiärdopp.
Bertil Ström mark- och miljöchef på Länsstyrelsen berättade om bakgrunden till Tranebärssjön, om uranbrytning, dagbrott och tornet som förr den 31 oktober 1991.
På kvällen samlades man i Missionshuset. Jan Gustafsson ledde andakten och många mindes de gamla läsarsångerna i programpunkten ”Hela Kyrkan sjunger”. Samtal i sommarkvällen vid den Gamla Prästgården avrundade de populära hemvändardagarna i Häggum.”

HEMVÄNDARDAGAR 8 – 9 AUGUSTI 1998 

Nu hade fem år förflutit sedan förra hemvändardagarna och nu var dags igen.
Lagom till festligheterna började på lördagskvällen kom regnet men deltagarna lät sig inte nedslås av detta utan alla hade en trevlig kväll.
Tina och Maria från Lidköping framträdde med ett uppskattat sångprogram och Per Wahlström från Tidaholm underhöll med historier.
Häggumsmästare i pilkastning blev Anders Olsson följt av Arne Jakobsson och Håkan Andersson.
Söndagen inleddes med söndagsskola i Häggums Missionshus. Övriga programpunkter var loppmaknad vid Bygdegården och där även Arne Jakobsson visade sina modeller över bebyggelsen i byn, gudstjänst i kyrkan och promenad på torpvandringsleden eller besök vid Tranebärsjön för de som önskade detta.


HEMVÄNDARDAGAR 2 – 3 AUGUSTI 2003 

Fem år går fort och nu är det åter tid för hemvändardagar. Upplägget är det samma som vid de tidigare tillfällena med en hembygdsfest på lördagskvällen vid Emmes och fortsatta aktiviteter på söndagen. 

Denna gång började firandet i Häggums kyrka med ”Musik på Billingen” där gruppen BÄSK, som består av tre av Sveriges vassaste spelmän: Jonas Simonsson, flöjter, Sten Källman, sax och slagverk och Hans Kennemark fiol medverkade. Framträdandet lockade många så kyrkan var välbesökt. 

Efter framträdandet i kyrkan var det dags för hembygdsfest vid Emmes Stûva. Evenemanget lockade 180 besökare som umgicks och roade sig till långt in på natten. 

Ett flertal aktiviteter erbjöds under kvällen, hästskjuts för barnen med Skaraborgs Körsällskap, jeeptur med Häggums Off Roaders som även presenterade jeepar och andra terränggående fordon. 

Kvällens stora begivenhet var framträdande av trubaduren Curt Kjellèn från Rådene. De kvicka sångtexterna och de roliga historierna lockade till många skratt. 

Även denna gång korades Häggumsmästare i pilkastning och luftgevärsskytte. Vann gjorde i skytte: damer Therese Qvarfordt, herrar Lennart Johansson, pilkastning: damer Gullan Johansson, herrar Nicklas Stråhlman och barn Oskar Thorell.

På söndagen redan klockan åtta invigdes naturleden Häggum by – Döves – Lottes och vandringen gick längs den nya kultur- och vandringsleden. 

Vid bygdegården anordnades loppmarknad och kaffeservering. Där visades också den i Häggum välkända bröderna Jonssons Opel. Det är en Opel Olympia De Luxe Coach från 1939 i originalskick. Den har endast gått 400 mil och har bara haft två ägareunder dessa 64 år. Bilens inköpspris 1939 var 3.775 kr. Några damer blev också bjudna på en åktur i denna raritet. 

Hemvändardagarna avslutades med en jubileumshögtid i Missionshuset. Häggums Missionshus fyller 125 år och församlingen genomför sitt 150:e verksamhetsår med bl.a. söndagsskola och scouter.

Bygdevandringar

Sedan många år har hembygdsföreningen som tradition att ordna en promenad till några av våra gamla boplatser. Med Bengt Kindbom som kunnig ciceron får vi historien om de personer som levat och verkat på respektive plats. Efter dessa år har vi hunnit besöka boplatserna flera gånger. Vädret har varierat från iskallt snöglopp till strålande solsken. Dåligt väder har inte avskräckt oss utan promenaderna har alltid genomförts. 

En lördag i augusti 2001 samlades ett 30-tal personer för att lyssna till Bo Olsbos forskning om Häggums gamla by innan storskiftet 1855 och om den gamla kyrkan. Medan vi vandrade genom byn berättade Bo Olsbo och Bengt Kindbom om gårdarnas placering innan skiftet. Det är endast ett fåtal som ligger kvar på sin ursprungliga plats. Vi fick många förklaringar till gårdarnas nuvarande namn.
Vandringen avslutades vid kyrkan där en modell av gamla kyrkan satts upp. Bo lade fram sina teorier om att kyrkan borde ha byggts av en engelsk byggmästare, då den såg exakt ut som medeltidskyrkorna i England. 

Vi tre tillfällen sommaren 2002 samlades en skara medlemmar till cykelturer i Häggums tre väderstreck nämligen ”utôta”, ”bôrtôta” och ”uppôta”. Vi följde den gamla kartan över laga skiftet 1856 och Bengt berättade om den gamla bebyggelsen innan Atomenergi köpte upp ett antal gårdar. Vi besökte också platserna för gamla smedjan, de två affärerna och telestationen. Sista anhalten var sockengränsen mot Bolum som tidigare var ökänd för spöken med av detta såg vi inget. 

Våren 2004 gjorde vi två utflykter som vi kallade ”odlarmöda”. Vi besökte Tollestorp för att titta på de fina stenmurarna som ligger på sluttningen av Brunnhemsberget och Torsborg för att se på gränsdiken som höll djuren som betade på berget borta från bebyggelsen. 

En augustikväll 2004 med fullmåne vandrade en skara medlemmar från Källeberg till ”Lôttas” för att ”mula môske” eller kura skymning som det också heter. Vi samlades ute kring den öppna elden. Vi sjöng allsång under ledning av Märta Johansson, Falköping och de som hade upplevt händelser kring ”Lôttas” och Söakullen från tiden 1930 – 1960 talen berättade om detta. När mörkret föll fortsatte vi inne i Gunilla Anderssons stuga med allsång och berättelser om Lotta. Det blev trångt eftersom vi var 30 personer men stämningen var gemytlig och alla stortrivdes. Senare på kvällen vandrade en tapper skara hem över berget i månskenet de övriga åkte bil. 

Föreningens hembygdsarkiv

Hembygdsföreningen har träffat överenskommelse med Ramstad Industricentrum AB om upplåtelse av arkiv i kontorsbyggnaden. Allt material i form av handlingar, fotografier och värdefulla föremål har nu flyttats till Ranstadverket.

Fotoprojekt

Under år 2000 har samtliga bostadsbyggnader och del övriga byggnader i Häggum fotograferats för att utgöra ett underlag över socknens bebyggelse vid sekelskiftet.

Gåvor

Gåvor har föreningen fått från många enskilda under åren både i form av pengar och av föremål av olika slag. Vi riktar ett stort tack till samtliga ingen nämnd och ingen glömd.

Samhällsfrågor

AB Atomenergis utbyggnad av Ranstadsverket kom att sätta sin prägel på hembygden. Föreningen kom också att engagera sig på olika sätt. Hösten 1958 föreläste arkeologerna om utgrävningarna av fornminnen inom industriområdet vid ett välbesökt möte. 

Årsmötet 1959 tillskrev Riksantikvarieämbetet och krävde stopp för fortsatta utgrävningar tills beslut fattats om att ett uranverk skulle byggas. Utgrävningarna fortsatte och verket byggdes. 1963 erhöll föreningen fyra böcker med dokumentation över utgrävningarna. 

1975 och 1977 kom planer på väsentlig utbyggnad av Ranstadsverket. Föreningen hade ett antal extra möten där detta diskuterades. Remissyttrande lämnades till Skövde kommun där projektet avstyrktes enligt byggnadslagen § 136a. 

Återställning av Randsradsverket fick föreningen information om 1988. I remissvaret krävde styrelsen att Höbergs backar skulle dokumenteras innan man tog borg dem. Den södra delen av vallen borde schaktas ned ytterligare och Huljestens hall återföras till sin plats. Allt detta fick vi gehör för. 

1978 beslutade föreningen att skriva till försvarsutskottet och även uppvakta utskottet vid dess besök i Skövde, för att tillkänna ge synpunkter angående lokaliseringen av nytt skjutfält på sydbillingen för Skövde garnison. 

1981 skrivelse till Statens vägverk angående skyltningen till Häggum vid riksvägen i Sjogerstad. 

1984 yttrande till civildepartementet angående utredningsförslaget ”Församlingen i framtiden”. 

1988-1991 framställningar om landskapsvård vid ”Augusta backe” och vid ”Pukabo” två områden som nu är under bete igen.

1990 Skövde kommuns översiktsplan. 

1996 yttrande över vägverkets ansökan om diabasbrott på sydbillingen. Densamma avslogs och vägverket drog senare tillbaka sin ansökan. 

1997 AB Ranstad Minerals ansökan om förlängd koncession för utvinning av uran antogs med följande lydelse ”Att inget avloppsvatten får pumpas ut utan att vara fullständigt renat inom verket, att inga luftföroreningar släpps ut och att alla restprodukter vid processen omhändertas av SAKAB”. 

1997 ett förslag från hembygdsförbundet om återgång till gårdsnamn i postadresserna antogs. 

2002 ansökan från SG Infrastruktur Service AB om uppförandet av en 60 meter hög antennmast och två teknikbodar på Ranstad Industricentrums område. Hembygdföreningen tillstyrkte om den placerades omedelbart väster om ”sovringsverket” där den inte kommer att dominera i landskapsbilden.

Övrigt

2003 ändrade föreningen namn från Häggums Hembygds- och Fornminnesförening till Häggum Hembygdsförening.

Föreningen har genom Fredrik Ekengrens försorg numera en hemsida på Internet. Hemsidan hade under 2003 haft 12.206 besök varav många är från så kallade sökmotorer och inga riktiga besök, men hemsidan är ett bra instrument för information och föreningens ansikte utåt.

Förtjänsttecken

Riksförbundet för Hembygdsvårds förtjänsttecken har utdelats till Kurt Ståhl, Erik Jonsson, Rudolf Christiansson, Anders Siljedahl, Karl-Erik Thorell och Conrad Johansson för deras insatser inom föreningen och hembygdsvården.

Medlemsantalet

Medlemstalet har som lägst varit 17 och högst 152.

Ekonomi

Under föreningens första verksamhetsår var inkomsterna 404,28 kr. och utgifterna 252,12 kr med en behållning till 1955 på 152,16 kr.
Ekonomin har hela tiden varit god även om det i något styrelseprotokoll står att åtgärden får vänta då föreningen redan haft stora kostnader i år. Inkomsterna har i huvudsak bestått av intäkter från olika arrangemang och bidrag från kommunen. Den sistnämnda har varit en stabil inkomst som föreningen härmed uttrycker sin tacksamhet för. De stora kostnaderna har varit underhåll av byggnader. Samtidigt måste understrykas att ekonomin inte hade klarats utan allt frivilligt arbete. 

Några axplock ur de ekonomiska redogörelserna

År        Inkomster    Utgifter    Behållning
19591.262:28827:451.481:81
1969346:78660:862.903:92
19792.913:551.374:504.770:042
198811.134:809.340:805.164:50
200013.559:529.470:5012.774:70
2003  36.945:37  32.837:685.974:24

Valda funktionärer

Styrelse Styrelsesuppleanter
Stefan Agnar1999-Stefan Agnar1998
Barbro Bood2003-Nils Andersson1978-1985
Rudolf Christiansson1957-1980Fredrik Ekengren2001-2003
Fredrik Ekengren2004-Arne Jakobsson1989-1997
Nils Forsman1954-1956Arne Johansson1977-1988
Natanael Hellqvist1955Karl Kindbom1955-1977
Conrad Johansson1975-1998Anders Kindbom1999-
Margareta Johansson1976-1985Folke Larsson1975-1976
Erik Jonsson, Skatteg.1954-1975Leif Larsson1999-
Evert Jonsson, Hansag.  1956-1960Sven-Erik Lundell1994-2000
Bengt Kindbom1977-
Ing-Marie Kindbom1999-2002Revisorer
Rune Kindbom1954-1966Ernst Andersson1964-1966
Anders Larsson1986-Yvonne Conradsson1976-
Dagmar Larsson1981-1998Roland Christiansson1989-
Eskil Larsson1954-1974Jan-Erik Eriksson1980-1982
Folke Larsson1954-1974Natanael Hellqvist1967-1968
Camilla Ohlsson1999-2002Henry Häggstam1955-1962
Anders Siljedahl19541963
Kurt Ståhl1954-1976Bror Johansson1983-1988
Kurt Ståhl Hedersordf.Bror Johansson1955-1975
Karl-Erik Thorell1961-2003Gunnar Johansson Skaff.g1969-1979
Berit Wilsson2003-Evald Johansson
 
Ledamot i redaktionskommittèn
för Billingsbygd
Revisorssuppleanter
Bo Olsbo1980-1995Bror Johansson1964-1967
Anders Larsson1996-Gunnar Johansson Skaff.g  1977-1978
Ruben Larsson2004-
Åke Larsson1979-2003
Henry Ohlsson2004-

Slutord

Vi vill rikta ett stort tack till alla er som gjort insatser under de gångna åren, till er som bakat till våra aktiviteter, arbetat med våra byggnader, märkt boplatser, röjt vandringsleder, arbetat med arkivet, gjort vår hemsida, satt upp julgranen vid kyrkan och ordnat med våra återkommande aktiviteter, ingen nämnd och ingen glömd.
Det är vår förhoppning att vi med er hjälp ska kunna värna, vård och bevara vårt kulturarv och vår hembygd även i fortsättningen.

Ordföranden har ordet

Arkiv 2004

Publicerat den

Gott Nytt År
2004 är tillända. Årest slut präglas av den stora tragedin i Sydostasien. Våra tankar går till alla som sörjer eller är drabbade på annat sätt.
Hembygdsföreningens verksamhet det gångna året har präglats av två jubileum och en omfattande verksamhet i övrigt. Ett tack riktas till alla medarbetare och till Er som besökt oss, för att året som gått blivit så bra.
Välkomna till ett som vi hoppas lika rikt år 2005.

Nu är vi på gång Våren är äntligen på väg och som framgår under rubriken vad händer så skall vi ställa i ordning vid Emmes under april.
Verksamhetsåret 2005 har som en röd tråd att lyfta fram just Emmes. Föreningen vårdar mark och byggnader men har inte många aktiviteter där, det skall vi ändra på i år. Utöver det som upptas i verksamhetsplanen så är vi värdar för en av bussresorna från Skövde under rubriken ”Turista hemmave”. Tisdagen den 26 juli stannar en buss för att fika vid Emmes där vi i föreningen visar husen och berättar om Häggum.
En förändring beslutades i verksamhetsplanen vid årsmötet. Vandringen till Våtemossen är flyttad till fredagen den 20 maj kl. 18.30. Notera det Ni som har sparat den utsända verksamhetsplanen. 

Torpvandring till Billbergs söndagen den 1 maj 2005.
Den första riktigt varma dagen denna vår var vi 30 deltagare som startade vid Noläng för att gå till Nytorpet. Först stannade vi vid de två hålvägar och två domarringar som finns på Noläng i fornlämningsområdet Noläng-Bjärsgården. Fantasin fick spela fritt om boende bebyggelse och gravskick på platsen under de senaste 10.000 åren.
Vandringen gick vidare efter den väg som fram till slutet på 1800-talet var utfartsväg för Skomakarhemmet, Sköttorp, Nytorpet och Vasatorpet samt för Björstorp det område som tillhör Bolums socken och ligger inne i Häggums socken. Lämningarna av Sköttatorpet, Vasatorp besöktes innan vi var framme vid Billbergs – Nytorpet. Sist boende Karl Billberg död 1944, skogsmänniska, jägare, filosof och en stor personlighet. Flera berättelser, historier, bilder och fakta om Karl Billberg redovisades.
Torpplatsen ligger nu mitt i ett skogshygge men kommer att bli ett kulturreservat när skog nu återplanteras runt om. På platsen finns väl bevarad husgrund, grund till ladugård och en helt intakt jordkällare.

Informativ hemsida i Häggum
I Billingsbygden 2004 som utges av Skövde hembygdskrets får Häggums Hembygdsförening ett fint betyg citat:
”I Skövde hembygdskrets finns tolv föreningar. Av dessa har flera en hemsida. Den mest informativa har utan tvekan Häggums Hembygdsförening. Gå in på den så hittar du som är intresserad av hembygdsfrågor massor av tips.”
Från Häggums Hembygdsförening tackar vi för detta och vi tackar framförallt vår webbmaster Fredrik Ekengren.

Odlarmöda
Hur våra förfäder arbetat och slitit för att få sin bärgning studera vi den 20 maj 2005 då 25 deltagare vandrade upp till Våtemossen. Vägen till Våtemossen, är ett fint och sevärt byggnadsverk. Vägbanken är bitvis uppmurad med sten och det finns två broar med fina brofästen murade i sten. 
På Våtemossen har man på mager och vattensjuk mark odlat upp ett antal åkertegar på 1800-talet. Våtemossen nämns första gången i jordaboken 1825. Genom Våtemossen rinner Svärtebäcken som avvattnar områden längre in på Billingen. I nord-sydlig riktning sträcker sig fyra 350 meter långa tegar, två på vardera sidan om bäcken och tre kortare tegar i samma riktning. I SV-NO riktning finns två drygt 100 m långa tegar. Dikena mellan tegarna är i stort sett igenväxta och kan endast på kortare sträckor urskiljas tydligt. Inne på mossen finns välbevarade brofästen i sten till broar mellan olika tegar.
På 1800-talet fanns en bosättning på Våtemossen. Bostadshuset finns med på 1877 års ekonomiska karta. Våtemossen brukades fram till på 1960-talet av syskonen Granqvist St. Gåran. En lada på Våtemossen 6×9 m med tillbyggnad 3×3 användes för höbärgning fram till slutet av 1950-talet. Från Våtemossen och hem till gården Stora Gåran kördes hö med oxar som dragare de sista i Häggum. 
Häggum Hembygdsförening har 2004 fått dispens av Länstyrelsen i Västra Götalands län från föreskrifterna för reservatet och har röjt av sly, björk o gran som växt upp inom grunden för ladan.
På hemväg besökte vid stenbrotten vid Backen och såg på diabaspelarna. Likaså de tydliga fundamentena från krossanläggning och asfaltverk som AB Svenska Stenbeläggningar drev här för 45 år sedan.

Ansökan om undersökningstillstånd enligt minerallagen
Ännu en gång kastar exploatörerna sin blickar på Häggum med omnejd.
Denna gången är det Svenska Skifferoljeaktiebolaget, dotterbolag till det Irländska MinMet.
Området utgör 4.979 hektar, karta kan vi inte presentera här eftersom © 2000-2003 har Lantmäteriet och Bergsstaten. Den nordliga linjen sträcker sig ungefärligen från Lillegården i Loringa till Korsbacken i Bolum och den sydliga från SO Borgunda kyrka till Skälsbo i Brunnhem. Mitt i detta område ligger Häggum
Vad skall man söka efter? Under rubriken Mineralisering sägs:
”Vida känt är att Alunskiffern utgör en signifikant reserv av fossil energi och är också den största uranreserven i Europa.
Skiffern håller också signifikanta koncentrationer av andra element såsom aluminium. Molybden, nickel och vanadin med lägre halter av guld, magnesium och sällsynta jordartsmetaller.
Dessa metallinnehåll är de primära intressena för Svenska Skifferoljebolaget.”
Styrelsen har beslutat kalla till medlemsmöte den 30 juni 2005 för att avge ett yttrande till Bersstaten. Förslag till yttrande är tillgängligt för alla medlemmar ring eller E-posta till ordföranden.
Yttrandet avstyrker att undersökningsttilstånd ges och kort sammanfattat åberopas följande skäl: Det finns redan ett omfattande material om alunskiffrarna. Det synes vara en marknadsuppdelning mellan multinationella företag som styr ansökan. Vi förutsätter att det intressanta för företaget är uran. Med hänsyn till de förhållanden som gäller i Västgötabergen är inte den metod som föreslås möjlig att genomföra eftersom den skulle skada vatten, natur- och kulturvärden.
Vid mötet deltog ett 60-tal personer som avgav ett enat förslag att något tillstånd till undersökning bör inte beviljas. 

Ungdomens 10-mila och Skaraborgspaketet 
Häggum Hembygdsförening hälsar orienterare från hela Sverige och från andra nationer välkomna till Häggum.
Med centrum på Torsborg kommer 1000 tals orienterare att tävla i dagarna tre. Fredag natt 29-30 juli avgörs världens största ungdomsorientering – Ungdomens 10-mila med IF Hagen som arrangör. På lördag eftermiddag den 30 juli avgörs en medeldistans med Istrums SK som arrangör och slutligen på söndag den 31 juli avgörs en långdistans med Falköpings AIK som arrangör.
Arrangörerna har valt en vacker plats för camping och tävlingscentrum på Sydbillingens sluttningar.
Ni kommer att befinna er i en bygd som bär prägel av 1000-tals år av kultur och bebyggelse men också av modern industrihistoria. Naturen med de Västgötska platåbergen som omsluter Häggum är unik.
För den som vill veta mer om den bygd ni kommer att vistas i hänvisar vi till all informationen på vår hemsida särskilt då ”Häggum 2004” som är en beskrivning av modern landsbygdssocken av i dag.
Från Häggums Hembygdsförening hoppas vi att ni mellan tävlingarna skall hinna se Er omkring och vi hänvisar till våra vandringsleder på hemsidan. Lagom tur som ligger nära campingen är ”Runt Häggums by”.
Grattis
Häggums Hembygdsförening gratulerar segrarna i Ungdomens 10-mila; herrar/damer – 12 år, Täby OK/Turebergs IF, damer -18 år Tamperen Pyrintö Finland och herrar/damer -18 år Ärla IF. Världens bästa Ungdomsklubb (sammanlagt resultat i de tre klasserna), Stora Tuna IK.

Segerstads Hembygdsförening 
Gästade Häggum den 28 juni 2005, med 20 medlemmar som vandrade på Tån från Häggums kyrka till Adama vid gränsen till Rådene. Lämplig tid för fikapaus var vid Emmes stûva. Som värdar känner vi stor glädje över att Segerstads hembygdsförening kom på besök.


Yttrande över ”Ansökan om undersökningstillstånd enligt minerallagen”. 
Häggums Hembygdsförening har vid ett medlemsmöte den 30 juni 2005 beslutat avge följande yttrande: 
Tidigare utredningar
Om alunskiffrarna i Västgötabergen finns mängder av utredningsmaterial som klargör skifferns innehåll. Samtliga svenska expertorgan och myndigheter har varit delaktiga i utredningar om alunskiffrarna i Västgötabergen och Billingen både när det gäller Ranstad-75 och Mineralprojekt Ranstad. Redan på den grunden borde slutsatsen kunna dras att föreslagen mineralutvinning inte kan komma till stånd. 
Vad sker i det som synes ske?
Nationella och multinationella företag har uppträtt på ett uppseendeväckande sätt när det gäller ansökningar om undersökningstillstånd i de Västgötska platåbergen. Uppgifterna är hämtade från Bergsstatens hemsida /arendelist.asp. 
Optium Mineral AB har den 17 maj 2004 lämnat in en ansökan diarienr. 000369/2004 för Varvsberget (som ingår i den ansökan som nu benämns Gerumsberget 1) men denna ansökan återkallades den 2 maj 2005. 
Den 25 april 2005 ansöker Geoform Scandinavia AB diarienr. 000335/2005 om undersökningstillstånd för Häggum med det primära intresset att leta efter uran. Företaget återkallar den 28 april 2005, sin ansökan tre dagar efter det att den inlämnats. 
Den 29 april 2005 dagen efter det att Geoform Scandinavia AB återkallat sin ansökan lämnar Svenska Skifferoljeaktiebolaget in sin ansökan diarienr. 000376 och 00377/205. I ansökan sägs: ”Vida känt är att alunskiffern utgör en signifikant reserv av fossil energi och är också den största uranreserven i Europa. 
Skiffern håller också signifikanta koncentrationer av andra element såsom aluminium, molybden, nickel och vanadin med lägre halter av guld, magnesium och sällsynta jordartsmetaller. 
Dessa metallinnehåll är de primära intressena för Svenska Skifferoljeaktiebolaget.” 
Ovan beskrivna tillvägagångssätt indikerar en tydlig marknadsuppdelning och kartellbildning. 
Förslag
att Bergsstaten begär in yttrande från Sveriges och EU:s konkurrensmyndigheter om den marknadsuppdelningen som bevisligen sker. 
Företagens hemsidor
En genomgång av företagens hemsidor visar också på att det primära intresset torde vara att söka efter och bryta uran. 
Att det är uran som styr intresset framgår också av ett uttalande i radioprogrammet Kaliber i Sveriges Radio P1 sänt den 24 april 2005 där det talas om en ”guldrusch för uran2. 
Eftersom ett undersökningstillstånd inte bara gäller de metaller som angetts i ansökan utan gäller i princip alla fyndigheter utom olja, gasformiga kolväten och diamant (Minerallagen 1 kap. 1 §) är vår uppfattning att det primära intresset är andra metaller än de som angetts i ansökan och som meddelats via media. Företrädesvis då uran som är ett miljöproblem inte bara i det lokala området utan i hela användningskedjan. 
Vatten, grundvatten och flöden.
På Sydbillingen, och i övriga Västgötaberg, är det nederbörden som bildar grundvattnet. Nederbörden i form av regn och snö utgör cirka 660 mm per år. Av den mängden dunstar hälften, resten rinner bort eller infiltreras. Den mängd som infiltreras och bildar grundvatten motsvarar 10 % av nederbörden. 
Diabasen som ligger överst i lagerföljden släpper lätt igenom vatten i de sprickor som finns. Nästa lager är lerskiffern som bildar en akvifär och där grundvatten kan hämtas. Orsaken till detta är att nästa lager mellan kalksten och lerskiffer utgörs av bentonit, en extremt tät lera. Bentoniten utgör en akvilud. Hälften av det vatten som tränger ner genom diabasen och lerskiffern passerar bentonitakviluden till kalkstensakvifären den andra hälften strömmar ut i sluttningszonerna. 
Under kalkstensakvifären ligger den i ansökan aktuella alunskiffern. Alunskiffern är lika tät som vattentät betong och utgör därmed den andra akviluden i Sydbillingen. 
Av de 40 mm som infiltrerats i diabasen är det 5 mm som når sandstensakvifären under alunskiffern. Sandstenen vilar direkt på det täta urberget och därmed bildas grundvattennivån i sandstenen. 
Varje aktivitet i dessa berglager och grundvattenmagasin innebär förstört grundvatten. 
Metod
Enligt vår uppfattning måste redovisad målsättning för att få ett undersökningstillstånd beviljat stå i någon rimlig proportion till möjligheten att genomföra en framtida drift. Så är inte fallet och den ansökan som nu föreligger måste lämna mycket övrigt att önska för att kunna göra en bedömning av mineralutvinningen i dess helhet. Av de tre sidor som ansökan består av upptas nära hälften av allmänna formuleringar och fraser. 
Metoden som tillämpas i andra delar av världen har ingen bäring i den typ av berg och lagringsföljd som Västgötabergen utgör.
Av ovanstående redovisning under rubriken ”Vatten, grundvatten och flöden” framgår att alunskiffern är en mycket tät bergart. Vi ifrågasätter hur en lakning då kan ske i alunskiffern som är så tät att endast en ringa del av vattnet tränger igenom alunskiffern. Vid lakningsprocessen i Ranstadsverket enligt AE-metoden var skiffern krossad till kornstorleken 2 mm för att en lakningsprocess skulle kunna ske med mesta möjliga utvinning.
Slutsatsen av detta är att lakning i skifferlagret som det ligger inte är möjligt och är det möjligt med de lösningar som bolaget avser att använda så är det tätningsskikt som alunskifferakviluden utgör upplöst och miljögifter sprids till sandstensakvifären. Därmed sker ovillkorligen en skada på de viktiga grundvattentillgångarna i sandstenen. 
Om lakning inte kan ske i orörd alunskiffern återstår att spränga skiffern på plats. Då blir skadan ännu större därför att den spärr som alunskifferakviluden utgör är genombruten och det är fritt fram för förorening av grundvattentillgången i sandstenen. 
Ett exempel på vikten av att grundvattentillgången i sandstenen inte förorenas kan vi hämta från efterarbetning vid Ranstadsverket. Vid grovkrossen som låg så djup att det fanns en öppning ner i sandstenen var man tvungen att täta på ett särskilt sätt för att inte förorenat vatten skulle rinna ner i sandstensakvifären. Studsvikföretaget SWAPO som haft ansvaret för efterbehandligen från och med 1990 till dags dato kan verifiera detta. 
I urberget som sandstenen vilar på finns ett antal förkastningssprickor. Dessa sprickor gör att urberget lutar åt olika håll och vatten i sandstenen som förorenats kommer att föras ut i dagen på olika platser runt bergen. Detta skiljer sig totalt från de skisser som Svenska Skifferoljeaktiebolaget självt presenterat sid 7 i ”Alum Shale Projekt – In situ Metal Extraction – May 2005”. 
Föroreningarna hamnar i de vattendrag Tidan, Flian/Lidan och Ätran som avvattnar platåbergen. 
En metod för utvinning under jord utan brytning har prövats i Sverige, den så kallade Ljungströmmetoden i Kvarntorp utnyttjat av just Svenska Skifferoljeaktiebolaget. Elström användes för att utvinna olja ur skiffern under jord vilket fungerade men man hade inte någon kontroll på föroreningarna och därmed miljöeffekterna. 
En fråga som vi ställts inför där inget svar ges i ansökan är. Vad skall man göra med de metaller som man utvinner men som man enligt ansökan inte tänkt utvinna? 
Vi vill också påpeka den stora risk som finns för att läckage eller olyckor skall ske i något av de andra berglagren. Läckage som påverkar källflöden, rikkärr och extremrikkärr samt vattentäkter. 
Förslag
att Bergsstaten avslår Svenska Skifferoljeaktiebolaget ansökan om undersökningstillstånd med anledning av den presenterade metoden för utvinning av metaller är orealistisk. 
Verksamheten i övrigt
Enligt det sökande företaget skulle en exploatering förbättra det lokala samhället ur en socioekonomisk synvinkel. I allmänna ordalag nämns att arbetstillfällen skall skapas, vi tror att det kommer att ske i ytterst begränsad omfattning eftersom det samtidigt försvinner arbetstillfällen inom jord- och skogsbruk samt turistnäringen. Infrastrukturen som företaget säger skall förbättras är inte säker att det är förbättringar då det kommer att göra ingrepp i värdefulla områden för natur och kultruminnesvården. Enligt vår uppfattning kan de påstådda förbättringarna på inte sätt uppväga riskerna med en exploatering vilket vi vill visa med nedanstående påpekanden. 
Ovanjordverksamheten skulle i de sökta områdena komma att bedrivas på platser som är av betydande intresse för naturvården, kulturvården, jord- och skogsbruket samt det rörliga friluftslivet och består av flera naturreservat och områden som är upptagna som riksintresse i den fysiska riksplaneringen. I ovan nämnda dokument ”Alum Shale Projekt – In situ Metal Extraction – May 2005” finns också redovisat hur stora områden skulle komma att belastas av borrhål och rörledning som utgör en potentiell risk även för stora områden ovan jord. Vilket bör jämföras med de restriktioner som gäller för både hushållens och näringslivets användning av, petroleumprodukter och miljöstörande ämnen i övrigt, behandling av avfall och restprodukter samt utsläpp till vatten och luft. Områdena omfattar 13.541 hektar en påverkan som ingen i modern tid upplevt i Skaraborg. 
Sammanfattning
Falköping, Skövde och Tidaholms kommuner har avstyrkt ansökan från Svenska Skifferoljeaktiebolaget. Häggums Hembygdsförening vill särskilt understryka detta och stöder på allt sätt kommunernas yttrande. 
Häggums Hembygdsförening beslutar med stöd av ovanstående föreslå
att Bergsstaten ej beviljar undersökningstillstånd enligt minerallagen för Svenska Skifferoljeaktiebolaget, ansökan diarie nr. 00377/2005, 
att Bergsstaten beaktar skrivelserna från berörda markägare och övriga.

Häggumsmästerskap i pilkastning och luftgevärsskytte, avgjordes 30 juni en vacker kväll där mygg och knott till slut blev besvärande.
Mästare pilkastning – flickor 1. Maria Johansson, Bäckagården 2. Sofie Jakobsson, Toraberg – pojkar 1. Johan Larsson, Björksäter 2. Anton Berg, Lyckeberg – damer 1. Theres Qvarfordt, Solhem 2. Gullan Johansson, Skultorp – herrar 1. Sven-Erik Lundell, Rosenlund 2. Arne Jakobsson, Toraberg. Mästare luftgevärsskytte – 1. Asta Schill, Blommelund 2. Anita Åsberg, Fridhem – herrar 1. Anders Kindbom, Torsborg 2. Konrad Lidholm, Backgården.

Veteranbilens kväll den 7 juli blev en succé, med 34 bilar och en MC på plats. Antalet besökare var cirka 300 som såg på de vackra bilarna, fikade, åt varmkorv och sköt med luftgevär. Ordföranden för Skaraborgs Motorveteraner Lars-Olof Strömqvist Skultorp, berättade om klubbens verksamhet klubben som för övrigt är en av de största i landet. För två bilar delades Häggumsdokumet ut som pris – Karl-Erik Norman, Mariestad med Austin 1926 års modell och Sten Karlsson Axvall med en Volvo PV 1964 års modell.
En annan orsak till publiktillströmningen var den av Sven-Erik Lundell initierade och arrangerade – Veteranmarknaden – med ett tiotal försäljare.
Resultatet i skytte blev damer: 1. Inez Kindbom, Stensborg 2. Marina Agnar, Stenstorp, herrar: 1. Morgan Berg, Lyckeberg 2. Leif Krantz, Höberg.

Turista Hemmavé med temat Sydbillingen förr och nu – stannade den 26 juli vid Emmes stuva för att fika. 53 resenärer kunde njuta av den vackra kvällen. Som värdar är vi glada över detta besök och hälsar alla välkomna åter. 

Berättarkväll den 4 augusti.
Kvällen inleddes med en tipspromenad till Lövåsen där huset fortfarande står kvar och minner om vilken vacker plats det en gång var på kullen intill bäcken. Men säker armt för de boende i gången tid. Huset var bebott intill mitten av 1940 talet. Promenaden gick förbi där fattigstugan låg och Finslund där skräddaren August Rik bodde och verkade.
Kvällen fortsatte vid Emmes stûva med varm korv, fika, berättande och samvaro i vilket 40 personer deltog.

”Mula möske”
Kura skymning på Halleberg den 20 augusti var som en kväll hämtad ur Dan Anderssons dikter.
Vandringen till fots från Skomakarhemmet där ingen väg finns, den mörka skogen på kvällen och marschallernas sken vid hemgång. Omkring våran präst Mats Bengtsson satt allt folket i en ring och lyssnade när han sjöng Dan Andersson till eget ackompanjemang på dragspel. Även allsången ljöd i den tysta skogen. Den skog som återerövrat den åkermark som Gustaf Larsson bröt i slutet på 1800-talet för sin och sin familjs bärgning. Och som odlades så sent som för 45 år sedan.
En tipspromenad med aktuella frågor vanns av Erik Lundell, Rosenlund och Bengt Johansson, Skultorp som båda hade alla rätt. Tre grillar var i gång och mat och kaffe njöts i gröngräset runt stugan. Flera kort fanns på den sist boende på Halleberg; Oskar Larsson korgmakaren. Några korgar och de sista ämnena till korgar som han bearbetat kunde beskådas. I övrigt berättades om Oskar och hans liv vid sidan om allfarvägen. Vi var tillsammans 45 personer med gäster från bl.a. USA och Spanien.

Ekesogsvägen-Stora Gåran-Backavägen.
Den 4 september kunde vi hälsa 33 deltagare från Södra Skaraborgskretsen av Svenska Turistföreningen(STF) välkomna till Häggum för att vandra och guidas på leden Ekesogsvägen-Stora Gåran-Backavägen.

Nej till mineralletning.
Den statliga myndigheten Bergsstaten har beslutat att avslå Skifferoljeaktiebolagets ansökan om att få leta mineraler i vår bygd. Skälet till avslaget är att inte riskera de stora natur- och kulturvärden som finns i bygden.
Den ansökan som berörde Häggum väckte starka protester inte minst från oss i Hembygdsföreningen och över 120 skrivelser kom in från privat-personer och organisationer som alla hade invändningar mot att tillstånd beviljades. 
Motivering för bergmästarens beslut: 
”I ett ärende om undersökningstillstånd enligt minerallagen kan inte lagligen prövas vilka undersökningsarbeten som kan tillåtas. Det kan inte heller prövas om mineralutvinning kan tillåtas. Prövningen av vilka undersökningsarbeten som kan tillåtas ankommer i stället på, om undersökningstillstånd beviljas, på länsstyrelsen enligt de regler som kan finnas till skydd för miljön och kulturmiljön. Först om en utvinning skulle aktualiseras kan prövas förutsättningar för en sådan enligt reglerna om bearbetningskoncession som bland annat innebär ingående miljöprövning. 
En ansökan om undersökningstillstånd innebär däremot en prövning av de villkor som anges i 2 kap 2§ minerallagen. Enligt denna bestämmelse skall undersökningstillstånd meddelas om det finns anledning att anta att undersökning i området kan leda till fynd av koncessionsmineral. Undersökningstillstånd får dock inte meddelas den som uppenbarligen saknar möjlighet eller avsikt att få tillstånd en ändamålsenlig undersökning eller den som tidigare har visat sig olämplig att bedriva undersökningsarbete. 
Fråga är således om sökanden har möjlighet att få till stånd en ändamålsenlig undersökning. 
Bergmästaren gör härvidlag följande bedömning. Av länsstyrelsens yttrande framgår att de regler som gäller med syfte på att bevara miljö och kulturmiljö opåverkade har en mycket stor utbredning inom det ansökta tillståndsområdet. Länsstyrelsens yttrande får anses innebära att en ansökan om tillstånd att få utföra undersökningsarbeten inte skulle komma att beviljas av länsstyrelsen. Bergmästaren bedömer därför att sökande uppenbart saknar möjlighet att få till stånd en ändamålsenlig undersökning. Ansökan måste därför avslås. 
Det antecknas att några invändningar inte har rests ifråga om sökandens egen möjlighet, med avseende på ekonomiska resurser och kompetens, att utföra undersökningsarbeten. Jan-Olof Hedström (Bergmästaren)”

Årets Häggumare
Styrelsen har beslutat att ”Årets Häggumare” skall utses när styrelsen så finner det befogat. Det kommer att ske när någon har gjort en insats som vi i hembygdsföreningen tycker är värt en hyllning. Första gången kommer det att uppmärksammas vid Höstagillet den 12 november i år.
Vi gratulerar Elin Göransdotter Toragården och Mattttias Bengtsson Backgården som blev de första mottagarna.

Bygga broar
Fyra idogt arbetande medlemmar byggde den 29 okt två gångbroar över Svärtebäcken vid Vattenfallet ovanför Backen. Nu är ni välkomna att gå över till ön i bäcken och lyssna till bäckens porlande eller vandra ner utefter diabaspelarna på båda sidor om vattenfallet och stanna inför vattnets brus när det faller totalt cirka 6 meter.

Julförberedleser
Granen till kyrkans P-plats skänktes i år av Marleen De Groote, Åsledet. Den vackraste granen i mannaminne eftersom det var första gången som en ”trädgårdsgran” satts upp. De var 15 personer som utförde arbetet den 3 december.
På eftermiddagen kom Tomten från berget på besök i Emmes stûva för att tala med barnen, lyssna på deras synpunkter och ta emot önskelistor. Det blev trångt med trivsamt i den lilla stugans spisvärme. De äldre bjöds på glögg och pepparkakor och barnen fick saft och godis. 40 personer kom och vi tackar tomten som när han gick hälsades välkommen tillbaka nästa år.
Därmed var verksamheten 2005 slut. Vi har vid kretsmötet i Skövde Hembygdskrets fått reda på att Häggums Hembygdsförening under 2005 haft flest utåtriktade aktiviteter och för allt stöd vi fått tackar styrelsen medlemmar och intresserade. Vi hälsar alla välkoma åter 2006.
God Jul och Gott Nytt År !

Bengt Kindbom, Ordf. Hembygdsföreningen