Häggums byHäggums historiaVandringsleder

Häggums by – Tovatorps by

Flygfoto 1936 Curt Larssons förlag

Häggums Hembygdsförening hälsar Er välkomna till att vandra 7,3 km. från Häggums by till Tovatorps by och tillbaka. Lätt gångväg – barnvagnsvänlig.
Denna vandring beskriver två historiska skeden i Häggums sockens historia.
Det första är laga skiftet 1855 då den invanda bygemenskapen sprängdes sönder och gårdarna flyttades ut över byns marker. Detta kan Ni se vid en jämförelse mellan 1855 års karta och de platser som gårdarna nu ligger på.


Det andra är Statens förvärv av mark genom AB Atomenergi för Ranstadsverkets uppbyggnad. Ni kan se hur gårdar helt försvunnit eller ändrats till avstyckade permanentbostäder eller fritidshus.


Vad hände med dom som bodde och brukade respektive gård. Vi kan bara redovisa de faktiska omständigheterna vart dom flyttade eller om dom bodde kvar. Tankar, sorg och saknad över att mista det som var tryggt eller glädje över något nytt vet vi inget om. Ett är dock säkert ingen gick oberörd genom de stora omvälvningarna vare sig 1855 eller 1960.


Denna vandringsled saknar markeringar, det är bara att med beskrivningen i hand följa vägen upp till Tovatorp.

Karta
Kartan visar Häggums bys laga läge 1855, dvs hur gårdarna låg i byn innan de flyttade om i samband med laga skiftet. Obs! kartan ligger ej strikt i Nord-Syd, kyrkan visar öst-väst.

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■
Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter boplatsen. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering, med reservation för feltolkningar och andra fel.
Eftersom fler uppgifter än från torpinventeringen är med i denna beskrivning och på kartan så finns inte uppgifterna i nummerordning.
Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta.

Häggums kyrkor

Häggums gamla kyrka revs 1863. Den byggdes på utmarken några hundra meter öster om byn, vars läge förmodligen stammar från perioden 600 – 800 e Kr. Det var en romansk stenkyrka med rakslutet kor och västtom. Tornets ljudgluggar bestod av dubbla valv burna i mitten av kolonetter. Tornet, kanske senare tillbyggt, hade en patronatsingång i väster. Den murades senare igen och ersattes av ett fönster. Tomrummet behövdes som sittplats.
Kyrkans huvudingång var sydporten, som försågs med ett vapenhus av trä, möjligen föregånget av ett av sten. Den järnbeklädda dörren är troligen sakristiedörr i dagens kyrka. Dörren har ett rombiskt nyckelbeslag och en ring formad som en orm som biter sig i stjärten.
Kyrkans murar var mer än metertjocka, något överdrivet med tanke på att långhusets inre bredd var endast 6 m. Kyrkan var totalt ca 17 m lång, varav långhuset drygt 9 m. Tornet var murat till 11.5 m höjd. På ca 6 m höjd finns en inskränkning i murlivet som tyder på att överdelen tillkommit sekundärt.

Kyrkan 1861
1830 skriver kyrkoherde A P Noraeus: ”Jag saknar den källa ur hvilken jag kan hämta hvilket År hon är byggd. Säkert är det att hon är byggd i IX Secelet”. Kyrkohistorikern Fischer ville ha byggåret till 1050. Sannolikt byggdes kyrkan i första hälften av 1100-talet.
Kyrkans inre var rikt smyckat med målningar, som troligen utförts under 1400-talet. På norra väggen fanns en stor bild av bröllopet i Kana och över sydporten en målning av S:t Göran, möjligen kyrkans skyddshelgon.
Häggum med sina 21 gårdar i kyrkbyn var den största socknen i det nuvarande pastoratet. Den hade egen präst, Niclis, i början av 1300-talet. Häggum kom att tillsammans med Sjogerstad och Rådene utgöra ett pastorat. Häggum avskildes från pastoratet år 1586 då Häggum vid arvsskiftet efter hertig Magnus undantogs och fördes
över till Valle härad och hertig Karls lott. Härav öknamnet ”Skams undantag”. Gamle Skam var ett öknamn på Karl IX.

Från den gamla kyrkan finns dopfunten bevarad, ett mycket vackert arbete från 1100-talet eller 1200-talets början.
Den gamla kyrkan var trång. På en inre yta av drygt 40 kvm skulle en församlig, som 1855 bestod av 700 medlemmar, samsas.
1864 invigdes den nya kyrkan. Dess nyklassisistiska interiör återställdes vid renoveringen 1998.
Förf. Bosse Olsbo

Sockenmagasinet

Sockenmagasinet som ligger inbyggt i kyrkogårdsmuren är enligt Gunnar Linde, Skövde kommuns äldsta profana byggnad. Det är ett sockenmagasin som enligt den tidens förordningar byggdes och förvaltades av socknen för att fungera som en bank för spannmål. Sockenmännen levererade in säd på hösten och kunde ta ut ”sin” mängd på våren eller säd kunde säljas till den som behövde utsäde.
Fungerade också som militär magasinskassa för försörjning av hustru och barn till skadade eller dödade soldater.

Gamla Prästgården

Tidigare kh. bostad med ekonomibyggnaderna där kyrkans parkeringsplats nu ligger. Efter det att ny ladugård byggdes på nuvarande plats uppfördes kyrkstallet med dass och plats för släckningsutrustning vid skogsbrand. Klotter på dasset ”Detta hus det bör vörda, fast det inget tempel är, ty det lättar mången börda, som man uti ändan bär”.
Mitt emot porten till Gamla Prästgården låg lastbilsgaraget för Henry Arvidsson åkeri.
Sist boende Ester Ingeborg Sköld * 24/3 1890 död 20/8 1979.


Vi vandrar nu söderut på Häggums bys gamla bygata vars läge bevarades i samband med laga skiftet 1855 se kartan ovan.

Bosgårdens kvarn

Tillhörde tidigare Bosgården. Bäcken som leder till Bosgårdens kvarn fyllde kvarndammen och försörjde kvarnen med vattenkraft så länge den var i drift till i början på 60-talet. Vid kvarnen fanns också en tid ett gårdsmejeri. På nuvarande fastigheten ligger också Häggums kommuns bastu som var i gång till slutet av 1960-talet.

Bosgården

Bosgården var ett av Häggums tre säterier och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. En av många källor som rinner upp öster om gården var hälsokälla och gården hade en tid gäster för att dricka brunn.
Till gården hörde också ett bostadshus vid ladugården på vägen ner mot mosskiftena och mellan kvarn och ladugård en gårdssmedja.
Den 8 januari 1910 tecknades hyresavtal för Häggums första handel/affär inrymd i södra flygeln, S A Käll hyresgäst.
I Bosgården startades också Häggums Missionsförsamlings verksamhet 1854.
Se artikel på hemsidan Häggums säterier här.

Prästgården

Prästgården fram till 1922 Kh. boställe. Prosten och Hovpredikanten Paul Nilsson hade en produktiv tid här på 1_910-talet som psalmförfattare och diktare.

Missionshuset

”År 1878 fick Missionsförsamlingen bygga ett Missionshus. På J. W. Johansson gård hvilket sedan stått öppet för alla Guds ords förkunnare i 125 år” Citat ur jubileumsskrift för Häggums Missionsförsamling.

Nr. 56 Nisa på Kroa

Nisa en av många krogar i Häggum belägen ungefär mitt emot Missionhuset. Uppgifter om sist boende saknas.

Fridhem

Bostadshus byggd på Bossgårdens ägor. Har bl. annat inrymt Häggums poststation.

Bygdegård

Tidgare folkskola invigd 1908, undervisningen upphörde vårterminen 1966. Från och med 1993 har fastigheten övertagits av Häggums Bygdegårdsförening och drivs nu som samlingslokal för bygden.

Småskola

Småskolan byggd 1890 är i dag privatbostad. Om skoltiden se artikel på hemsidan.
Nr. 57 Mitt emot småskolan på andra sidan vägen en stuga där vi inte har några uppgifter om boende.

Folkskola

Svenstorp

Svenstorp F d A & H Kjälls Speceri- och diversehandel. Affären flyttade från Bossgården till detta läge.

Prästbolet

Bostadshus ursprungligen med fyra garage i bottenplan. Garage för Curt Larsson taxi och åkerirörelse. Har också inrymt bilverkstad.

Håkansgården

Ladugården som låg vid nya landsvägen ombyggd till bilverkstad. I fastigheten bedrevs också affärsrörelse.

Håkan Uddsgården

byggd 1936 av Curt Larsson för affärsrörelsen. Affären övertogs av Natanael Hellqvist och upphörde för ca 25 år sedan. Vid affären fanns en tapp med handpump som senare ersattes med en modem pump för Caltex bensin.

Backgården

Backgården gammal släktgård och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. I det lilla röda huset fanns, efter flyttning från Fridhem, Häggums poststation som upphörde den 30 juni 1950. På Backgården har bedrivits betydande stuteri verksamhet.

Håkan Uddsgården

Håkan Uddsgården och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. Ladugården riven låg i vinkel och följde vägens sträckning.
Vi vandrar vidare till höger gamla vägen Häggum-Bolum. Före 1929 fanns bara en genomgående allmän väg i Häggum den från Sjogerstad till Bolum. Ny allmän väg söderut till Stenstorp var klar 1929. Passerar nya vägen som byggdes 1960 i anslutning till Ranstadsverkets tillkomst och fortsätter enskilda vägen Häggum-Tovatorp.

Ängslyckan

Till höger Ängslyckan byggd som bostadshus i anslutning till bensinstation vid nya vägen med serviceanläggning i det som i dag är bilverkstad.

Nr. 60 Salmesgården

Salmesgården (enligt ortnamnen i Skaraborgs län) en del av Håkan-Uddsgårdarna. Dialekttalt har det blivit Sammelsgårn.
Sist boende August Larsson * 1/3 1886 och död 3/2 1956 och hans trolovade Tekla Andersson 3/6 1903 och död 21/12 1953. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960. Till gården fanns inget vatten framdraget utan djuren skulle ut varje dag i ur och skur, kyla och snöfall ner till brunnen för att dricka. Brunnen låg på höger sida strax efter att Ni passerat över nya vägen.

Salmesgården

Varje lid på vägen hade sitt namn- den vid Salmesgården kallades ”Salmesgårslia” och nästa upp till krönet är ”Årslia”.
Tre Lars-Larsgårdar låg i linje mellan landsvägen i den plats som mobilmasten nu står på.

Nr 62 Lars Lars gården

Siste ägare Sigvard Gustavsson * 24/5 1907 i Velinga död 16/8 1987 i Tidaholm gift 1939 med Astrid Fredriksson* 6/9 1912 i Bäckagården död 26/6 1964. I Lillstugan var sist boende Fritz Binnberg * 26/8 1893 i Kyrkefalla, änkling 27/11 1933, död 19/4 1960. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis markförvärv 1960.

Nr. 63 Lars Larsgården

”Dundera Kjells” sist boende f.d. soldaten Wilhelm Kjell * 10/11 1854 i Säter. Kom från Medelplana 20/12 1895 vigd 9/8 1895 med Maria Stina Johansdotter * 10/1 1859 i Häggum död 27/10 1919 i Häggum.

Nr. 64 Lars Larsgården

Sist boende Petrus Abrahamsson * 18/8 1891 död 7/7 1958 gift med Signe* 1886 död 1966. Gården var den första som inköptes för AB Atomenergis räkning efter Petrus Abrahamssons död. Husen revs i anslutning till AB Atomenergis byggnation 1960.

Nr. 15 Snus Johannesa

En backstuga som räknades till Norra sandtäkten och där det bedrevs snushandel.
Sist boende backstugesittare och krympling Johannes Andersson,* 22/5 1821 i Varnhem död 14/2 1907. Vigd 1863 med Lotta Fahlgren * 2/6 1838 i Falköping. Barn:

  • Johan August* 20/10 1866 i Häggum fl till Håkan Uddsgården 3/8 mtl. 1884
  • Axel Henrik Johansson * 18/1 1872 i Häggum fl. till soldattorp 333 1889 och fick soldatnamnet Ehn.

N Sandtäkten

N Sandtäkten en backstuga på Häggums bys samfällighet. Allmänningen såldes 1923 till ägaren av Skaffaregården och har sedan friköpts med stöd av ensittarlagen och var en tid fritidshus i dag bostadshus.
Hugo Nilsson skriver i uppsats om de som bodde här: och ännu längre ned fanns förr två stugor, varav den ena är kvar – detta vid gamla Bolumsvägen. I den stuga som är borta bodde Lotta. Dit fick jag ibland gå som barn med slaktmat och någon brödkaka. Jag minns hur hon då tog fram några hårda brödbitar ur en byrålåda, slog ihop dem och sa: ”Här ser du hurdant jag far äta.” Jag misstänkte Starkt att de låg där jämt för detta ändamål.
Granne med henne, men yngre, var Emma i Sandtäkten, som hon alltid kallades. Hon saknades sällan på mötena i missionshuset, där hon gärna lät sin röst höras för att vittna. Men ibland blev hon lite långrandig, och då försökte man få henne att sluta genom att ta upp en sång, vilket inte alltid lyckades.
Längre bort, i riktning mot Atomverket, bodde gubben Käll. Han var, som jag minns änkeman, smutsig och ovårdad. Han hade ett litet lantbruk med kor och en gammal svart häst, som han åkte efter. Vid sidan om åket sprang hunden Pilo. Käll verkade lite hård, men även han kanske kunde ha varit annorlunda, om han mött mer värme och medkänsla här i livet.

Ta till vänster i riktning Tovatorps by (vägen till höger leder till Boslycke).

Nr. 65 Lars-Larsgården

Vi kommer till Lars-Larsgården på vänster hand. På gården fanns förutom bostadshus och ladugård en lillstuga med kammare och snickeriverkstad. I den lillstugan hade Häggums modellflygklubb sitt säte en period. Där byggdes modellflygplan. Framme till höger ligger Skaffaregården där klubben anlade ”Skaffaregården ring” för att köra med modellbilar. Banan blev aldrig riktigt färdig och kan i dag ses som en ring i betesmarken.
Till vänster omedelbart före Lars-Larsgårdens gårdstomt syns resterna av en väg som gick härifrån och ner till vägen Häggum-Stenstorp allmänt kalla Fjällavägen. Var från början en del av den fädrev som södra drevlaget hade för att på ett enklare sätt kunna driva djuren till bete på Billingen.
Sist boende Holger Johansson* 5/7 1902 i Holmestad död 1/1 1993 gift med Herta Eriksson*
11/5 1899 död 23/4 1952. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1960
flyttade Holger Johansson till Klosterängen. Barn:

  • Ingvar * 29/3 1930
  • Inga-Britt* 25/10 1944

Ruth Eriksson
Husen revs 1968.

Nr. 75 Skattegården

På vänster sida vid den odlade åkern syns en portstolpe i sten vid infarten till Skattegården. Gården ägdes och brukades av Natalia och Herbert Henriksson. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1960 flyttade de till Skultorp.
Till Natalia och Herbert kom Anneli Lehmijoki som krigsbam från Finland på 1940-talet Anneli stannade kvar i Sverige.

Skattegården

Gårdens bebyggelse låg uppe på kullen och till höger om denna sett från Tovatorpsvägen fanns en väl bevarad Hällkista som öppnades i samband med de arkeologiska utgrävningarna 1958-1959. Hällkistan ingick som ett bland flera fynd och som hade skadats av att man i kullen hade anlagt en jordkällare.

RAA:s rapport över kulturhistoriska undersökningar i HAGGUMS socken, Västergötland 1958-1959.

RAA:s rapport över kulturhistoriska undersökningar i HAGGUMS socken, Västergötland 1958-1959.
Hällkistan var 3 m lång placerad i N-S riktning. Botten utgjordes Av en 2 x 0,7 m stor kalkstenshäll och sidorna av 10 olika stora hällar. Över låg 0, 7 5 -1,25 m stora kalkstens hällar.
I kistan låg direkt på bottenhällen en ovanligt kraftig 30-35 år gammal man, 1,70 cm lång.

Bränneberg

Nästa på höger sida är Bränneberg ursprungligen en gård avstyckad från ett av Häggums tre säterier. Se artikel på hemsidan här.
Gården ägdes och brukades av familjen Per Larsson. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1961 byggde de ny villa Björksäter.
Byggnader med tomt har avstyckats och utgör permanentbostad.

Hansatorpet(Hansagården)

På vänster sidan ligger Hansagården, ladugården låg nedanför backen och grunden finns fortfarande kvar.
Här verkade från början av 1920-talet till 1950 Byskomakaren Frans Skatt * 13/2 1871 död 23/7 1952 och hans hustru Wilhelmina Skatt* 17/12 1869 död 30/12 1949.
Gården övertogs och brukades av sonen Evert Jonsson. Efter försäljning av gården till AB Atomenergi 1960 flyttande han senare till Svenstorp.
Byggnader med tomt har avstyckats och utgör permanentbostad varvid också namnet förändrats till Hansatorpet.

Vi vandrar vidare och passerar Vättervattenledning i sin sträckning mellan Borgunda och Skara. Ledningen markeras med en nedstigningsbrunn i åker på höger sida och uthuggning i skogen. På höger sida står en portstolpe i sten vid vägen fram till ytterligare en gård Bränneberg, avstyckad från säteriet. Till denna gård finns ytterligare en väg längre fram på höger sida.

Bränneberg

Gården ägdes och brukades av Johan Edvin Larsson * 23/9 1878 Bränneberg död 9/2 1972 gift 1908 med Anna Maria Johansson * 19/3 1875 Åslagården död 29/2 1962.
Johan övertog gården 1908 efter sin far och 1945 flyttade han till den nybyggda bostaden Lillängen på samma fastighet. I samband därmed arrenderades jordbruket ut 1945-1954 till familjen Karl-Erik Levander och 1954-1961 till Janne Krantz.
Johan Larsson var på sin tid en betydande kommunalman i Häggum ordförande i stämma och kommunalnämnd.
AB Atomenergi köpte 1960 de delar av fastigheten som låg söder om vägen Häggum­Tovatorp. Efter Johan Larssons död har marken sålts till angränsande fastighet och ett fritidshus och en permanentbostad av styckats av.

Konstnären Gerhard Larsson

Konstnären Gerhard Larsson, föddes på Bränneberg den 6/6 1910, och dog i Göteborg den 16/5 1990. Begravd på Häggums kyrkogård.
Han arbetade hemma på gården till 26 års ålder då han kom in på Valands målarskola. Inspiration till att börja utbilda sig till konstnär fick Gerhard Larsson när på 1930-talet såg Karl Isakssons målningar på Skövde Konsthall.
Senare studerade han vid Academie de la Grande Chaumeiere i Paris. Han reste mycket och tillbringade långa tider i bl.a. Spanien.

”Gerhard Larsson tillhör sin generations största särlingar inom Göteborgsmåleriet. En konstnär som var trogen sina ideal, så ödmjuk inför konsten som Gerhard Larsson kan man aldrig upphöra att beundra och respektera. Gerhard Larsson är en målare – ärlig och äkta, dessutom en av våra egna.”

Skrev Yngve Nordström inför utställningen i Skövde Konsthall 1976, flera verk av Gerhard Larsson finns i Bygdegården.
Lillängsbacken är i dag namnet på fritidshuset. Namnet sprunget ur att det enligt gamla uppgifter sägs att gården byggdes i Lillänsbacken.

Lillängen

Lillängen det namn som Johan Larsson gav bostadshuset när han byggde det som också stärker ovanstående samband. På Tomten låg fornminne nr 11 en skelettgrav som grävdes ut i samband med avstyckningen 1973.
Huset är tillbyggt under slutet av 1970-talet.
På andra sidan vägen mitt för Lillänge finns fornminne nr. 12.

Nr. 76 Larspettera (backstuga/torp under Bränneberg)

Backstuga på höger sida efter bäcken. Troligtvis ej bebott efter 1903.
Arbetare Lars Petter Larsson Österman * 20/4 1833 i Lundby död 4/9 1902 i Häggum. gift 3/10 1858 med Anna Kajsa Johansdotter * 1/7 1836 i Segerstad. Barn:

  • Sofia Elisabeth * 3/2 1872 Bränneberg
  • Ture Gottfrid * 13/11 1877 Bränneberg. Fl. till Sventorp 29/10 1895
  • Oskar Wilhelm * 13/9 1880 Bränneberg. Fl. till Sventorp 22/11 1897
  • Anna Charlotta * 18/1 1868 Bränneberg. Fl. till Sventorp 22/11 1897
  • Maria Wilhelmina * 1/12 1858 Bränneberg. h.o.ä.s. Wilhelm Lundgren * 13/12 1882 Bränneberg Fl. till Kungslena 23/10 1900, återkom från Högstena 31/10 1902, till V arola 20/10 1903.
  • Johan Alfred * 8/12 1874 Bränneberg. Kom från S. Kyrketorp 20/11 1895, fl. till Sventorp 10/11 1896.
    o.ä.d. Serafia Elisabeth * 7 /9 1896 Bränneberg.

Blacke

Vi har gått över bäcken, har en åker på höger sida och på vänster sida ligger Ranstadsverkets avfallstipp. Närmast vägen ett dike som grävdes för att skära av det naturliga vattenflödet från att komma in i tippen. När vi går sluttningen upp mot Åslagården går vi genom Blacke­skifterna. Det var utmarker till vissa av Häggums gårdar, där fanns åker, bete och skogsmark. Avfallstippen ligger delvis på åkermark som hörde till skiftena i Blacke. Söder om avfallstippen kommer den sjö som blir en sjö av tre olika dammar att få namnet Blackesjön, efter förslag från Häggums Hembygdsförening.

Nr. 99 Åslagården

Gården ägdes från 1934 av Axel Andersson * 10/2 1886 död 20/10 1956 gift med Hanna * 26/5 1884 död 11/7 1962.
Barn:

  • Stina
  • Britta
  • John

Sista brukarna familjen Erik och Britta Svensson. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1960 fortsatte de en tid som arrendatorer och de arrenderade också Tovatorp Stommen.
Fritidshus, avstyckad tomt med byggnader.

Åslagården

Gården ägdes och brukades från 1948 av Hugo Nilsson * 24/7 1908 död 1/6 1998 gift 20/3 1936 med Stina (född Andersson i granngården)* 25/12 1914 död 21/7 1978. I samband med försäljningen av gården till AB Atomenergi 1960 flyttade familjen till Skultorp och fastigheten hade sedan olika hyresgäster.
Permanentbostad, avstyckad tomt med byggnader.
Bortom gården på gränsen mellan Häggum och Brunnhems socknar finns ett antal fornåkrar och runt Åslagårdarna finns flera fornlämningar. Från ladugården utgår en väg som gick förbi torpen till Bäckagården.

Nr. 92 Drevsi

Torpet Drevsis läge är under Blackesjön. Väg till Brunnhem tangerar dessa marker och det finns berättelser om Tollestorpahålan och Käringaråsen som får studeras i annat sammanhang.
Hugo Nilsson som vi citerat på flera platser ägde och brukade denna gård och vi skall citera vad han skrivit om fornlämningarna. Att Häggum sedan länge haft en bofast befolkning visas av att en hel del fornfynd gjordes vid de arkeologiska utgrävningarna för AB Atomenergis räkning vid verkets uppförande- Det finns även annat som talar därom.
I Åslagårdens beteshage höll sommaren 1960 Valle härads turistförening sommarmöte och ur Skaraborgs läns Tidning citeras:

”På denna mark fanns cirka 2.500 år före Kristus 1) Sveriges första tamboskap och här har odlats i terrasser, vilka har anlagts för att underlätta odlingen för några tusen år sedan, resterna äro mycket tydliga och rand efter rand kunde iakttagas på sluttningen. Härtill kommer att trakten är kanske en av Sveriges vackraste”.

Skaraborgs läns Tidning

Det sista påståendet får stå för tidningens räkning. Kanske var där vackert, fast vi som gått där i vår dagliga gärning nog inte sett det med samma rosafärgade glasögon som en tillfällig turist. Dessa vallar var också föremål för hembygdsforskaren Hugo Skölds och Natanel Wihlsons intresse.

Forsätter man vägen förbi Åslagårdarna och Tovatorp genom Tjuvadalen kommer man så småningom till vägen mellan Falköping och Varnhem. Namnet Tjuvadalen påstås komma av att den i forna tider var ett tillhåll för tjuvar och stigmän, som velat hålla sig undan. Att så varit fallet låter inte otroligt, då den ligger i en mörk skog insprängd mellan Tovaberget och Brunnhemsberget.

Nr. 77 Åslagården

I sista backen upp mot Tovatorp finns en öppen mark innan den odlade åkern. Följer man gränsen mellan åker och öppen mark åt höger kommer man fram till gårdstomten som rymde två bostadshus och ett antal övriga hus.
Sist boende Frans Gideon Andersson * 31/3 1887 Åslagården död 13/11 1957.
Gideon var egen och när Astrid i Tovatorp kom med mat till honom ville han inte ta emot den utan bad att man skulle ”ta mät hem igen”
Gården köptes upp av AB Atomenergi 1960 och husen revs.
Om Gideon i Åslagården skriver Hugo Nilsson: Han bodde ensam i sin stuga ända till han förolyckades genom att bränder rasade ut ur spisen och rök förgiftade honom. Med åren blev han något av en enstöring. Även han hade fått bidrag och hjälp med att bygga en ny stuga. Trots att den gamla var fallfärdig dröjde det länge innan han kunde förmås att flytta in i den nya. Hans grannar och vänner köpte en del möbler och uppvaktade honom med, om det var en högtidsdag eller vid inflyttningen minns jag inte, alltnog vägrade han att ta emot dem. Minnet sviker, ifall han gjorde det senare.
Nu lämnar vi Häggums Bys skifteslag och går in på Tovatorps marker. Reflektera en stund över den stora omställning som drabbade bönderna 1855. Hit förflyttades de som fick flytta längst åt SV ifrån att ha bott ganska mitt i byn där Bygdegården nu ligger.
Thure Ljunggren säger i sin sockenbeskrivning från 1794 att byar finnas Häggum och Tofvatorp.

Nr. 102 Tovatorp Stommen

Kyrklig jord som utöver Prästgården skulle förstärka prästernas avlöning. Så tycks inte ha varit fallet i Häggum om man läser Thure Ljunggrens sockenbeskrivning. ”Präste stomn, är en ¼ heman i Tofvatorps by, har åker till 4 Trs utsäde i sämsta mojord, Höbol, till 20 stackar.”
Alla handlingar från syneförrättningar m m som rört förhållandet mellan arrendator och Skara
stift från 1882 till 1959 finns i Hembygdsföreningens arkiv Box 103.
År 1904 övertogs arrendet av Jakob Wilhelm Svensson* 30/9 1853 i N Vånga Vigd 4/7 1882
med Inga Maja Andreasdotter * 24/4 1853 i Öttum.
Barn

  • Svens Algot * 9/9 1883 i N Vånga död 26/1 1966
  • Ida Wilhelmina * 7/9 1885 i N Vånga fl. till Prästgården 1904
  • Anders Einar* 26/6 1888 i N Vånga död 22/8 1967
  • Anny Elisabet* 30/5 1891 i N Vånga.
  • Fosterson Nils Erik Gerhard* 8/9 1904 i Stenstorp (se brukare av Åslagården)

Jakob dog 1930 och Maria (Maja) 1931 och därefter övertog bröderna Sven och Anders Svensson arrendet. Anders hade också en snickeriverkstad på gården.
Åkermarken såldes av stiftet till AB Atomenergi 1960 och skogsmarken i mitten på 1990-talet till Ranstad Industricentrum AB.
Fritidshus, avstyckad tomt med byggnader

Nr. 101 Tovatorp Nolgården

Gården ägdes och brukades från1937 av Teodor Levander 5/1 1901 i Tovatorp Nolgården död 10/8 1987, vigd 26/6 1921 med Hulda Knopp 12/11 1896 i Rosenlund död 4/12 1979. Barn Karl-Erik, Olle, Stina, Berta, Ebba och Einar.
Gården såldes till AB Atomenergi 1960 och makarna Levander flyttade senare till Sandtorp. Fritidshus, avstyckad tomt med byggnader. Ekonominbyggnaderna används för bruknings­enheten Tovatorp Sörgården.

Nr. 100 Tovatorp Sörgården

Gården ägdes och brukades av Eskil Larsson * 26/9 1915 och död 15/7 1997 i Tovatorp Sörgården. Gift med Astrid.
Barn Ruben som arrenderar och brukar gården med flera fastigheter.
Gården såldes till AB Atomenergi 1960 och makarna bodde kvar på Tovatorp Sörgården.

Vägen fortsätter förbi Tovatorp Sörgården och vi kommer fram till ett vägskäl. Till vänster vägen till Invaldstorp över Brunnhemsberget till höger vägen genom Tjuvadalen till Brestorp och Bolum/Broddetorp. Till höger sträcker sig Häggums socken närmare en kilometer till genom Tjuvadalen.

Vi vänder här och påbörjar ett lätt vandring ner till Häggums by.

Karta: Som underlag har använts kopia av ”Reproduktion i svartryck av Ekonomisk konceptkarta över Skaraborgs län åren 1877-82” bearbetad i dator av Bengt Kindbom med stöd av Stig Bood.
Uppgifter ur folkbokföringen: Anders Larsson.
Artiklar: Hugo Nilsson, Bo Olsbo, Anders Siljedahl, Thure Ljunggren, Natanael Wilsson.

Text i övrigt Bengt Kindbom granskad av Barbro Bood.

Tack för det intresse Ni visat vår hembygd. Välkomna tillbaka! Häggums Hembygdsförening.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *