Vandringsleder

Runt Häggums by

Runt Häggums by

Häggums Hembygdsförening hälsar Er välkomna till att vandra en tur runt Häggums by 2,3 km. Lätt gångväg -barnvagnsvänlig. Denna vandringsled saknar markeringar, det är bara att med beskrivningen i hand följa vägen runt byn.

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■ .


Eftersom fler uppgifter än från torpinventeringen är med i denna beskrivning och på kartan så finns inte uppgifterna i nummerordning. Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive
ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta.

Flygfoto 1936 Curt Larssons förlag
Häggums gamla kyrka

Häggums gamla kyrka revs 1863. Den byggdes på utmarken några hundra meter öster om byn, vars läge förmodligen stammar från perioden 600 – 800 e Kr. Det var en romansk stenkyrka med rakslutet kor och västtorn. Tornets ljudgluggar bestod av dubbla valv burna i mitten av kolonetter. Tornet, kanske senare tillbyggt, hade en patronatsingång i väster. Den murades senare igen och ersattes av ett fönster. Tornrummet behövdes som sittplats.

Kyrkans huvudingång var sydporten som försågs med ett vapenhus av trä, möjligen föregånget av ett av sten. Den järnbeklädda dörren är troligen sakristiedörr i dagens kyrka. Dörren har ett rombiskt nyckelbeslag och en ring formad som en orm som biter sig i stjärten.

Kyrkans murar var mer än metertjocka, något överdrivet med tanke på att långhusets inre bredd var endast 6 m. Kyrkan var totalt ca 17 m lång, varav långhuset drygt 9 m. Tornet var murat till 11.5 m höjd. På ca 6 m höjd finns en inskränkning i murlivet som tyder på att överdelen tillkommit sekundärt.

Kyrkan 1861

1830 skriver kyrkoherde A P Noraeus: ”Jag saknar den källa ur hvilken jag kan hämta hvilket År hon är byggd. Säkert är det att hon är byggd i IX Secelet”. Kyrkohistorikern Fischer ville ha byggåret till 1050. Sannolikt byggdes kyrkan i första hälften av 1100-talet.
Kyrkans inre var rikt smyckat med målningar, som troligen utförts under 1400-talet. På norra väggen fanns en stor bild av bröllopet i Kana och över sydporten en målning av S:t Göran, möjligen
kyrkans skyddshelgon.

Häggum med sina 21 gårdar i kyrkbyn var den största socknen i det nuvarande pastoratet. Den hade egen präst, Niclis, i början av 1300-talet. Häggum kom att tillsammans med Sjogerstad och Rådene utgöra ett pastorat. Häggum avskildes från pastoratet år 1586 då Häggum vid arvsskiftet efter hertig Magnus undantogs och fördes över till V alle härad och hertig Karls lott. Härav öknamnet ”Skams undantag”. Gamle Skam var ett öknamn på Karl IX.

Från den gamla kyrkan finns dopfunten bevarad, ett mycket vackert arbete från 1100-talet eller 1200-talets början.
Den gamla kyrkan var trång. På en inre yta av drygt 40 kvm skulle en församlig, som 1855 bestod av 700 medlemmar, samsas.

1864 invigdes den nya kyrkan. Dess nyklassisistiska interiör återställdes vid renoveringen 1998.
Förf. Bosse Olsbo

Sockenmagasinet

Sockenmagasinet som ligger inbyggt i kyrkogårdsmuren är enligt Gunnar Linde, Skövde kommuns äldsta profana byggnad. Det är ett sockenmagasin som enligt den tidens förordningar byggdes och förvaltades av socknen för att fungera som en bank för spannmål. Sockenmännen levererade in säd på hösten och kunde ta ut ”sin” mängd på våren eller säd kunde säljas till den som behövde utsäde.
Fungerade också som militär magasinskassa för försörjning av hustru och barn till skadade eller dödade soldater.

Gamla Prästgården

Tidigare kh. bostad med ekonomibyggnaderna där kyrkans parkeringsplats nu ligger. Efter det att ny ladugård byggdes på nuvarande plats uppfördes kyrkstallet med dass och plats för släckningsutrustning vid skogsbrand. Klotter på dasset ”Detta hus det bör vörda, fast det inget tempel är, ty det lättar mången börda, som man uti ändan bär”.

Till prästgården hörde en kvarn – en skvaltkvarn som låg i trädgården. Om denna skriver kyrkoherde AP Noreus år 1830 ”Dess bostadslänga (Prästgårdens) är emellan kyrkbalkarna, bivägen och bäcken som rinner genom trädgården. Där var för en underfallskvam, som P Nordqvist (en företrädare) och sedan dess V.pastor och arrendator Elfman totalt raserat.”

Mitt emot porten till Gamla Prästgården låg lastbilsgaraget för Henry Arvidsson åkeri.
Sist boende Ester Ingeborg Sköld * 24/3 1890 död 20/8 1979.

Vi vandrar nu söderut på Häggums bys gamla bygata vars läge bevarades i samband med laga skiftet 1855.

Bosgårdens kvarn

Tillhörde tidigare Bosgården. Bäcken som leder till Bosgårdens kvarn fyllde kvarndammen och försörjde kvarnen med vattenkraft så länge den var i drift till i början på 60-talet. Vid kvarnen fanns också en tid ett gårdsmejeri. På nuvarande fastigheten ligger också Häggums kommuns bastu som var i gång till slutet av 1960-talet.

När Bossgårdens kvarn anlades är obekant, den drogs in till kronan av Kvarnkommisionen 1697. Här har också legat en kvarn tillhörig Håkan-Uddsgården, skattelagd från är 1752.

Bosgården

Bosgården var ett av Häggums tre säterier och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. En av många källor som rinner upp öster om gården var hälsokälla och gården hade en tid gäster för att dricka brunn.
Till gården hörde också ett bostadshus vid ladugården på vägen ner mot mosskiftena och mellan kvarn och ladugård en gårdssmedja.
Den 8 januari 1910 tecknades hyresavtal för Häggums första handel/affär inrymd i södra flygeln, S A Käll hyresgäst.
I Bosgården startades också Häggums Missionsförsamlings verksamhet 1854.
Se artikel på hemsidan Häggums säterier här.

Prästgården

Prästgården fram till 1922 Kh. boställe. Prosten och Hovpredikanten Paul Nilsson hade en produktiv tid här på 1910-talet som psalmförfattare och diktare.

Missionshuset

”År 1878 fick Missionsförsamlingen bygga ett Missionshus. På J. W. Johansson gård hvilket sedan stått öppet för alla Guds ords förkunnare i 125 år” Citat ur jubileumsskrift för Häggums Missionsförsamling.

Nr. 56 Nisa på Kroa

Nisa en av många krogar i Häggum belägen ungefär mitt emot Missionhuset. Uppgifter om sist boende saknas.

Folkskolan

Fridhem

Bostadshus byggd på Bossgårdens ägor. Har bl. annat inrymt Häggums poststation.

Bygdegård

Tidgare folkskola invigd 1908, undervisningen upphörde vårterminen 1966. från och med 1993 har fastigheten övertagits av Häggums Bygdegårdsförening och drivs nu som samlingslokal för bygden.

Småskola

Småskolan byggd 1890 är i dag privatbostad. Om skoltiden se artikel på hemsidan.

Nr. 57

Mitt emot småskolan på andra sidan vägen en stuga där vi inte har några uppgifter om boende. Grunden låg vid det träd som syn på flygbilden.
Runt kullen som framträder som ett odlingsröse i åkern finns en tomt avstyckad av Häggmns kommun. Avsikten var att där uppföra ett medborgarhus.

Svenstorp

F d A & H Kjälls Speceri-och diversehandel. Affären flyttade från Bossgården till detta läge.

Prästbolet

Bostadshus ursprungligen med fyra garage i bottenplan. Garage för Curt Larsson taxi och åkerirörelse. Har också inrymt bilverkstad.

Håkansgården

Ladugården som låg vid nya landsvägen ombyggd till bilverkstad. i fastigheten bedrevs också affärsrörelse.

Håkan Uddsgården

Byggd 1936 av Curt Larsson för affärsrörelsen. Grunden är lagd på det flygfoto över by som finns tidigare i beskrivning. Affären övertogs av Signe och Natanael Hellqvist och upphörde för ca 25 år sedan. Vid affären fanns en tapp med handpump som senare ersattes med en modern pump för Caltex bensin.

Backgården 1

Till vänster, gammal släktgård och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. I det lilla röda huset finns, efter flyttning från Fridhem, Häggums poststation som upphörde den 30 juni 1950. På Backgården har bedrivits betydande stuteriverksamhet.
Backgården såldes till AB Atomenergi 1960, byggnader och tomt avstyckade. En linje i OSO­lig riktning från gränsen vid den just passerade anslagstavlan utgjorde nordlig gräns för AB Atomenergi markförvärv i Häggum.

Håkan Uddsgården

Till höger, och en av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 1855. Ladugården riven låg i vinkel och följde vägens sträckning.


Vi vandrar vidare rakt fram i vägskälet gamla vägen Häggum-Stenstorp Den första allmänna vägen söderut till Stenstorp var klar 1929 men frågan om att bygga en väg var uppe på kommunalstämman den 17 februari 1890. Då var meningarna mycket delade så man kunde inte fatta något beslut. Men efter mycket överläggning enandes man om att vidta förberedande åtgärder genom att begära en sakkunnig för att undersöka, uppmäta och upprätta kostnads­förslag över tvenne vägsträckningar antingen åt Ranstad eller Brunnhem.


1899 var frågan uppe igen och kommunalstämman beslutade att för utredning skulle uttaxeras 2 öre per fyrk. Men skulle pengarna inte räcka fick kommunalkassan inte anlitas vidare ”utan hänsköts åt de i vägfrågan mest intresserade att anskaffa det felande bäst de kunna”.
1913 var frågan upp och då beslutade vägstämman med Valle Härads väghållningsskyldiga att vägen var nyttig och behövlig. Vägstämman 1916 avslog förslaget om vägbyggnad.

Enligt en berättelse var det i Egypten som beslutat fattades att vägen Häggum-Brunnhem skulle byggas Hovpredikanten Paul Nilsson träffade där en hög ämbetsman i Kungliga Väg­och vattenbyggnadsbyrån.

Backgården 2

På vänster sida, var den mindre av Backgårdarna, den såldes 1960 till AB Atomenergi 1960, byggnader och tomt avstyckade. Ekonomibyggnadema rivna. Tage Larsson startade sin åkerirörelse med Taxi här i mitten av 1940-talet.


I stenmur och rösen till vänster finns två fornlämningar.

Telestation som vi passerar har 2005 byggts ut så att samtliga hushåll i Häggum kan erbjudas bredbandsuppkoppling ADSL för datatrafik.


Vi kommer nu fram till ”Korsgårdens backar” vägen till vänster är nedfart till Korsgården på den kullen låg under byggtiden vid Ranstadsverket en matsal för bygg och anläggningsarbetare. Vi går till höger på den nya väg som byggdes 1960.

Kullen som ni ser på vänster hand i betesmarken och som på kartan är märkt med ’u’ är den år 60 utgrävda fornlämningen nr. 1 och det är den största kända gravplatsen i Häggum utanför kyrkogården vid kyrkan. RAA:s rapport över kulturhistoriska undersökningar i HÄGGUMS socken; Västergötland 1960.

Fornlämning

Fornlämningen hade en storlek av 30×30 meter och hela kullen var täckt med en samman­hängande stenpackning. Stenpackningen var 25-40 cm tjock bestående av 20-40 cm stora, runda stenar samt en del kalkhällar.
Sammanlagt påträffades i denna stenpackning ca 70 brandgravar och 8 skelettgravar varav en med flera skelett. Av brandgravarna var 25 mansgravar (i fyra fall osäkra könsbestämningar), 15 kvinnogravar (6 osäkra), 20 barngravar samt 10 gravar med individer av obestämd könskaraktär. I benmaterialet från skelettgravarna har kunnat urskiljas benrester från 8 män och 3 kvinnor. I bland fynden i övrigt märks 4 fibulor av silver, brons och järn, ett hängsmycke med kedja av brons, en sölja av brons samt två ringar av brons och några knivar och fragmentariska föremål av järn.
I en skelettgrav av en man över medelålder stod vid vänster överarm detta lerkärl. Det var så välbevarat att det kunde rekonstrueras. Det är 12 cm högt och har 15 cm buk och mynnings­diameter. Botten är närmast rund, buken låg med markerad övergång i en vid halsmed utvikt mynningsrand. Halsens undre del har en inristad dekor av ett av 4-6 linjer bestående zig-zag­band mellan två parallella band av tre linjer.


Nr. 78 Allmänningen

Den 31 mars 1852 erhåller Johannes Andersson (dä) och Stina Andersdotter hos Walle Härads Rätt fasta på 1/16 mantal Allmänningen som de köpt av Petter Bengtssons arvingar, myndige sönerna Jonas, Johannes, Lars, Petter, Gustaf och Anders Petterssöner samt dottern Catharina Pettersdotter. I Hembygdsförenings arkiv finns en släktkrönika Petter Bengtsson ”Storpetter i Häggum” 1765-1838.
Den 31 oktober 1865 köper Johannes och Stina, Backgården och deras dotter Margareta Johansdotter och hennes man Johannes Andersson (dy.) köper Allmänningen 13 februari 1872. Så småningom revs husen och Allmänningen var en del av Backgården.


Vi vandrar vidare i riktning mot Skövde och passerar gamla vägen Häggum-Bolum. Före 1929 fanns bara en genomgående allmän väg i Häggum den från Sjogerstad till Bolum. På kommunalstämman 19 februari 1912 konstaterades att automobiltrafik förekommer på allmänna vägen från Bjällum till korsvägen 1 Sjogerstad. Eftersom vägen var smal och i dåligt skick och trafiken var farlig för andra beslutade stämman att gå till Landhövdingen och anhålla om att automobiltrafik å denna väg måtte vara förbjuden.

Toragården

Den tredje Toragården i en av två grupper Toragårdar som finns i socknen, den andra gruppen ligger efter vägen till Stenstorp.

Toraberg

Toraberg var en villa på Toragårdens mark byggd på 1980-talet.

Alelund

Alelund var en villa byggd i början på 1960-talet av Ella och Erik Jonsson som då fick flytta från Skattegården som inköptes av AB Atomenergi.
På höger sida i riktning mot Skövde ligger:

Solhaga

Solhaga var en villa byggd i bötjan på 1960-talet av fam. Tage Larsson som då fick flytta från Skattegården som inköpts av AB Atomenergi. Här bedrev Tage Larsson lastbilsåkeri fram tm början av 1970-talet.
Villan byggdes på kommunens mark (se nedan).

Vi tar till höger vägvisning Häggums kyrka och till utgångspunkten för denna vandring och då har vi slutligen på vänster sida.

Lars Larsgården

En av de fem gårdar i byn som ligger på samma plats som före laga skiftet 185 5. Denna gård inköptes 1960 av Skultorps kommun för att bygga villor på, för anställda vid Ranstadsverket. En tomt såldes -Solhaga,· fastighetens jordbruksmark såldes sedan till privat brukare och bostadshus och uthus är avstyckade till skilda fastigheter.

Karta: Som underlag har använts kopia av ”Reproduktion i svartryck av Ekonomisk konceptkarta över Skaraborgs län åren 1877-82” bearbetad i dator av Bengt Kind.bom med stöd av Stig Bood,
Uppgifter ur folkbokföringen: Anders Larsson.
Uppgifter om kvarnar ur skrift av Hugo Sköld, Stenstorp i föreningens arkiv.
Text i övrigt Bengt Kindbom granskning Barbro Bood
Artiklar: Bo Olsbo, Anders Siljedahl, Natanael Wihlsson Hugo Nilsson m fl.

Om Ni vill ta del av material i arkivet kontakta någon i Hembygdsföreningens styrelse.

Nedanstående artiklar är åberopade i denna beskrivning

Sockenbeskrivning Av Mg:r Thure Ljunggren, 1794 Häggmn -en bygd i förvandling Häggums Säterier Häggums Missionsförsamling/Missionsförening Häggums kyrkor Laga skiftet i Häggums by Häggums skolhistoria Häggums by -1947


Tack för det intresse Ni visat vår hembygd. Välkomna tillbaka!

Häggums Hembygdsförening

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *