Angående inventering av inkvarteringsutrymmen

Ur handling undertecknad av Landshövding Carl Mannerfelt, Mariestad å landskanslitet den 4 december 1939.

När luftskyddstillstånd är rådande äger, Konungen föreskriva att invånare å ort som hotas av anfall från luften, skola taga uppehåll utom sin bostad eller bostadsort, ävensom i den mån det prövas nödvändigt, bestämma varest uppehåll skall tagas. Jämlikt lagen om förfoganderätt för luftskyddets behov äger länsstyrelsen att mot ersättning taga i anspråk byggnader, utrymmen, utrustningspersedlar och annan egendom, som tillhör eller innehavs av kommuner eller enskilda.

Den nu pågående planläggningen av luftskyddet inom landet förutsätter en omfattande inkvartering inom Skaraborgs län av befolkningsgrupper från andra orter i riket bland annat inkvartering genom mundigheternas försorg av vissa befolkningsgrupper. Länsstyrelsen anser därför nödvändigt verkställa en systematisk och fullständig inventering av inom länet befintliga fastigheter.

Polisen delade ut blanketter och uppgifterna skulle avlämnas skyndsamt så att inventeringen var slutförd den 31 december 1939. Uppgifterna är undertecknade i julveckan och mellandagarna 1939. Inte nog med att kriget brutit ut i Europa det kastade sin skugga över bygden i helgtider. 

Vad kunde Häggum bidra med följer av nedanstående:

”Inventeringslista över de utrymmen för enskild inkvartering inom Häggums kommun som lämpligast kunna nås från Stenstorps järnvägsstation”

Brännebacken Klas Johansson 4 inkvarterade

Prästgården Martin Andersson 9 -”-  

Stofsgården Harry Häggstam 6 -”-  

Stofsgården Harry Häggstam 6 -”-  

Backen Ernst Andersson 6 -”-  

Backgården Erik Thorell 6 -”-  

Gröneberg Samuel Levander 3 -”-  

Gröneberg Samuel Levander 2 -”-  

Bosgårdens kvarn Simeon Larsson 3 -”-  

Allmänningen Fritz Ahlm 5 -”-  

Bränneberg Johan Larsson 2 -”-  

Lars-Larsgården Sigvard Gustavsson 7 -”-  

Skaffaregården Nils Andersson 4 -”-  

Bosgården Primus Johnasson 10 -”-  

Bosgården Primus Johansson 5 -”-  

Håkansgården Oskar Larsson 2 -”-  

Källegården Henry Arvidsson 4 -”-  

Stora Gåran Gustav Örn 5 -”-  

Torsborg Karl Kindbom 6 -”-  

Klostergrens Intäkt Anna Knopp 2 -”-  

Toragården Brodows sterbhus 6 -”-  

Håkan-Uddsgården Birger Larsson 2 -”-  

Bränneberg A Larssons sterbhus 6 -”-  

St Boslycke Arvid Svensson 5 -”-  

Toragården A Högberg 5 -”-  

Korsgården Maria Larsson 8 -”-  

Skattegården Änkefru Jonsson 3 -”-  

Källstorp Bertil Käll 3 -”-  

Fridhem Alfred Dahlberg 2 -”-  

Toragården Oscar Brandberg 3 -”-  

Räknar man ihop antalet personer som skulle kunna komma till Häggum så ökar socknen med ¼ del eller 140 personer. Till detta kommer, som framgår av det material Hembygdsföreningen sammanställt i studiecirkel om beredskapsåren, anspråk från militären som hade mobiliseringsplats i Häggum. Vi har också uppgifter om skolelever som flyttades från städer till släktingar på landet.

De handlingar som Hembygdsföreningen nu fått från Gun och Knut Wetterberg läggs i arkivboxen som handlar om Beredskapsåren.

Personalia:
Född på Bränneberg (i dag Lillängsbacken) den 6/6 1910 död 16/5 1990 Syster Estrids gata 2, Annedal, Göteborg.
Föräldrar Johan och Anna Larsson, Johan var bl.a. kommunalnämndens ordförande i Häggums kommun. 
Syskon Georg (1909-1929), Greta och Ella.
Gården Bränneberg är en avstyckning från Säteriet Bränneberg och kom i släktens ägo genom förvärv i början på 1800 av Johan Larssons morfar.
Delar av gården såldes 1960 till AB Atomenergi. I dag består gården av avstyckade tomter och resterade delar av jorden är sammanlagd med angränsande fastighet.

Publikationer om Gerhard Larsson

Tidningsartikel från 1952 tejpad på baksidan av en tavla i privat ägo som är signerad Gerhard L- 1951.
Vilken dag artikeln är skriven finns inga anteckningar om men ser man på tidningsklippets motsatta sida så är dagen namn Sabina, i morgon Simon, måndag Viola, vilket innebär att artikel är publicerad den 27 okt 1952.

”En av de starkaste målarbegåvningar, som framträtt i Göteborg under senare år” Det är sådana superlativer, som konstkritiken i Göteborg slösar på Gerhard Larsson, bondpojken från Häggum, som för första gången mötte konst överhuvudtaget på konsthallen i Skövde för 20 år sedan och som nu ryckt fram i främsta ledet bland våra unga målare.
Det är säker många konstintresserade i vår stad som erinrar sig Gerhard Larssons debututställ-ning, som ägde rum i Skövde för 9 år sedan. Sedan dess har hans måleri undergått en märklig förvandling.
Sin utbildning hade han fått på Valand 1936-41 med Sigfrid Ullman och Nils Nilsson som lärare. Under långa perioder har han sedan vistats i Frankrike, där han ivrigt och energiskt lärt och insupit det mesta av vad museer och målarskolor kan ge. Få torde de svenska konstnärer vara som med åsidosättande av alla timliga förmåner så målmedvetet och lidelsefullt gått in för sin uppgift: att nå fram till en allt strängare formgivning och ett allt intensivare och klang-fullare uttryck i färg. Och resultatet uppvisas om söndag i konsthallen.
Det dröjde länge innan man förmådde Gerhard Larsson att ställa ut. Hans självkritik och blyg- samhet äro anmärkningsvärda. Men hans första och hittills enda separatutställning – den var i Göteborg 1949 – betecknades som ett genombrott av ovanligt slag. Och nu strömmar anbuden in från konstgallerierna i Stockholm att där hålla utställning. Hittills har Gerhard Larsson varit obeveklig. I stället blir det hans hemstad som får njuta förmånen att se den samlade produk-tionen från de senaste åren. Utställningen blir alltså rätt omfattande. Gerhard Larsson kommer att ensam fylla hallen. Intresset för utställningen är påfallande stort.
Vernissage blir om söndag 

Ur utställningskatalogen vid Gerhard Larssons separatutställning i konsthallen 1967. Hans självporträtt prydde omslaget och detta kommer att visas på utställningen. 

GERHARD LARSSON 

Gerhard Larsson tillhör sin generations största särlingar inom Göteborgsmåleriet. Dagens många nyckfulla stilsvängar har ej förmått rubba hans cirklar vilket ingalunda innebär att han fastnat i ett maner utan att lyckas förnya sig. Det är en annan Gerhard Larsson som nu visar sig i Skövde konsthall än för jämnt 15 år sedan, då han hade sitt sista separata framträdanden i Skövde. Och ändå känner man igen honom. Han är samme fullblodsromantiker med romantikens blåskala som dominans. Hans personlighet förblir orubbad. Gerhard Larsson är född och uppväxt bara någon mil från Skövde – i Häggum. Sitt första möte med konsten gjorde han 1931 i Skövde Konsthall. Det var en av Konsthallens första utställningar, där bl.a. ingick några målningar av Karl Isaksson. De gjorde ett så outplånligt intryck på den unge Gerhard att han beslöt sig för att för alltid lämna plogen och ge sig konsten i våld. Med allt större iver började han teckna, sökte och vann inträde på Valand i Göteborg. När han lämnade konstskolan arbetade han som modet bjöd med mjuka pastellfärger, men det dröjde ej länge förrän färgen mörknade och formen åtstramades alltmera. Man kom att tänka på målade kyrkfönster. Under de sista åren har han blivit mera frigjord. Han uppvisar en attityd som innebär både frihet och disciplin. 
Gerhard Larsson är otroligt flitig och ambitiös kulturarbetare, som lever helt för sin konst. Mycket har han lärt utomlands. Få svenska konstnärer torde vara så beresta som han. Visserligen har han sin ateljé i Göteborg men stora delar av året vistas han utomlands. Och han är ingen turistmålare. Han reser inte ut för att måla ihop till en utställning. Han reser för att lära, för att stanna – både månader och år. Inte försummar han paletten och skissblocket på sina resor, men framför allt hämtar han nya intryck, studerar de stora mästarna och deras verk i Europas främsta museer. Spanien har blivit hans andra hemland och Pradomuseet i Madrid blir ofta hans mål, där han upplever Goya som sin stora favorit.
En konstnär så trogen sina ideal, så ödmjuk inför konsten som Gerhard Larsson kan man aldrig upphöra att beundra och respektera. Gerhard Larsson är en målare – ärlig och äkta, dessutom en av våra egna. Han hälsas välkommen tillbaka till Skövde Konsthall.
YNGVE NORDSTRÖM (Anm. Konsthallsintendent vid Konsthallen i Skövde)

En eftertext.

Konstnären Gerhard Larsson avled i Göteborg i maj 1990 i en ålder av 79 år. Han var född i Häggum i Skaraborgs län och arbetade till 26 års ålder på föräldragården. När han på 1930-talet såg Karl Isakssons målningar på Skövde Konsthall inspirerades han att börja utbilda sig till konstnär.
Gerhard Larsson kom in på Valands målarskola där han studerade för Sigfrid Ullman 1936-38 och för Nils Nilsson 1938-42. Senare studerade han vid Académie de la Grande Chaumiére i Paris. Gerhard Larsson deltog i samlingsutställningar i Stockholm och Göteborg samt på flera andra ställen. Hans sista utställning i Skövde var på Skövde Konsthall 1967.
Gerhard Larsson reste mycket efter studietiden och då mest söderut till de klassiska konstnärsländerna. Han tillbringade långa tider på Ibiza och Toremolinos, vilka färger återspeglar sig i hans välkomponerade landskap och stilleben.

Göteborgskoloristerna, Göteborgsmålarna eller Göteborgsmåleriet. 

Lite fakta om de personer, institutioner och den omgivning som formade Gerhard Larssons måleri.

Karl Isaksson 1878-1922, svenskfödd målare. Under sin livstid var han nästan helt okänd i Sverige men betraktas nu som en av de stora nyskaparna inom modernt skandinaviskt måleri. Från 1902 var han bosatt i Köpenhamn. Under inflytande från framför allt Cézanne och kubismen målade han modellstudier, stilleben och porträtt i en förenklad pregnant, något kubiserande form med rena färgplan i utsökta lågstämda toner. Formen och färgen upptog hela hans intresse och han framstår i dag som en av våra största färgkonstnärer. 

Tor Bjurström 1888-1966 konstnär lärare vid Valands Målarskola i Göteborg 1920-29. Bjurström tillhörde de första svenska Matisseelärjungarna- de som av August Brunius fick namnet ”909 års män”. I en summarisk stil och i starka färger har han skildrat det svenska västkustlandskapet. Han sensuella färgkonst fick stor betydelse för den yngre generationen västkustmålare ”Göteborgskoloristerna”.

Sigfrid Ullman 1886-1960 målare. Med pastos (tjockt målade) färgpåläggning målade eller nästan skulpterade han fram solljusa västkustlandskap. Som lärare vid Valand 1928-38 påverkade han Göteborgsmåleriet.

Ur artikel ”Nils Nilsson på Valand”
1929 tog Sigfrid Ullman över lärartjänsten vid Valand efter Bjurström. Därmed inledde nio år av reaktion mot den franskinspirerade modernismen som Bjurström företrädde. Ullman talade om vikten av att återupprätta traditionen och ansåg att bjurström hade ödelagt Göteborgs konstliv under sina år som lärare. När Ullman 1938 slutade vid Valand såg sig styrelsen kring i Göteborg efter en ny lärare. Men fann inte någon som tycktes tillräckligt etablerad. Blickarna vändes då mot Malmö där Nils Nilsson bodde. Han hade fått lysande kritik för sina senaste utställningar. Göteborgsmåleriet, så som det formats av bland andra Bjurström var i ropet och Nils Nilsson var en av dess främsta representanter. Med honom som lärare kunde en kontinuitet upprättas. I motsats till Ullman var Nilsson känd som modernist och kolorist.

Nils Nilsson 1901-1949, målare. Skolad och verksam bland Göteborgskoloristerna med deras livsbejakande färgstarka måleri, men även influerad av Munchs dramatiska symbolvärde, målade han figurbilder med stora hela färgplan. Präglade av lyriskt vemod eller av socialt patos. Han utförde en rad stora väggmålningar t.ex. Dansen i Göteborgs flickläroverk.
Nils Nilsson utvecklade på 1930-1940 talen en renodlad färgkonst som blev en betydande inspirations källa för andra svenska målare.

Detta åbokontrakt är den äldsta handskrivna handlingen som Häggums Hembygdsförening för närvarnde (2003) har i sitt arkiv. Handlingen har anknytning till Lilla Gåran i Rådene socken och dess ägare i tidigare generationer boende i Dala. Dahla Strängagården 1828 Christoffer Månsson, 1872 Dahla Strängagården Magnus Christoffersson, 1890 Lilla Gåran Magnus Christofferssons sterbhus, 1941 Lilla Gåran syskonen August och Lovisa Magnusson som testamenterar sin kvarlåtenskap till trotjänaren Axel Bernhard Forsman. I tingsprotokoll den 2 september 1941 säger vittnet Henning Olsson, Hemningstorp att Forsman nog varit i deras tjänst minst 18 år. Huset på Lilla Gåran flyttade Axel Forsman och hans syster Julia sedan till Häggelund Häggum. Häggums Hembygdsförening fick mark ladugård och uthus till sin hembygdsgård ”Emmes stûva” i gåva av syskonen Forsman. I samband med att de sist boende syskonen Forsman på Rosenlund lämnade Häggum fick Hembygdsföreningen ett antal handlingar däribland detta kontrakt.
Se även Arkivförteckning Box 105.

Kontraktets lydelse:

Nuvarande Åboerne å å Rå och Rörs Hemmanen Strängagården Christoffer Månsson ½, Sven Pehrsson ½, och Brunnsgården ½ Lars Larsson, komma att från Wårfrudagen År 1822, vid sina åboende Hemma, qvarblifva mot följande vilkor och förbindelser: 

1 mo     Som Hus och Hägnader i anseende till utflyttningen bör på dessa hemman vara i lagligt stånd, kommer Laga Husesyn att vid tillträdet den 14 de Mars förrättas, då de förbättringar som därvid trafvas, kommer av åboerne att i stånd sättas, härtill nödvändig utsyning lemnas. Åboerne skola sedan ansvara för all laglig åbyggnad, som vid Hemmanen behöfves, väl häfda, bruka och stänga Åker, Äng och Hagar, samt årligen på hvarje halfgård i yttre skillnaderne anlägga minst 6 famnar dubbel stenmur på god grund och till nio qvarters höjd öfver jordytan. – Stenröjning anbefalles i Gärdena vid hvarje körning, så att alla sådane stenar som hindrar brukningen sammanlägges antingen i de gamla rören, eller ock nya, tills de kunna flyttas till yttre hägnaderne och der användas – De gamla dikena ränsas och nya gräfves efter af Husbonden skedd anvisning, till minst 20 famnar årligen på hvarje halfgård. 

2 de     Uti årlig skatt betala hvarje halfgårdsÅbo 2 Tunnor Råg och 2 Tunnor Korn efter markegångspris med 16 s Bco förhöjning på hvarje Tunna, hvilken erlägges första hälften den 1ste December och andra hälften den 1ste påföljande Mars, för hvarje halfgård göres 6 Drängedagsverken i veckan årligen på egen skaft med fullt arbetsföre Personer som alla årstider gifves tillkänna med Wäl klockan 16 ökedagsverken med hel ök och karl, samt 24 Qvinnsdagsverken, när som befalles. Hvarje halfgårds åbo skall årligen på 9 à 10 Mils väg otköra 18 Tunnor Hvete, Råg eller Ärter eller ock 24 Tunnor Vårsäd samt lika mycket spannemål på 6 à 7 mils väg , hvartill Åboerne tillsläppa säckar. 

3 o     Dagsverksfolket skall vara försedt med all nödig och fullkomlig Redskap af brukarna Yxor, Liar, Skäror Rifvor, Spadar, Tjufvor och Präglar samt vid ökedagverkena med passande Köreredskap. 

4 o     Alla av Hemmanen utgående onera, betalar hvarje Brukare ensamt, utom beskattningen till Kronan för fast egendom som ansvaras av Ägarne. 

5 o     Som åboerne får begagna bete i Djurgården skola de biträda till Hägnads upprättande och vidmagthållande, enligt skeende utvisning och repartition. 

6 o     Årlig Spånad Blifver på hvarje halfgård: Fyra Marker Lin eller Åtta marker Blånor väl och försvarligt, iamar händelse få de Straffespånad, hälften mot ofvanstående. 

7 o     Utsyning till Gärdsle och vedbrand lemnas i mån af skogstillgången, men olofvligt hygge eller borttagande af …………..¹. Åboerne ej tillsett blifvit, straffas enligt det vite 30 § 1821 Års EnskiftesPaln utstakas samt Plikt enligt lag och gifven uppsägning. 

8 o     Alla mindre göromål vid Herregn såsom Slagt, Bykning, Skurning, Potäters ränsning, pågräfning och uppptagning, samt vid Lin och Hamp Rengöring skola Åboerne utgöra dock på det sätt att alla Bönder och Torpare i sin ordning häruti deltager med en QvinnsPerson hvardera, då mat fås på Herregården. 

9 o     Husbondens och Dess Ombuds Bud och befallningar skola Brukarene sjelfve och dess Tjenstefolk ovillkorligen hörsammas, Brott häremot straffas med oåterlig upppsägning. 

Förestående Contragt gäller under min Arrendetid.
Dala d: 7 Januari 1828       L.G. Silfverswärd

Med förestående Contragt förklara vi oss til alla delar nöjde och förbinde oss dess obrottsliga efterlefnad och uppfyllande Utsyna ².
Lars Larsson för Brunnsgården
Sven Pehrsson
Christoffer Månsson för Strängagården ³.

Till Vittne
F. Wilh von Hnudern⁴
M. Bjerkander

För Brunnsgården transporteras detta Contragt på Olof Larsson som har at fullgöra sina åligganden som fadern Lars Larsson iklätt sig.
Dala d: 3 dje Dec.er 1835
L.G. Silfverswärd

Härmed förklarar iag mig niögd. Olof Larsson

Till Vittne
Lars Andersson   Lars Andersson
På Dala härgar   J ..bränagåren


Sedan min framl Man Majoren och Riddaren Silfverswärd 10 sist Januari med döden afgått öfwerflyttas ofvanstående Contract från och med 16 sistl Mars och tills vidare till alla delar på mig. Dahla 21 Mars 1841
Henrietta Silfverswärd
Född Treffenberg 

Med förestående Contragt förklarar Wi oss till alla delar nöjde och förbinder oss till dess obrottsliga efteröefnad och Uppfyllese. Ut supra.

Till Vitnen     Christopher Månsson
Lars Andersson   Johannes Petterson i Sträng
Petter Andersson   Olof Larsson Brunsg

På första sidan av kontraktet är följande text skriven på långsidan:
Belagt med Två RD 30 s: m Charta Sigillate.

¹ Texten borta på grund av att handlingen i folieformat vikts dubbelt.
² Osäkert om det är rätt tolkning.
³ Samtliga namnteckningar skrivna med samma handstil och bläck men utan anteckning om att det skett med hand på penna.
⁴ Sirlig begynnelsebokstav som troligtvis är ett H.