Häggums Hembygdsförening 1954 – 2014

Häggums Hembygdsförening firar den 8 november 60-årsjubileum. Sextio år kan tyckas vara en kort tid men i vår hembygd Häggum har på dessa år skett en stor omdaning.
Största förändringen var AB Atomenergis byggande av Ranstadverket i början av 60-tale toch som nu är ett avslutat kapitel och marker och industriområde åtgärdats i ett omfattande återställningsarbete. Många gårdar försvann då och jordbrukets rationalisering har gått vidare och idag finns endast två jordbruk där brukarna inte har annat arbete eller pension. Efter år av befolkningsminskning har invånarantalet ökat och föryngrats under senare år. Två affärer har försvunnit liksom skolorna, bastun, kvarnen, sågen och smedjan. Bensinstationen som fanns på 60-talet finns inte heller kvar. Tillkommit har grävmaskinsfirma, bilverkstad, bygg- och entreprenadsföretag och småföretag vid Ranstads Industricentrum. Går vi några år före föreningens bildande fanns poststation och Häggum var egen kommun.
Det var vid sista kommunalstämman som en kontaktnämnd valdes och som bl.a ledde till att hembygdsföreningen bildades.

Förberedelser
” Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med sockenbor inom Häggums socken inför kontaktnämnd vald å Häggums kommuns sista kommunalstämma den 27 dec. 1951. Sammaträdet hållet efter kyrkostämma i Folkskolan den 28 dec. 1953.
§ 1
Att justera dagens protokoll valdes Erik Thorell, Backgården och Karl Kindbom, Torsborg.
§ 2
Av intresserade personer inom Häggum hade framkommit förslag om undersökning av möjligheten att söka bevara det gamla sockenmagsinet beläget på Prästbolets mark.
Diskuterades frågan och ansåg de närvarande att som detsamma förmodligen är socknens äldsta byggnad vore synnerligen önskvärt om det kunde bevaras år eftervärlden och beslutade mötet att en kommittè på fyra personer skulle utses för utredandet av äganderätten till detsamma samt för övrigt de åtgärder som lämpligen bör vidtas för det gamla sockenmagasinets bevarande.
§ 3
Likaså beslutade sammanträdet att uppdra åt den föreslagna kommittèn att även utreda frågan om förvärv av Emma Jonssons stuga Blommelund så att densamma kunde bevaras åt eftervärlden.
§ 4
Till utredningskommittè för ovannämnda ärende utsågs enhälligt Hrr. Kurt Ståhl, Smedbacken, Nils Forsman, Rosenlund, Eskil Larsson, Tovatorp, och Erik Jonsson, Skattegården med Kurt Ståhl som sammankallande.
Justerat Som ovan
Erik Thorell Evald Johansson
Karl Kindbom Sammanträdets ordf.”
Bildandet
Den 28 april 1954 anordnades ett offentligt möte i Häggums Folkskola. Då beslutades att bilda en hembygdsförening och namnet skulle vara Häggums Hembygds- och Fornminnesförening. 
Den första styrelsen fick följande sammansättning: Kurt Ståhl ordf. Anders Siljedahl sekr, Erik Jonsson kassör, Rune Kindbom, Nils Forsman och Eskil Larsson. Medlemsavgiften fastställdes till 2 kr.

Sockenmagasinet
Sockenmagasinet stod främst bland det som borde åtgärdas enligt det inledningsvis citerade protokollet. Under många år var detta också återkommande i beslut och årsberättelser.
Vid första sammanträdet efter bildandet gjordes framställning till församlingen om att äganderättsfrågorna borde utredas.
Likaså ansåg styrelsen att församlingen borde överta parken. Årsmötet 1955 ansåg detta vara intressantats i den fortsatta verksamheten.
Underhålls- och planeringsarben diskuterades vid möten de följande åren fram till 1961. Därefter finns inga anteckningar om sockenmagasinet och parken eftersom församlingen övertar ansvaret och på ett förtjänstfullt sätt vårdar en värdefull del av den gamla socknen. 

Emmes stûva
Även ”Emmes stûva” stod främst bland det som borde bevaras. Till styrelsemötet den 31.10 1957 hade föreningen fått erbjudande från Skultorps kommuns socialnämnd att köpa huset för 200 kr. Styrelsen beslutade tacksamt anta detta erbjudande och beloppet skulle betalas innevarande år. Kollekt skulle tas upp vid hembygdsafton den 6 nov. i skolan. Kollekten inbringade 40,57 kr enligt kassaboken.
Beslut om rödfärgning och murningsarbeten togs av styrelsen i maj 1959 och mer om underhåll och dess utförande ges i citat från årsberättelserna nedan. Om uthuset skulle rivas eller taket förbättras diskuterades 1961. Beslutet blev att taket skulle läggas om.
Årsmötet 1970 beslöt enhälligt att som gåva av syskonen Forsman mottaga tomten under villkor att föreningen bekostar avstyckningen. Kostanden för avstyckning blev 1.140:40 kr. Vid årsmötet 1973 kunde styreslen meddela att föreningen fått lagfart på tomten. Därmed var det som nu vår hembygdsgård blivit en komplett enhet med tomt, ryggåsstuga, ladugård och uthus.
1984 i maj täcktes ladugården med vass. Arbetet utfördes av Bertil Carlsson, Vartofta. Han har förmedlat oss kunskap som få idag besitter. I september samma år lades också vasstak på stugan.
1985 vandringen som föreningen fått från Granqvist gjordes i ordning vid ladugården.
1986 uppsättning av flaggstång.
1987 vedboden gjordes om till skomakarverkstad som nu inrymmer den skomakeriutrustning som föreningen fick efter Evert Jonsson och som tillhört Frans Skatt.
1991 brunnsvåkt sattes upp på brunnen som ligger på Lundells mark som vi nu får disponera.
1991 hela eken tas ner och blir virke till bl.a mjölkbord och brygga till vandringen, nya portstolpar och port till trädgården.
1993 ger årsmötet styrelsen i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder för att renovera golv och spismur i stugan. När golvet revs upp i rummet visade det sig att även timmerstockarna var uppruttna. På grund av den rådande arbetsmarknaden med stor arbetslöshet erbjöd länsarbetsnämnden ALU arbete för ideella föreningar varför två byggnadsarbetarfe var sysselsatta under hösten.
1994 det omfattande arbetet med underhåll av ryggåsstugen fortsatte under året. Murstocken sattes i stånd, ny bjälklag kom på plats.
1995 nya golv lades in, nya och begagnade listverk sattes upp, spisarna såg över, Rolf Larsson målade invändigt och Gunnel Johansson utvändigt och en grupp damer tapetserade rummet.
1996 nocken på ladugårdstaket ”mörnades” och elektrisk stolpe och sträva av ek från första elledningen i Häggum sattes upp.
1998 ny ytterdörr till stugan tillverkad av Henry Ohlsson.
1999 underhåll av stängsel, målning av ladugård och uthus, ny flaggstång.
2000 byte av vindskivor på stugan.
2001 upprustning av stängsel, diverse målning och ny mörning och nya poll till ladugårdstaket.
2002 under hösten konstaterades hussvampsangrepp på två ställen i uthuset vid Emmes vilket måste åtgärdas omedelbart. Saneringen har bestått i att angripet trä har eldats upp på platsen samt angripen jord och betong har tagits bort. Dessutom har dränering lagts ned både runt ryggåsstugen och uthuset för att minska fukten i jorden. Återuppbyggnaden har bestått i att lyfta huset och gjuta en betongplatta över torpargrunden på en bädd av singel. Båda gavlarna på huset är nya och dasset är helt nybyggt.
2007 mörnades nocken om på ladugården och nya fundament för flaggstången sattes upp.
2008 lades nytt vasstak på ryggåsstugan med ny vass från Polen levererad av Assar Andersson. Arbetet utfördes av Stefan Andersson. Vindskivorna tjärades.
2009 tomten utökades vid brunnen genom att föreningen arrenderat mark av Rigmor och Sven-Erik Lundell.
2010 grunden till ladugården rättades till, stugan rödfärgades och den del av tomten som arrenderas från Rosenlund iordningställdes.
2012 halmen på ladugårdstaket byttes och vindskivorna på uthuset samt fönstren på stugan målades.
2013 målades alla husen lagom till hemvändardagarna.

Svenska Flaggans dag / Nationaldagen
Hemvärnet firade 1954 första gången svenska flaggans dag i Häggum med tal och medverkan av musikkåren vid P4.
När styrelsen sammanträdde i maj 1955 beslutades att firandet skulle ske i föreningens regi. Högtidligheten skulle förläggas till gamla prästgårdsparken och med avslutning i kyrkan. Ett fosterländskt tal skulle hållas av lantbr. Carl Lindèn, Nolheden. Vidare skulle kollekt upptas till insamlingen ”Sverige hjälper”. För denna hålls tal av Anders Siljedahl, Häggum. Aftonbön i kyrkan skulle hållas av kyrkoherde Ruben Melin. Kyrkokören hade lovat medverka med sång såväl i parken som i kyrkan. Kaffe och läskedryck skulle serveras till ett pris av 1 kr.
Med detta utförliga plock ur protokollet visas hur grunden lades till en fin tradition i Häggum. Programmet har under åren inte genomgått några större förändringar. Hemvärnet återkom 1958 och firandet samarrangerades fram till början av 1970-talet. Häggums UV-kår har senare kommit att deltagit firandet och fanvakten i kyrkan. Folkdansuppvisning av olika folkdanslag har också tillkommit. 2004 i samband med 50-årsjubileet medverkade Hemvärnets Musikkår Skaraborg med ett storstilat musikprogram även 2009 och i år 2014.

Resor
Åren 1956 till 1961 anordnades ett antal resor som var mycket uppskattade. Resmålen var följande: Tiveden, Kinnekulle/Kålland, Ulricehamn/Åsunden, Dalsland, Rottneros/Värmland och Tjörnbroarna.

Torpinventering
En studiecirkel om gamla boplatser och torp genomfördes 1978. Ett omfattande dokumentationsmaterial finns och utmärkning har skett av boplatser och andra platser av intresse. Vid ett årsmöte beslutades att anordna en torpvandring ”för att så många som möjligt skall få tillfälle att komma med och se hur våra förfäder bott en gång i tiden.” 
För att ge många denna möjlighet inte bara vid anordnandet av torpvandringar utan också enskilt har en led märkts ut från Källeberg och upp på Billingen. Denna led passerar elva gamla boplatser. Leden är också väl dokumenterad i en särskild skrift. Vandringsleden invigdes 17 maj 1987 och sedan dess har många gått den inte bara Häggumsbor utan också skolklasser och grupper utifrån.

Kultur- och naturleden Häggums by-Döves-Lottes.
Under 2002 och 2003 hade den gamla vägen mellan Döves och Lottes röjts och märkts ut. Den invigdes den 3 augusti 2003 i samband med hemvändardagarna. Häggum hade nu fått en sammanhängande vandringsled från byn via Källeberg-Döves-Lottes-Svaneberg-Smedbacken och åter till byn på 8,2 km.

Böndernas Hus.
Inom Häggums socken fanns under 1900-talet ett antal ”föreningar” för att anskaffa gemensamma maskiner till jordbruket. Utgångspunkten var både ekonomisk och praktisk för det gällde maskiner som inte användes i större utsträckning och därför kunde gå runt bland en grupp gårdar. Exempel på sådana maskiner var tröskverk, kapsåg, vedhuggare, potatisupptagare m.m.
Ett sådant exempel är ett långhalmsverk som ägdes av Erik Thorell Backgården, Samuel Levander Gröneberg, Georg Sträng Pukabo, Napoleon Sträng Lars-Larsgården, Evald Johansson Pukabo, Fritz Alm Allmänningen, Bertil Wilhelmsson Toragården och Nils Johansson Bäckagården. Tröskverket är tillverkat av Simeon Jansson, Igelstorp. Det är transportabelt och så brett att nekerna matades ned med långsidan. Halmen bands sedan till kärvar för förvaring och hantering. Tröskverket användes senast i slutet av 1940-talet eller början av 1950-talet.Tröskverket är stort och omfångsrikt varför det behövdes en plats att ställa det på när det inte användes och därför byggdes ett särskilt hus 1946. Detta placerades vid äldsta vägen mot Stenstorp i gränsen mellan Håkan-Uddsgården och Höberg i dag på mark som ägs av Gunvall Levander.
Namnet har skapats av Sven jonsson Bäckagården som kallade föreningen för ”Häggums förenade långhalmsbönder” och huset där tröskverket står uppställt för ”Böndernas Hus”. Hembygdsföreningen och Gunvall Levander har kommit överens om att föreningen får ta över huset med inventarier och som motprestation underhålla det i framtiden. I maj 2004 och juni 2014 målades det med rödfärg och pryder nu sin plats.
I byggnaden kommer hembygdsförening att förvara ytterligare lantbruksredskap som har med skörd att göra.

Linodling
Lin odlades sommaren 1979 och efterföljande beredning: torkning, rötning, torkning, bråtning, häckling och skäktning pågick i etapper de följande åren för att nå sitt slutmål med att linet spanns vintern 1984. Detta var ett aktivt arbete av ett antal kvinnor i föreningen som fört ett kulturarv vidare. Vid årsmötet 1982 visades diabilder från arbetet med linet och de redskap som använts förevisades.

Folkskolan 150 år
Folkskolan 150 år firades 1992 i skolan med presentation av Häggums skolhistoria och utställningar trots att där inte varit skola på många år.

Hembygdens år
Hembygdens år 1984 innebar två trivsamma uppgifter för föreningen. Att ta emot och föra vidare den budkavle som vandrat mellan hembygdsföreningarna i Västergötland från V Tunhem på valborgsmässoafton till Skansen där den överlämnades den 26 augusti 1984.
Kaveln överlämnades till Häggums Hembygdsförening från hembygdsföreningen i Värsås med omnejd och från Häggum fördes kaveln vidare till Skultorps fornby. Referat från Skövde Nyheter.

”Ett lysande följe”
Det var ett sällsamt följe som kom vandrande den gamla ”Oxavägen” från Skulale till Fornbyn i Skultorp. Där kom drängar och pigor,bönder och bondmoror vandrande på väg till marken som om det varit vid sekelskiftet. På en kärra drogs en fårabagge, där bars korgar med ägg och grönsaker-men nu var det 1984 och hembygdens år, Det var Häggums Hembygdsförening som stilenligt förde hembygdsårets budkavle vidare till Skultorps hembygdsförening. I täten gick fanvakt, så följde budkavlebäraren riksdagsman Bengt Kindbom, som drog marknadskärran i sitt anletes svett. Därpå följde banderolliärer och marknadsbesökare. Vid fornbyn skedde överlämnandet av budkavlen. Bengt Kindbom lämnade över till Valle Johansson med några väl valda ord. Det blev uppläsning av budskapet varpå banderollen lämnades över- och allt skall sluta på Skansen i Stockholm i augusti.”

Möten
Utöver de arrangemang som återkommer såsom årsmöte och nationaldagsfirande har föreningen anordnat ett antal hembygdsaftnar med filmförevisning och anföranden. Allsång var ett återkommande inslag i mötena de första åren. Vid visning av Bertil Svensson film ”Vad livet kan ge” var det två fullsatta föreställningar i Häggums Folkskola. ”Böja-pojka” är en annan film som varit populär och har återkommit tre gånger.

Höstagille
Efter 30-årsjubileet skapades en ny mötestradition i föreningen. Många tyckte det var trevligt med ett lite annorlunda möte på hösten och så föddes våra ”Höstagillen”. Dessa har varit inriktade på att bl.a tillaga och servera äldre maträtter. Bland rätter som serverats kan nämnas sill och potater, hemystad ost och mjöd, äppelgröt med knäckebröd, råmjölkspannkaka, grynkorv, ungspannkaka, kålpudding m.m.

Brasafton
I februari 1983 anordnades trivselkväll på Torsborg för att på gammalt vis baka bröd i ugn med häll och eldslåga.Torsborg var ett av de få ställen i socknen där en sådan ugn fanns bevarad och i brukbart skick.
Styrelsen gjorde sedan 1987 en framställan till kyrkorådet om att köket i gamla Prästgården skulle renoveras så att ugnen blev i brukbart skick. Detta tillmötesgicks och där har bakats tusentals brödkakor sedan dess. Bröd som också gett inkomst vid Nationaldagsfirandet för placering i renovering av våra hus.

Hantverk
För att beskriva lite äldre hantverk anordnades ”Hantverksdag vid Emmes stûva” 17 augusti 1991 med växtfärgning, tovning, påtning, rot- och näverslöjd, separering av mjölk, spinning av lin och ull, huggning av lysved, flåhackning av torv för mörning av stûva samt åktur med häst och vagn för barnen. Det har också anordnats öppet hus med Evert Jonsson, Stenstorp i skomakareverkstaden. Evert var sonson till Frans Skatt som var byskomakare och Evert kunde visa farfars verktyg och hantverk.

Hemvändardagar
” EN HEMBYGDSFEST OCH EN HEMVÄNDARDAG BLIR TILL”
Det hade under flera år diskuterats att anordna en lekafton med folklekar. Uppleva en ”bonnafest” som hembygdsfesterna benämndes till skillnad från dansfesterna. Arrangemangen skulle vara enkla. Detta blev verklighet i form av ”hemvändardag” 6-7 augusti 1988 då alla Häggumsbor och personer som tidigare bott i Häggum bjöds in. Det bestämdes att det skulle vara lekafton vid Emmes på lördag med enkla basaranordningar, att det skulle vara öppet hus i Missionshuset, Skolan, Sockenmagasinet och kyrkan på söndag, att få komma till Ranstadsverket och dagen skulle avslutas med friluftsgudstjänst. Bengt Fransson i Åsarp skulle vara lekledare.
Det byggdes upp en festplats – som Thomas sa om Karl-Erik och Conrad – Dom kunde bygga festplats dom och vilka roliga historier de hade sen. Presseningsstånd för tombola, chokladhjul och varm korv, pilkastning och scen byggdes.
Hemvändardag har sedan återkommit vart 5:e år första söndagen i augusti ( 1993, 1998, 2003, 2008 och 2013). Programmet har i stort följt första årets upplägg. 

Bygdevandringar
Under många år hade hembygdsföreningen som tradition att 1:a maj ordna promenad ”torpvandringar” till några av de gamla boplatserna i Häggum. Med Bengt Kindbom som kunnig ciceron fick vi historien om de personer som levat och verkat på respektive plats.
En lördag i augusti 2001 samlades ett 30-tal personer för att lyssna till Bo Olsbo om hans forskning om Häggums gamla by innan storskiftet 1855 och om den gamla kyrkan. En modell av den gamla kyrkan förevisades också.
Vid tre tillfällen sommaren 2002 samlades en skara medlemmar till cykelturer i Häggums tre väderstreck nämligen ”utôta”, ”bôrtôta”, och ”uppôta”. Vi följde den gamla kartan över laga skifte 1856 och Bengt berättade om den gamla bebyggelsen innan Atomenergi köpte upp ett antal gårdar. Vi besökte också platserna för gamla smedjan, de två affärerna och telestationen.
Under 2004 – 2007 gjorde vi fyra utflykter som vi kallade ”odlarmöda”. Vi besökte Tollestorp, Torsborg. Våtemossen och Björstorp.
2007 Besökte vi ”Djungeln” hos Ludvig Johansson i Bossgårdens Kvarn. Vi gjorde också en blomstervandring till Höbergs torrbackar med Dag Fredriksson som guide och en vandring runt Ranstadsverket.
2008 annandag påsk gjordes en utflykt till vattenfallet vid Backen i gnistrande vackert vinterväder, den 1:a maj vandrade vi byn runt och den 18:e maj besökte vi Torvmossen och Huljestens hall.

Mula môske
2004 i augusti hade vi en träff som vi kallade ”mula môske” som sedan blev en tradition fram till 2011. Det skulle vara på en plats där det inte fanns elektriskt ljus utan vi skulle uppleva hur de förr mulade môske under tiden mellan dagsljuset försvann och mörkret tog vid. Det fanns inte så många ställen som uppfyllde det kriteriet utan vi alternerade mellan ”Lottes”, Halleberg och Söakullen. Ett axplock ur programmen kan nämnas Mats Bengtsson spelade och sjöng Dan Anderssonvisor, Berit Carlsson läste sagor för vuxna, Bengt Kindbom berättade om Häggumsvisan och händelsen som låg till grund för den. 

Häggumsmästerskap
Under flertalet år anordnades under sommaren Häggumsmästerskap i pilkastning och gevärsskytte vid Emmes stuga.

Veteranfordonskväll med loppis
2005 startade ett nytt arrangemang som sedan återkommit varje år. Första torsdagen i juli anordnar vi vid ”Emmes stûva” tillsammans med Skaraborgs Motorveteraner en veteranfordons kväll. En tillställning som blivit en succè både publiksmässigt och med antalet fordon som ställts ut. Första året del tog 34 bilar och en motorcykel och flest blev det 2013 med 101 bilar och 30-talet mopeder och motorcyklar. Publiksiffran var första året runt 300 och har sedan stigit för varje år till c:a 600 detta året. Folk strosar runt, tittar på bilar, handlar på loppis och fikar med vårt eftertraktade hembakta bröd. Ett arrangemang där man träffar bekanta och kan umgås. Varje år utses också finaste bilen och finaste tvåhjulingen.

Årets Häggumare
2005 beslutades att ”Årets Häggumare” skall utses när styrelsen så finner befogat. Det skall ske när någon har gjort en insats som vi i hembygdsföreningen tycker är värd en hyllning.
Följande personer har tilldelats detta:
2005 Elin Göransdotter, Toragården och Mattias Bengtsson, Backgården
2006 Ingemar Fransson, Bosslycke
2007 Gertie Larsson, Håkan Uddsgården
2009 Ludvig Johansson, Bossgårdens Kvarn
2010 Häggums Kyrkokör
2011 Bengt Kindbom, Stensborg (postumt)

Föreningens hembygdsarkiv
Hembygdsföreningen har träffat överenskommelse med Ranstad Industricentrum AB om upplåtelse av arkiv i kontorsbyggnaden. Allt material i form av handlingar, fotografier och värdefulla föremål finns nu där.

Fotoprojekt
Under år 2000 har samtliga bostadsbyggnader och en del övriga byggnader i Häggum fotograferats för att utgöra underlag över socknens bebyggelse vid sekelskiftet.

Skogsdag
Lördagen den 10 mars 2012 anordnade föreningen en ”veteranskogsdag” hos Leif Larsson, Backgården, Bolum. Vi fick pröva på skogsbruk som det bedrevs på 50-talet. Ett antal motorsågar från tidigt 50-tal till 70-talet förevisades. Det fanns också diverse övriga redskap för skogsbruk från den tiden att titta på. Hästar med Anton Lundell och Marcus Wremer vid tömmarna hjälptes åt tillsammans med Stefan Agnars Fordson Major 1959 års modell att dra fram stockarna som tagits ned. Över öppen eld bakade Ida Lundell pinnbröd och Rigmor Lundell gräddade kolbullar.
Detta arrangemang fortsatte 2013 och 2014 med liknande program och är tänkt att återkomma så länge intresse finns.

Slåtterdag
Den 31 juli 2011 hade vi en ny aktivitet nämligen lieslåtter på Ekeskogens marker. Ett 70-tal personer kom för att vara med om slåtter på gammalt vis. Mats Rosengren från Broddetorp höll en liten lektion om liar, vikten av att det är rätt stål i lien och att den är välslipad. Han förevisade hur man slår med lie och sedan fick alla som ville, pröva på själva. Samtidigt som lieslåttern pågick slog Anton Lundell med häst och slåttermaskin och därefter hässjades höet.
Även slåtterdagen återkom 2012 och 2014 med samma program och är tänkt att fortsätta.

Bakdag
Den 18 maj 2013 och 23 augusti 2014 arrangerade hembygdsförening en ”bakdag” i gamla prästgårdsstugen för de som var intresserade av att prova på att baka på gammalt vis. Tiotalet medlemmar deltog varje gång. Berit Wilsson satte degarna sedan fick var och en baka sina egna brödkakor. Mattias Qvarfordt och Anders Kindbom skötte vedeldning och ugnen.
Konstnatten

Sista helgen i september 2012 hade vi konstutställning i Häggums Bygdegård som en del i konstrundan som anordnas av Falköpings kommun. Ida Lundell och Annika Wahlström visade sina alster som bestod av textilkonst och målningar. 2013 var Ida Lundell ensam utställare. 2014 utökades det hela. Maj-Britt Olsbo visade akvareller, Victor Tapper naturfoto, Inez Kindbom vävalster, Kerstin Nordling tårtmakeri och Per Gustavsson signerade sin nyutkomna deckaren ” Mattanten, Lärarinnan och Adolf Hitler”. Besökssiffran har successivt stigit för varje år till ungefär 300 st. 2014.

Gåvor
Gåvor har föreningen fått från många enskilda under åren både i form av pengar och av föremål av olika slag. Vi riktar ett stort tack till samtliga ingen nämnd och ingen glömd.

Samhällsfrågor
AB Atomenergis byggande av Ranstadsverket kom att sätta sin prägel på hembygden. Föreningen kom också att engagera sig på olika sätt. Hösten 1958 föreläste arkeologerna om utgrävningarna av fornminnen inom industriområdet vid ett välbesökt möte.

Årsmötet 1959 tillskrevs Riksantikvarieämbetet och krävde stopp för fortsatta utgrävningar tills beslut fattats om att ett uranverk skulle byggas. Utgrävningarna fortsatte och verket byggdes. 1963 erhöll föreningen fyra böcker med dokumentation över utgrävningarna.
1975 och 1977 kom planer på väsentlig utbyggnad av Ranstadsverket. Föreningen hade ett antal extra möten där detta diskuterades. Remissyttrande lämnades till Skövde kommun där projektet avstyrktes enligt byggnadslagen § 136a.

Återställning av Ranstadsverket fick föreningen information om 1988. I remissvaret krävde styrelsen att Höbergs backar skulle dokumenteras innan man tog bort dem. Den södra delen av vallen borde schaktas ned ytterligare och Huljestens hall återföras till sin plats. Allt detta fick vi gehör för.
1978 beslutade föreningen att skriva till försvarsutskottet och även uppvakta utskottet vid dess besök i Skövde, för att lämna synpunkter angående lokaliseringen av ett nytt skjutfält på sydbillingen för Skövde garnison.
1981 skickades skrivelse till Statens vägverk angående skyltningen till Häggum vid riksvägen i Sjogerstad.
1988-1991 framställningar om landskapsvård vid ”Augusta backe” och vid ”Pukabo” två områden som nu är under bete igen.
1990 Skövde kommuns översiktsplan.
1996 yttrande över vägverkets ansökan om diabasbrott på sydbillingen. Densamma avslogs och vägverket drog senare tillbaka sin ansökan.
1997 Ranstad Minerals ansökan om förlängd koncession för utvinning av uran med följande lydelse ”Att inget avloppsvatten får pumpas ut utan att vara fullständigt renat inom verket, att inga luftföroreningar släpps ut och att alla restprodukter vid processen omhändertas av SAKAB”.
1997 ett förslag från hembygdsförbundet om återgång till gårdsnamn i postadresserna antogs.

2002 ansökan från SG Infrastruktur Service AB om uppförandet av en 60 m hög antennmast och två teknikbodar på 
Ranstad Industricentrums område. Hembygdsföreningen tillstyrkte om den placerades omedelbart väster om ”sovringsverket” där den inte kommer att dominera i landskapsbilden.
2005 ansökan från Svenska Skifferaktiebolaget om att få leta mineraler i vår bygd. Beslutet blev att föreslå att Bergsstaten ej beviljar undersökningstillstånd. 2006 hölls ett stormöte ang. Bergstatens brev till fastighetsägare och andra sakägare i Häggum angående detta ärende. Tillsammans utformades ett svar som var och en kunde skicka in till Bergsstaten.

Studiecirkel
En studiecirkel om Ranstadsverket historia startades 2009 och fortsatte 2010 och 2011. Bengt Kindbom var ledare 2009 och 2010 medan Dag Fredriksson ledde den 2011. Första cirkeln handlade om perioden 1945 – 1970. Andra cirkeln behandlade åren 1970 – 1990 och den tredje efterbehandlingen av marken. 
Tanken var att sammanfatta detta i några uppsatser. En om atombomben, stormakternas intresse för det svenska uranet till fredlig användning. Inköp av ett stort antal gårdar i Häggum och vad som hände kring detta och hur de boende reagerade är ett annat ämne. Resten handlar om byggnation och drift. I Billingsbygden 2009 och 2010 kan man läsa om detta.

Konstutställning
2006 anordnades en konstutställning under två dagar i Häggums Bygdegård. Ett 30-tal verk av Gerhard Larsson som lånats av Ingemar Fransson med familj och från Birgitta Malmqvist. 
Dagmar Larsson visade bonader som hon broderat.
Fyra ”gåramålningar” av M Raatikainen : Bossgården, Backgården, Lilla Boslycke Häggum och Kvarnegården i Skövde visades också.

Julgranen och Tomten
Andra lördagen i december varje år sätter hembygdsföreningen upp julgran vid kyrkan och på eftermiddagen kommer tomten till Emmes stuga för att ta emot barnens önskelistor. Barnen och föräldrarna bjuds på varm saft, glögg och pepparkakor.

Övrigt
2003 ändrade föreningen namn från Häggums Hembygds- och Fornminnesförening till Häggums Hembygdsförening.
Föreningen har genom Fredrik Ekengrens försorg en hemsida på Internet. Där finns mycket information att hämta om Häggum och hembygdsföreningens aktiviteter och är föreningens ansikte utåt.
Hembygdsföreningen har också gjort besök utanför Häggum bl.a till Faledreven Segerstad, Vallby Sörgården Tidan och Skallmeja Lantbruks- och Hushållsmuseum.

Förtjänsttecken
Riksförbundet för Hembygdsvårds förtjänsttecken har utdelats till Kurt Ståhl, Erik Jonsson, Rudolf Christiansson, Anders Siljedahl, Karl-Erik Thorell, Conrad Johansson och Bengt Kindbom för deras insatser inom föreningen och hembygdsvården.
Bengt Kindbom
Den 11 januari 2011 avled vår ordförande Bengt Kindbom. Han lämnade ett stort tomrum och saknad efter sig vilket bäst sammanfattas i motiveringen som gavs för Bengt som årets Häggumare 2011. ”Under 34 år var Bengt Kindbom Hembygdsföreningens ordförande och motor för hela bygden. Med sitt brinnande intresse och varma känsla för sin hembygd utvecklade han Hembygdsföreningen till en förening i tiden. Han arbetade i nuet med historien i ryggraden och hade fokus på framtiden. Genom sina olika uppdrag gjorde han många olika ”resor” ut i världen. Med dessa erfarenheter i sitt bagage återvände han alltid till hembygden. Hans förmåga att entusiasmera och få andra att växa med sina uppdrag har gjort att Häggum kunnat utvecklas som en levande landsbygd”.

Styrelse Styrelsesuppleanter
Stefan Agnar 1999- Stefan Agnar 1998
Barbro Bood 2003- Nils Andersson 1978 – 1985
Gunilla Christiansson 2011 – Fredrik Ekengren 2001 – 2003
Fredrik Ekengren 2004 – 2005 Arne Jakobsson 1989 – 1997
Dag Fredriksson 2006 – 2011 Arne Johansson 1997 – 1988
Nils Forsman 1954 – 1956 Anders Kindbom 1999 – 2010
Natanael Hellqvist 1955 Karl Kindbom 1955 – 1977
Conrad Johansson 1975 – 1998 Folke Larsson 1975 – 1976
Margareta Johansson 1976 – 1985 Leif Larsson 1999 –
Erik Jonsson Skattgeg. 1954 – 1975 Sven-Erik Lundell 1994 – 2000,2011 –
Evert Jonsson Hansag. 1956 – 1960 Therese Qvarfordt 2012 –
Anders Kindbom 2011 –
Bengt Kindbom 1977 – 2010 Revisorer
Ing-Marie Kindbom 1999 – 2002 Ernst Andersson 1964 – 1966
Rune Kindbom 1954 – 1966 Yvonne Conradsson 1976 –
Anders Larsson 1986 – Roland Christiansson 1989 –
Dagmar Larsson 1981 – 1998 Jan-Erik Eriksson 1980- 1982
Eskil Larsson 1954 – 1974 Natanael Hellqvist 1967 – 1968
Folke Larsson 1954 – 1974 Henry Häggstam 1955 – 1962
Camilla Ohlsson 1999 – 2002 Bror Johansson 1963
Anders Siljedahl 1954 Bror Johansson 1983 – 1988
Kurt Ståhl 1954 – 1976 Gunnar Johansson Skaffg.1955 – 1975
Kurt Ståhl Hedersordf. Evald Johansson 1969 – 1979
Karl-Erik Thorell 1961 – 2003  
Berit Wilsson 2003 –

Ledamot i Redaktionskommittèn
för Billingsbygd Revisorssuppleanter
Bo Olsbo 1980 – 1995 Bror Johansson 1964 – 1967
Anders Larsson 1996 – Gunnar Johansson Skaff,g, 1977 – 1978
Ruben Larsson 2004 –
Åke Larsson 1979 – 2003
Henry Ohlsson 2004

Slutord
Vi vill rikta ett stort tack till alla er som gjort insatser under de gångna åren, till alla er som bakat till våra aktiviteter, arbetat med våra byggnader, märkt boplatser, röjt vandringsleder, arbetat med arkivet, gjort vår hemsida, satt upp julgranen vid kyrkan och ordnat med våra återkommande aktiviteter, ingen nämnd och ingen glömd.
Det är vår förhoppning att vi med er hjälp ska kunna värna, vårda och bevara vårt kulturarv och vår hembygd även i framtiden.