Häggums byHäggums historiaVandringsleder

Ekeskogsvägen – Stora Gåran – Backavägen

Börja denna vandring vid någon av parkeringsplatserna vid Källstorp eller Rosenlund på vägen Häggum-Skövde. Lämna allmänna vägen vid skyltarna Ekeskogen och Blommelund. Efter 3 ,3 km vandring är vi åter vid utgångspunkten.

Karta Ekeskogsvägen – Stora Gåran – Backavägen

Vid äldre boplatser gårdar, torp eller backstugor finns en stolpe med bricka som har ett nummer och namn. Dess nummer anges i fetstil i denna beskrivning och är hämtade från Hembygdsföreningens torpinventering i hela socknen. Platserna utmärks på kartan med □. Benfintliga hus märks på kartan med ■. Sockengränsen Häggum-Rådene har i gränslinjen markerats med +.

Namnen på de gamla boplatserna har sitt ursprung från dem som bodde på platsen sist eller också fick de boende namn efter boplatsen. Detta är ett namnskick som fortfarande förekommer och det är inte alltid den officiella fastighetsbeteckningen anges. Beträffande uppgifter i övrigt så har vi valt att skriva av uppgifter ur husförhörslängder och andra dokument utan någon redigering, med reservation för feltolkningar och andra fel.
Vid platser som nu inte är bebyggda eller obebodda har vi förtecknat sist boende på respektive ställe. Redovisningarna är dock inte kompletta.

Blommelund

På höger sida ligger ett bostadshus ursprungligen under Prästgården. ”Torpars”.
Nr 54 Slängens
På vänster sida före bron över bäcken skall ha legat ett ställe som kallades Slängens.
Några rester av grund eller närmare uppgifter därom har inte återfunnits, en svårighet kan vara att folkbokföringen skedde i detta fallet på Prästgården och där finns så många olika ställen att bo på så det kan vara problem att finns rätt.
Nästa läge på Ekeskogsvägen är

Höksås

Första gången i jordeboken 1825 en intäkt Svartemåsen, Höksås eller Hökens intäkt.
Mitt emot Höksås ligger ett markområde som kallas Snåltäppan och tillhör Brännebacken.

Ekeskogen

Gård som nämns första gången i jordeboken 1605 som klosterhemman ¼ mantal. Senast boende och brukare Erik Johansson flyttade hit från Söakullen nr. 46 i beskrivningen Häggums by-Döves-Lottes.

Ekeskogen

Gård som består av delar från Ekeskogen, Stora Gåran och Toragården. Senast boende och brukare Anna och Valter Bood.
Nästa grupp av gårdar vi kommer till är fyra gårdar i Stora Gåran. Första gången de nämns i jordaboken är 1564, upptager då ett klosterhemman och två skattehemman. Dessa gårdar har troligen utgjort en by tillsammans med Stora och Lilla Gåran i Rådene socken.

Stora Gåran

I dag avstyckad bostad med tomt, sista brukarna fam. Helga och Sven Storm

Nr. 51 Stora Gåran (Örns) fritidshus

Här följer en familjebeskrivning från slutet att 1800-talet som speglar många sidor av livet vid den tiden. Sist permanent boende på denna lilla gård var änkan Anna Wilhelmina Öm född Andersson från St. Gåran, syster till Anders August Granqvist (se nr. 53 nedan). Hon var soldatänka med många barn och flera barn hade också dött tidigt.
Soldat 333 Johan Petter Petterson Öm född 28/4 1840 i Lundby död 18/3 1889.
Vigd 19/7 med Anna Wilhelmina Andersdotter född 8/12 1842 i Häggum. Barn:

  • Kristina Albertina f 3/2 1866 fl. till Borgunda 5/11 1885, återvände 22/2 1888 fl. till Dala 30/10 1888.
  • Ida Josefin f 22/4 1868 fl. till Segerstad 4/11 1889.
  • Frans Alfred f 13/1 1870
  • Anders Gustaff 6/10 1871
  • Selma Karolina f 15/9 1873
  • Maria Emilia f 19/2 1876
  • Matilda Elisabeth f 18/8 1878 död 6/2 1884
  • Karl August f 22/9 1881 död 5/8 1882
  • Enok Efraim f 8/7 1883
  • Oskar Wilhelm f 19/6 1886 död 1/7 1886
  • Oskar Wilhelm f 11/2 1887

Två år efter att Anna fött sitt elfte barn dör soldaten Johan Öm 49 år gammal och hon är tvungen att lämna soldattorpet vid Källeberg och flyttar den 15/11 1889 till Gåran.
Efter att Annas far änkmannen Anders Johansson Stora Gåran avlidet blir Anna delägare i Stora Gåran enligt lagfart den 17 mars 1893 för 1/36 mantal Gåran.
Den 1 februari 1896 säljer Anna Öm sin del 1/36 mantal i Stora Gåran till sin bror Gustaf Granqvist och hans hustru Augusta Gustafdotter.
Anna dör på 1920-talet, Gustaf avlider under 1943 och Emilia dör 20/2 1948. De två vilar tillsammans i sydöstra hörnet på Häggums kyrkogård gammalt kallat fattiggravarna.
År 1941 köper, enligt uppgift i ”Gods och gårdar”, Sven Storm av Örns sterbhus jorden som läggs samman med den av gårdarna i Gåran som vi nyss passerade.

Stora Gåran Nr. 52 och 53

X Informationstavlans plats:

Nr. 52 Kindboms

Siste ägare i Kindbomssläkten och förmodligen sist boende Lars Simon Robert Kindbom född 28/10 1890 död 1974. Gården såldes till Bergman från Tibro i början på 1940-talet och syskonen Granqvist köpte gården 1944/45.
Bebyggelse: 1. Bostadshus, 2 Ladugård bygg i vinkel med ladorna mot vägen, 3 Brygghus står kvar (2003), 4 Källare, 5 Grunden till äldre bostadshus och 6 en ask som är planterad som vårdträd.

Nr. 53 Granqvists

Sist boende på Gåran: Syskonen Granqvist. Föräldrar:

  • Olga född 30/11 1893 död 23/2 1973
  • Hjalmar född 4/4 1895 död 4/4 1973
  • Rupert född 27/3 1898 död 28/1 1976
  • Augusta Granqvist född 6/6 1862 död 3/6 1944
  • Anders August Granqvist född 27/3 1849 död den 1/12 1945

Bebyggelse 7 Bostadshus, 8 Vedbod och magasin, 9 Mindre uthus, 10, Källare och 11 Ladugård som var en så kallad skifteslänga, den sista i Häggum och låg utefter vägen se bild nedan, den vandring som finns vid Emmes stuva är flyttad från denna plats. Syskonen Granqvist körde vandringen med oxar fram till i varje fall 1958.

Två bröder och en syster till Anders flyttade till Amerika i slutet på 1800-talet.

Foto Ingvar Kyrkander © – Granqvists Ladugård, skifteslänga

Syskonen Granqvist var de sista som körde med oxar i Häggum se bilden ned av oxarna framför plog och harv och Rupert Granqvist efter plogen. Mannen på bilden okänd liksom fotografen. Oxarna användes i varje fall fram till sommaren 1958.

Syskonen Granqvist var de sista som körde med oxar i Häggum

Gå vidare till enskilda vägen till Backen ta till vänster och vandra vidare ner mot allmänna vägen Häggum-Skövde.

På höger sida om vägen rinner Svärtebäcken som avvattnar ett antal mossar på sydbillingen. I dessa bäckar hade Söakullen och Backen var sin kvarn så kallade skvaltor. Vid en rannsakning efter nyuppförda och icke skattelagda ”sqwaltor” som hölls vid tinget i Skärv 3 november 1732 framkom att de två gårdarna hade skvaltor. Staten ville på allt sätt åt dessa kvarnar och hade till och med rätt att riva dem. Mot den bakgrunden blev domen när det gällde Söakullens och Backens kvarnar mycket human.

”Hemmanen är belägna på kronparken Billingen emellan kärr och mossar, att åboerna icke utan när stark vinter är, kunna komma från hemmanen, hwarken med häst eller vagn och således lida stor nöd om de icke hade sina små bäckesqwaltor, som stå i deras ägor, att understundom mala uppå till sitt nödtorftiga behov, ty underställes Höga Wederbörande om benämnde hemmans åboer, icke må vara efterlåtet att deras sqwaltor få blifwa bestående, som de icke äro några skattelagda qwarnar till förfång”.

Undermarken

Villa med gamla ladugården kvar, ursprungligen en utmark under Prästgården. Till stället har funnits tre åkrar som planterades med gran på 1950-talet.

Nr. 44 Hägges

Undermark under Bäckagården
Sist boende var Johannes Hägg f. 28/5 1818 Häggum. Död 7/3 1894 Undermarken, Häggum. Vigd 24/9 1860 med Stina Petersdotter f. 21/7 1820 Häggum. Död 2/7 1902. Barn:

  • Styvdotter Britta Maria Johansdotter f. 21/1 1846 Häggum.
  • Anna Cajsa f. 1/9 1848 Häggum. Fl. t. Lars-Larsg. 24/10 1869
  • Johanna Mathilda f. 2/4 1851 Häggum. Gift 10/3 1876,till Stenstorp 1876.
  • August Johansson f. 26/12 1861 Häggum. Död 8/2 1862 Häggum.
  • Emma Johansdotter f. 25/12 1864 Häggum. Död 26/9 1866

Nr 43 Andreasa i Marka

Torp under Bosgården Sist boende var Andreas Andersson f. 13/10 1810 Skara. Död 7/3 1909 Häggum. Hustru Britta Svensdotter f. 12/11 1807 Gudhem. Död 11/11 1881. Barn:

  • Anna Greta f. 16/8 1833 Häggum. Fl. t. Warnhem 30/1 1866.
  • Anders f. 22/9 1835 Häggum. Fl. t. Stockholm 31/10 1871.
  • Christina f. 3/11 1842 Häggum. Fl. t. Rådene 1862.
  • Johan August f. 15/11 1849 Häggum. Fl. t. Amerika 13/4 1869.

Huset kom till förmodligen 1856 och försvann troligen efter Andreas död 1909.

Nr 42 Ramalyckan

Torp under Bossgården, husgrund och NV därom en brunn. Byggdes förmodligen 1855.Sist boende var Inhyses Johannes Ram f. 9/7 1802 Segerstad. Hustru Annicka Nilsdotter f. 18/5 1799 Falköping. Död 23/2 1865. Barn:

  • Britta f. 16/11 1829 Segerstad. Hon fl. t. Kors gården 1859.
  • Maria Stina f. 31/12 1835 Segerstad. Fl. t. Stenstorp 1858, återkom -60, fl. sedan till Säteriet -61, till Lars Larsg. 1868.

Johannes flyttade till socknens slut 1881.Dottern Maja flyttade till Ryd 24/10 1882.
Enligt HFL. 1884-94 uppges Johan Ram vara död enligt brev till hans dotter Maja i Ryd,Skövde efter att han emigrerat till Amerika.

Nr 41 Slängarskrestins

Torp under Åslagården. 80 m NNO om markeringen finns en källare ingrävd i kullen. Änkeman Eric Eliasson f. 5/10 1792 Häggum. Den 21/7 1860 skar han med rakkniv Lars Fin i halsen i mordiskt uppsåt. Häktad 30/7, dömd till 3mån. fästning m.m. Begick självmord genom hängning i länshäktet i Mariestad. Begraven i tysthet den 27/8 i Mariestad. Barn:

  • Johannes f. 1/11 1829 Häggum. Kom tillbaka från Korsgården 1857.
  • Gustaf f. 24/12 1832 Häggum. Fl. till Bosgården 1857, återkom 1860.
  • Anders f. 25/10 1836 Häggum. Fl. t. Anders Nilsg. 1856.
  • Christina f. 2/3 1840 Häggum. Fl. t. Hemmingstorp, Rådene 1860.

Gustaf Ericsson f. 24/12 1832 Häggum. Hustru Mathilda Wilhelmina J onsdotter f. 12/1 1841 , Häggum. Kom från Bosgården 1862.

  • Son Johan August f. 5/10 1863 Häggum. Död 9/4 1865 Häggum.

De flyttade till Lövåsen under Backgården 1866.

Sist boende var Gustafs syster Christina (känd som Slängarskrestin) f. 2/3 1840 Häggum. Död 2/4 1920 på Haga i Tidaholm av hjärtslag.

Korsdalen

Liten jordbrukslägenhet, huset står kvar ekonomibyggnaderna rivna. Korsdalen ägdes en tid av ”Tösera” i Svaneberg Nr. 49 ovan och det föranledde besök sommartid från Stockholm. Sist boende: Enok Kjellberg, född på Källegården, emigrerade till USA och återkom till Sverige.
Fädreven Resterna av den norra fädreven ( södra fädreven kommenterad ovan under Torpleden) går här rakt fram väster om Åkholmen och ses igen efter Kvarnslätten där den viker ut åt höger vid skogsdungen.

Åkholmen

Fritidshus.
Anders Nilsson Knopp f. 16/4 1833 Warnhem. Död 19/9 1903 genom att ha skurit sig om halsen. Vigd 2/7 1858 med Maria Larsdotter f. 9/10 1829 Broddetorp. Död 28/4 1931.
Barn:

  • Karl August f. 24/12 1862 Häggum. Fl. t. Bjersgården 8/11 1888.
  • Lars Edvin f. 29/10 1865 Häggum. Fl. t. soldattorp 337 under St. Gåran 1886.
  • Wiktor Emanuel Viktor f. 30/6 1869 Häggum. Fl. t. Bjersgården 1886, återvände 8/11 1888, sedan till soldattorp 334 under Skattegården 1889.
  • Richard Nathanael f. 15/9 1872 Häggum. Fl. t. Wåmb 22/10 1889.
  • Johan Gustaf f. 19/4 1858 Lundby. Vigd 12/2 1884 med Lovisa Fast f. 25/2 1856 Fogelås. De tl till Borgunda 11/3 1886.

Senare boende var Signe Olivia Larsson f. 27/11 1894 Halleberg, Häggum. Bosatte sig 1971 på pensionärshemmet i Skultorp. Död 4/7 1986.

Kvarnslätten

Gård och kvarn.
Fram till omkring 1950 fanns på gården kvarndamm, kvarn och såg och uppe på berget ovanför Korsdalen fanns en ”hållsdamm” för att samla upp vatten i en mosse, dammfästet finns kvar. Kvarnen i Qvarnslätten fick rätt att mala för tull till den 15 maj 1811 och den skattlades den 15 juni 1812.

Nr. 40 Kvarnslätten

Kvarnslätten ”Jonasa apel” en gammal apel syns hitom gården och något till höger.

Jonas Petersson f. 9/9 1810 Häggum. Död 20/4 1882 Häggum. Vigd 12/4 1840 med Eva Sundberg f. 1/6 1815 Häggum. Död 19/3 1892 Häggum.

  • Dotter Klara f. 5/7 1845 Häggum. Död 18/2 1894 Wist förs., Linköpings stift.

Måg Snickaren Frans August Karlsson f. 5/8 1837 Långsjö. Vigd 28/11 1875 med Betty Jonsdotter f. 7/7 1850 Häggum. Barn:

  • Wilhelmina Elisabet f. 28/1 1875 Karlstad
  • Karl Johan f. 14/2 1878 Karlstad.
  • Hustruns oäkta son: Axel Wilhelm f. 12/3 1883 Häggum.

Familjen emigrerade till Amerika 1884.

Kvarnslätten

Bostadshus.
Fädreven se ovan kan ses i kurvan ut till höger från Backavägen.

Björksäter

Villa byggd på Backgården där Stems hus låg.
Nr. 39 Sterns
Stems under Backgården. Boställe på den plats där Björksäter ligger i dag.
Sist boende: Britta Dahlgren f. 29/8 1795 Sjogerstad. Död 21/8 1883 Backgården, Häggum.

  • Hennes styvdotter Kristina Johansdotter f. 25/1 1840 Häggum vigdes 18/3 1884 med Gratialisten,f.d. korpralen Anders Stem f. 14/6 1821 Härja. Kom från Hvalstad 1884.

Kristina dog 18/7 1888.2:a g. med Maria Pollack 16/6 1834 Borgunda. Hade smittkoppor.

  • Fosterbarn: Gully Maria Larsson f. 25/2 1895 Ö. Emtervik.

Anders och hans maka Maria dog samma dag den 7 /12 1901 ! Anders av njurlidande och Maria av lunginflammation.
Rakt framför oss ligger Smedbacken se nedan och vi tar till vänster på vägen mot Skövde och är strax vid utgångspunkten.

Smedbacken

Ursprungligen soldattorp ingående i en grupp om fyra soldattorp.

Anders Nilsgården. Rote nr 335 Skaraborgs regemente Höjentorps kompani. Soldater

  • Sven Håkansson, antagen 1691
  • Jonas Wallin, avancerade till underofficer 1715
  • Jonas Nilsson Snäll f1692, a 1716 (vakant 1797)
  • Jonas Dahl, a 1805
  • Magnus Åsling f 1795, a 1815
  • Gustaf Kjell, f 7/6 1801
  • Anders Skräck, f 27/4 1802 a 1836
  • Anders Skräck , f 1829 i Brunnhem a 1847
  • Alfred Ståhl, f 18/4 1861 i Längjum tjänstgjorde 1882-1907

Uppgifterna är hämtade ur boken Skultorpsbygden och det digitala soldatregistret.

Smedja

Smedjan låg där vägen från Backen och landsvägen möttes mitt på det som nu är vägbana så den var tvungen att rivas för den nya vägen.

Smedmästare Alfred Ståhl med sönerna Frithjof tv. och Ernst i mitten samt två smehalvor tili: F.oto: Svensson & Kullgren, Forserum

Källstorp

Ursprungligen soldattorp ingående i en grupp om fyra soldattorp.
Källegården. Rusthåll nr. 29 vid Västgöta regemente Gudhems kompani. Soldater:

  • Per Andersson, (gm 1694)
  • Håkan Andersson, f 1679, a 1699, d 1716
  • Hans Hammarberg , f1701, a 1725
  • Lars Källgren, f 1721, a 1743
  • Olof Kjellgren, f 1722, a 1758, vid gm 1795 var han 73 år.
  • Hans Klostergren, f 30/9 1749, a 1768 (se Wågsams och Klostergrens intäkt ovan)
  • Lars Roos, f 1777, a 1797
  • Johan Wallroth, f 1780, a 1807
  • Lars Roth, f27/11 1824, a 1848
  • Jacob Lätt, f 17 /1 1787, a 1813
  • Johannes Roos, 10/3 1797, a 1817
  • Lars Johansson Roth, f 27/11 1824 i Sjogerstad, rar avsked vid gm 1883 som gratialist d. v .s. erhållit pension
  • Sven August Käll, f 8/1 1861, tjg 1879-1905
  • Anders Kjellberg (uppgifter saknas)
  • Jonas Roos (uppgifter saknas)

Henriksdal

Anknytning till försvaret så till vida att Bostadshuset byggdes på Backgårdens mark av siste indelte soldaten i Häggum korpral Henrik Ehn.

Nr. 21 Finslund

Rik, Per August, Finslund.
Född 21/12 1871 i Häggum Död 1/3 1950.

Skräddaren August Rik på bilden nedan vid grinden in till sitt hus tydlig markering kvar än i dag, källaren låg till höger om ingången till tomten. Huset i bakgrunden är Riks hönshus. Vi har fått olika uppgifter om fattigstuga en hävdar att hönshuset är fattigstugan andra att fattigstugan låg där vi märkt ut den men att virket sedan användes för att bygga hönshuset. Vi har valt det senare på grund av sagesmannens kunskaper i övrigt.

Väses Emma och andra jag mött,

ur artikel av Hugo Nilsson

En gammal tant, som jag också minns, var Emma Jonsdotter, kallad ”Väses-Emma”. Det var en glad och pigg gumma, som för det mesta var på sprudlande humör. Ofta fick hon rycka in som hjälp i köket vid bröllop begravningar och större festligheter. De förekom betydligt oftare förr i tiden än idag. Anna Knopp var en annan sådan ”kalas människa”. Till henne gick man med skjortor och kragar, som skulle stärkas och strykas. Hon var även vida känd som en duktig bakerska, särskilt hennes smörbakelser var berömda. Hon blev därför ofta anlitad att baka till sådana festligheter.
I Häggum fanns också yrkesmän som skräddare Rik och smedmästare Ståhl. Genom sina yrken stod de väl högre på rangskalan än de förutnämnda. Rik var ensamstående, och trots att han var skräddare var inte kundkretsen så stor. Han var lite av filosof och tänkare och läste nog även en hel del. ”Jag heter Rik”, sa han en gång åt mig, ”men jag är inte rik.”

Foto Hugo Nilsson, Skräddare Rik, Häggum, 1930-talet
August Riks hus ur en annan vinkel

Smedmästare Alfred Ståhl var en mycket skicklig yrkesman, som verkligen kunde konsten att få fason på sina arbeten. Han var mycket anlitad. På den tiden var bysmeden oumbärlig. Numer är yrket så gott som utdött. Ståhls haket pryddes av ett välansat skägg. Blev han tillfrågad om något, tog han ett tag i skägget, dröjde lite med svaret och ·så kom något av ett orakelsvar. Han var lite av en filur, och kunde han skoja med någon gjorde han det gärna.

Anm. Alfred Ståhl se Smedbacken ovan.

Nr. 22 Fattigstugan

Vid kommunalstämman, protokoll 27 december 1895, diskuteras hur man skall göra med socknen tre fattighus som är mycket förfallna. Stämman föreslog att ett iståndsätts och två skall rivas men frågan skulle upp på ny stämma. Den 21 maj 1896 beslutar kommunalstämman att sälja den i Västerängen belägna stugan samt att reparera taken mm på stugan i Jonstorp och på fattighuset.

Nr. 38 Lövåsen

Egare Gustaf Eriksson f. 24/12 1832 Häggum. Död 10/12 1916 Häggum
h.Matbilda Wilhelmina Jonsdotter f. 12/12 1841 Häggum. Död 11/6 1906 Häggum. Barn:

  • Maria Elisabeth f. 16/3 1867 Häggum. Död 9/3 1901 Häggum.
  • Emma Kristina f. 13/11 1869 Häggum. Ej absolverad efter födseln. Fl. till Trässberg 22/10 1895, kom åter 7 /10 1896.
  • Hanna Lovisa f. 25/8 1873 Häggum. Fl. till Stenum 8/11 1894, återkom 7 /11 1895, fl. till Skärf 26/10 1896.
  • Johan August Ekström f. 14/12 1876 Häggum. Fl. till Skoltomten 1898, kom fr. Warola 10/11 1904, till Sköfde 28/3 1905. Död 24/6 1906 Löfåsen, Häggum.

Emmas Barn

  • Ester Ingeborg Sköld f. 24/3 1890 Häggum.
  • Signe Maria Sandsjö f. 7/3 1894 Häggum. Fl. till Trässberg 22/10 1895,kom åter 7/10 1896.
  • Agnes Kornelia f. 21/9 1897 Häggum. Död 24/11 1897 Häggum

Sist boende var Emma Gustafsdotter f. 13/11 1869 och hennes dotter Ester Sköld f. 24/3 1890 Häggum död 20/8 1979 Westers v.4, Skultorp. Ester Sköld bodde sedan på ett flertal platser i Häggum för att sista tiden innan ålderdomshemmet i Skultorp bo i Småskolan.
Esters dotter: Maj Ingeborg Linnea f. 12/12 1920 Hjälstad.

Om Ni vill ta del av material i arkivet kontakta någon i Hembygdsföreningens styrelse.

Nedanstående artiklar är åberopade i denna beskrivning
Sockenbeskrivning Av Mg:r Thure Ljunggren, 1794 Häggum – en bygd i förvandling
Karta: Som underlag har använts kopia av ”Reproduktion i svartryck av Ekonomisk konceptkarta över Skaraborgs län åren 1877-82” bearbetad i .dator av Bengt K.indbom med stöd av Stig Bood.
Uppgifter har hämtats från ”Ortnamnen i Skaraborgs län” del XII Valle Härad.
Uppgifter ur folkbokföringen: Anders Larsson.
Uppgifter om kvarnar ur skrift av Hugo Sköld, Steristorp i föreningens arkiv.
Uppgifter ur soldatregistret Stefan Agnar.
Text Bengt Kindhorn granskning Barbro Bood
Artiklar: Bo Olsbo, Anders Siljedahl, Natanael Wihlsson, Hugo Nilsson m fl.

Tack för det intresse Ni visat vår hembygd.
Häggums Hembygdsförening.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.