Beskrivning av Häggums sockens brukningsenheter och bostadsbestånd vid slutet av 1800-talet och i mitten på 1900-talet. Anteckningarna är gjorda av Natanel Wihlsson från Tollestorp i Häggum som efter att han slutade som jordbrukare flyttade till Stenstorp. Natanael Wihlsson tog aktiv del i uppbyggnaden av Häggum Hembygdsförening. Han överlämnade många skriftliga handlingar, uppgifter och material till föreningen bl.a. dessa anteckningar som varit ytterst värdefulla i Hembygdsföreningen arbete.

Denna sockenbeskrivning visar vad som hänt i den ekonomiska och social strukturen i socknen. Från den tid då folkmängden var som högst, då utkomster saknades för många, fram till byggandet av Ranstadsverket, AB Atomenergi för utvinning av uran ur alunskiffer och då folkmängden var den lägsta i ”modern tid”. 

Vid Hembygdsföreningens ”Torpinventering” hittades genom studier på plats och genomgång av kyrkoböcker och husförhörslängder ytterligare några platser som varit bebodda vid den tid som N Wilsson beskrivit.

Sockenbeskrivning består av tre delar;

I

Gårdar torp och backstugor inom Häggums socken som voro bebodda för 70 år sedan, men som nu 1959 ej längre utgör boplatser. Möjligen finns någon bland de antecknade som redan på 1880-1890-talet var obebodda.

Således 73 ställen och gårdar som på 70 à 80 år upphört att vara boplatser, vilket är över 46 % av bostadsbeståndet i Häggum något decennium före sekelskiftet 1800-1900.

De nu bebodda gårdarna och ställena utgör 85 st. Men av dessa är det blott en tidsfråga när en del ej kommer att vidare bebos. Häggums folkmängd år 1865 688 personer, för att nu vid årsskiftet 1958-1959 endast utgöra 279. Således en minskning med över 60 %.

¹ Läget som Wilssons bedömt osäkert framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
² Läget som Wilssons bedömt osäkert framgår i beskrivningen ”Torpleden”. Kutten var hästslaktaredärav namnet.
³ Läget som Wilssons bedömt osäkert framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
⁴ Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
⁵ Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”. Bostadshuset var det som härjades av brand.
⁶ Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
⁷ Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
⁸ Läget framgår i beskrivningen ”Torpleden”.
⁹ Husen revs strax efter dessa anteckningar, läge vid de rivna silotornen, nu mobilmasten
¹⁰ En tomt såldes, huset renoverat och bebott jorden såld till privat brukare.
¹¹ Lövåsen
¹² Låg på den plats där Björksäter ligger.
¹³ Lottes se Häggumavisan på hemsidan
¹⁴ Läge vid vägen ner till mossen vid Rosenlund. Nr. 336

II

Förteckning över gårdar och lägenheter inom Häggum socken som beboddes av ägare, arrendatorer och hyresgäster år 1953.

(Läsanvisning till denna beskrivning. Börjar längst i väster på Billingen följer sedan landsvägen mot Häggums by och tar med vägen till Tovatorp. Börjar vid Bäckagården längst i söder och följer landsvägen genom Häggums by mot gränsen till Rådene).

Således äro 86 gårdar och lägenheter bebodda inom socknen år 1953, av dessa torde ett tiotal ej vidare komma att bebos inom en nära framtid.

Anm. Som kan göras 50 år senare 2003. N. Wihlsson bedömning att Gamla Folkskolan, Kvarnslätten, Undermarken och Blommelund skulle upphöra som boplatser har kommit på skam de är i dag moderna bostäder om- och tillbyggda. Däremot blev det många andra gårdar som försvann med Ranstadsverkets tillkomst se vidare i avsnitt III.

III

Sedan föregående antecknades har ytterligare följande upphört att vara boplatser:

Gårdar som inköpts eller skall inköpas av A.B Atomenergi och som från 1960 upphöra som jordbruk.

Under juli månad 1961 inköptes av A.B. Atomenergi ytterligare följande gårdar.

Dessutom är delar av Bäckagården, Bränneberg, Skaffaregården m. fl. inköpta så hela antalet fastigheter eller delar av fastigheter som nu tillhör bolaget är uppe i c:a 45 st. omfattande ett par tusen tunnland och inköpssumman är c:a 6 mill. kronor.

ⁱ Den gård som S Gustavsson sålde var Lars-Larsgården.

Av P. Ernst Johansson

I

SOCKENBESKRIVNIG ÖVER HÄGGUM
Häggum kallades fordom Haegganäs och skrevs 1397 Heggem. Socknen har ett naturskönt läge på sydöstra sluttningen av Billingen med öppna gläntor och tjusiga dalsänkor i blandad barr- och lövskog. Nedanför berget utbreder sig kuperad mark, övergående i bördig slättbygd, som i söder avslutas av ett bälte mossmarker, vilka bragts i kultur. Utmed sydgränsen går ett vattendrag. I väster begränsas sockenen av ”Myggeberget” och Brunnhemsberget.

Av fornlämningar finnes enl. K.E.Sahlström 3 stora rösen, 15 m. i diameter, 2 resta stenar, 1 i röse, 1 domarring, 30 högar och rösen, mest enstaka. Lösa fynd har tillvaratagits, 1 liten stenyxa i Tollestorp 1 spjutspets funnen i Björnmossen (Skövde museum), del av dolkblad och kniv (Stat.Hist.museum), en s.k. romersk fibula, funnen i gravhög å Skattegården. Från vikingatiden har å Backgårdens ägor hittats lerkärl bennål, sländtrissor, samt pärlor (Stat.Hist.museum).

Socknens areal utgör 2070 har, därav 983 har åkerjord, innehållande 17 11/32 mantal och uppdelade i större och mindre hemmansdelar, samt en del småbruk, vartill hör tidigare soldattorp. Två ecklesiastika boställen finnes, Prästebolet och stomhemmandet Tovatorp.

II

I en sockenbeskrivning, som på ”Högwederbörlig befallning författad år 1794 av Thure Ljunggren, Pastor i Häggum” , omnämnes tre säterier:” a) Bjersgården. Ett helt hemmmn. Innehafvare är ÖfversteJägmästare Clarck. Belägenheten är mindre gynnsam i en däld på Cronparken Billingen. Åbyggnaden av trä grundeligen förfallen. Utsädet omkring 25 tunnor uti skrinn mojord. Höbohlet 70-80 stackar. b) Brenneberg. Ett halft hemman. Innehafvare Hofrätts-Commissarien Herr Eric Elfman. Belägenheten vacker en höjd omgifven af löfrika ängar med frie utsigter. Åbyggnaderna av trä i fullt stånd. Utsäde 20 tunnor i stenbunden klapperjord, föga bärand, Höbohl till 100 stackar. c) Bosgården Häggum. Ett helt hemman. Innehafvare afskedade Lieutnanten Välborne Herr Zacharias Åkerfeldt. Belägenheten är i Häggums Byalag på en höjd med fri utsigt och gott utrymme. Åbyggnaden försvarlig af trä. Har åkerjord till 30 tunnors utsäde i skäligt god mulljord och Höbohl till 120 stackar. Skog ingen. Fiske intet. Betesmark gemensam med Byn på Cronoparken Billlngen. Under säteriet lyda en öfverfalls mjölqvarn. En Väderqvarn. En krog och ett dagsverkestorp, alla nära gården. – Prästegården Innehafvare är nuvarande kyrkoherden Thure Ljunggren Prästegårdens storlek är ett helt hemman, hälften krono- hälften frälse. Belägenheten är på en ganska trång plats i Häggums by väster om kyrkan intill kyrkobalkarna till kyrkans stora fara som af ladugård och manhus å alla sidor omgifven. Åbyggnaden till manl och ladugård af trä ganska usel och kan af ungefär 13 1/2 hemman som på en skoglls ort hålla laga Hus ej bättre åstadkomma. Åkerjord har Prästegården till 28 tunnors utsäde i skäligt god mulljord och Höbohl emellan 80-90 stackar. Sedan en äng om 18 stackars vall under företrädarens ålderdoms skröplighet vid en vice Pastors och Consistorii fullmäktige försummade fatalier, genom rättegång blifvit bostället afhänt. Skog ingen. En sqvaltqvarn, Prästg. tillhörig ligger i trädgården och kan nyttjas höst och vår. Präste-Stommen är till storleken 1/4 dels hemman. Belägen i Tovatorps by. Har åkerjord till 4 tunnor utsäde i sämsta mojord. Höbohl till 20 stackar. Skog ingen. Betesmark på Cronoskogen.”

Bland övriga gårdar märkes Korsgården, Bäckagården, Gröneberg, Höberg, Stofsgården, Toragården, Backgården, Torsborg, Brännebacken, Boslycke, Tollestorp m.fl. Tollestorp har varit släktgård som gått i arv i rätt nedstigande led under 250 år, 1687-1938. Den siste innehavren Natanael Wilsson erhöll av länets Hushållningssällskap två gånger första prisutmärkelsen, för välskött jordbruk. I slutet av 1700 talet fanns inom socknen 11 dagsverkstorp och 41 soldat- och backstugor. Sedan 1890-talet har bostadsbeståndet minskat med 40 % i det, att 61 hemmmansdelar har sammanslagits och backstugor raserats. År 1953 voro 86 gårdar och lägenheter bebodda. Folkmängden i Häggum var exempelvis 1794 423 personer, 1870 645 personer, fördelade på 151 hushåll. Den 1 januari 1953 var folkmängden, 307 personer.

Bebyggelsen tedde sig under tidigare skeden annorlunda än nu. Säterierna har bibehållit sina lägen, liksom en stor del mindre gårdar. Före laga skiftet på 1800-talet fanns bybebyggelse bl.a. Häggums by i närheten av kyrkan samt byn Tovatorp. Öster om kyrkan utmed vägen till Rådena låg en samling småstugor, Byns Tå. Genom skiftet blev bybebyggelsen upplöst. En del åbyggnader blevo förflyttade eller nybyggda. Bönderna fick sin åkerjord i ett sammanhängande stycke. Det dröjde flera år innan man fann sig tillrätta. Gårdarna tilldelades skogslotter å Billingen eller Myggeberget, och fick del i mossmarker.

Manbyggnaderna från denna tid hade merendels samma typ och utseende: en lång rödmålad envåningsbyggnad med ett större rum över husets bredd, samt kök, förstuga och en eller två kamrar. Sätesbyggnaden å Bjersgården har kvar sin ålderdomliga prägel. Bossgården är en stor tvåvåningsbyggnad. Då den byggdes på 1860-talet låg, strax intill en hälsokälla och man räknade med att här skulle bli en brunnsort. Under några år drevs också badortsrörelse med ända upp till 200 badgäster per år. Under de senaste 50 åren har de flesta gårdar blivit ombyggda och moderniserade med manbyggnaden i villastil ljusmålade. Ryggåsstugor fanns till början av 1900-talet. Byns Tå består numera av trevliga bostäder i villastil överallt i socknen ser man välvårdade trädgårdar kring hemmen.

III

Åkerbruk och boskapsskötsel utgör huvudnäringen. Av industri finnes blott mindre kvarn- och sågverksrörelse, smides- och bilverkstad. Två speceri- och diverseaffärer ombesörja handeln.

Åkerjorden är av växlande beskaffenhet, men ger god avkastning, och skötes numera efter moderna metoder med maskinell utrustning. Tidigare användes oxar som dragare, vilket även förekom på vissa gårdar ända till på 1920-talet. Stenbundna marker har genom röjning samt dränering förvandlats till god åkerjord. År 1914 blev fyra stycken småbrukare prisbelönta av länets hushållningssällskap för odlingsflit.

Kreatursstammen är av S.R.B. rasen. I början av 1900-talet ägde en omfattande smörtillverkning rum i hemmen genom hemseparatorer och i Skövde avyttrades produkterna. Senare har mejerier tagit hand om mjölkproduktionen. Ungdjursuppfödning, svin- och hästskötsel bidrager till inkomsterna från ladugårdarna.

I Backgården har tidigare under en lång följd av år bedrivits en omfattande hästavel, där importerade hingstar av ardennerras varit stationerade, med stor betydelse även för kringliggande socknars hästbestånd.

Betesgång har förekommit å kronoparken Billingen, där ungdjur och sinkor haft sommarbete.

År 1899 hemsöktes Häggum av mjältbrand, 132 husdjur dog därav 121 nötkreatur, 5 hästar, 4 får och 2 svin. Värdet uppskattade till 16140 kr., på den tiden en avsevärd summa. Förlusten gottgjordes till 11785 kr. genom frivilliga gåvor. En person blev även smittad, men utan dödlig utgång.

Vid sidan om själva jordbruket förekom även hemslöjd i gårdarna. Många av Stugornas folk hade också hemslöjd och spånadsarbete som sin huvudsakliga inkomstkälla. Åldringen av i dag kan berätta hur man härvid måste försörja sig med Små inkomster. Exempelvis kan nämnas hur ett par kvinnor, som sysslade med spånadsarbete, nöjde sig med 50 öre per dag och även fick hålla sig med egen kost. Förnöjsamheten var dock stor.

IV.

Häggum har goda vägförbindelser. Från Häggums by går allmän landsväg genom Brunnhem mot Stenstorp, vilken kom till stånd i slutet av 1920-talet. Dern tidigare byvägen dit var smal och krokig och försedd med ett otal grindar. Åt motsatt håll går vägen genom Rådene mot Sjogersted och Skövde. En mycket vacker väg utgår från Byn och löper genom säregen natur över Billingen mot Bolum och Bjällum. Denna väg vittnar om, huru kostigen varit norm via utstakningen Vägen borde fridlysas. När man kommer från Bolumshållet möter man vid norra sluttningen av Myggeberget ned mot Korsdalen en skönhetssyn som, man inte glömmer. Vid St.Boslycke har man ett vackert panorama över Häggums by med kyrka prästgård missionshus och skola i centrum, och synkretsen sträcker sig till Sjogerstads kyrka samt Borgundaberget.

En gammal bygdeväg går från Häggums by till gårdar i byn Tovatorp. Den fortsätter därifrån till Broddetorp i en dalsänka som benämnes Tjuvadalen. Namnet tror man har uppkommit i samband med osäkerheten att här färdas fram, särskilt nattetid. Från ”Tån” leder en väg till gårdar på övre sluttningen av Billingen, Sjöakullen (Söakullen), Backen och Gåran. De tre gårdarna i Sjöakullen ligger numera obrukade och obebodda.

Postförbidelserna, med Häggum ombesörjes under åren 1875-1950 genom egen poststation, lydande under postkontoret i Stenstorp. Dess förste föreståndare var J.Wiktor Johansson, och den siste var Karl Johansson. Numera sker postgången genom lantbrevbärare. Telefonförbindelse .fanns redan på 1890-talet till Bosgården och Backgården. År 1937 infördes automatisk telefonväxel och med 68 abonnenter (1952) Förbindelser med närliggande stad förmedlas genom regelbunden busstrafik.

V.

Häggum eget pastorat. Hävderna förtälja, att Häggum under medeltiden varit, förenat med Sjogerstd, och Rådene till ett gemensamt pastorat men i slutet av 1500-talet, blev frånskilt och bildade från den tiden ett självständigt pastorat. Denna skilsmässa hade en historisk bakgrund. Enligt Gustaf I:s testamente rörande hertigdömen till hans söner, kom Häggum, som låg inom Valle härad att tillhöra hertig Magnus och senare hertig Karls hertigdöme. Sjogerstad och Rådene voro belägna inom Gudhems härad och kom att lyda under kungslotten. Den härav föranledda delningen i två pastorat synes ha kommit till stånd vid tiden för Uppsala möte 1593. År 1593 stadfästes avsöndringen. Häggum blev alltså ”undantaget”, vilket uttryck ännu lever kvar i folktraditionen. Häggums pastorat ägde bestånd över trehundra år varefter det återbördades till Sjogerstads pastorat. År 1902 blev indragningen ifrågasatt. Kyrkoråd och kyrkostämma inlade till domkapitlet en bestämd protest och ärendet blev vilande några år. År 1909 återkom frågan i samband med tillsättandet av lediga kyrkoherdebefattningen. Kyrkostämman begärde, att Kungl. Maj:t i nåder ville besluta att befattningen skulle återbesättas i vanlig ordning. Församlingen blev, bönhörd och Häggum fick än en gång kyrkoherde. År 1915 och 1919 förnyades frågan om indragning men församlingen vidhöll sin tidigare protest. Efter myndigheters hörande fälldes utslaget av Kungl.Maj:t. Den 29 augusti 1921 utfärdades följande resolution: ”att Sjogerstads och Rådene församlingars pastorat samt Häggums församlings pastorat skola den 1 maj 1922 förenas till ett pastorat med endast en kyrkherde i Sjogerstad”. Häggumsborna mottog den gjorda förlusten med stor sorg. De hade förlorat en trehundraårig förmån som aldrig kunde ersättas.

I series pastorum av kyrkoherde A.E. Noreus nämnes en Niclis Curatus in Hägganes 1320, vilken har underskrivit ett pergamentbrev, vari råmärken omkring socknen anfördes. Ett 20-tal präster omnämnes. Häggums förste pastor Var Ericus Emberni. Han förordnades 1586. Sedan 1851 har Häggum, haft följande kyrkoherdar: Anders Johansson, 1851-1880 Per Otto Landén 1881-1886, Karl Gustaf Sandberg 1887-1897, Karl August Hellgren 1897-1909, samt Lars Johan Paulinus (Paul) Nilsson 1909-1/5 1922. Denne flyttade till Sjogerstad och övertog det sammanslagna pastoratet, blev emeritus 1946, död 1951. Paul Nilsson var tillika regementspastor, hovpredikant, blev vida känd som psalmdiktare och författare, och har gjort en bestående insats för sångens höjande.

VI.

Häggums kyrka byggdes 1864, på samma plats där tidigare en äldre kyrka låg. Den nya kyrkan har torn med hög korsprydd spira. I tornet finns två klockor. Den större är från 1400-talet med minusk1e-inskrift ”Enligt sägnen har den varit utsatt för jättekast”. Den mindre är gjuten i Skara 1757 av Styck- och Klockgjutare Billsten. Å östra gaveln är utbyggd en sakristia. Kyrkan har sedan 1872 en altartavla som föreställer Kristus med Maria och Johannes, skänkt av dåvarande Anders Johansson. Målningen är utförd av 0 Ljungström. I kyrkan finnes fyra ljuskronor, av vilka två äro antika och betinga stora värden, en av mässing från 1600-talet.Den andra kristallkrona i empirisk stil från 1700f-talet. Från den gamla kyrkan har överförts en vacker dopfunt med rankornering från 1200-talet, samt predikstol och epitafium. De sistnämnda har på bekostnad av Nat. Wihlsson och David Hagelen, konserverats år 1953 av konservator 0. Hellström. I vapenhuset förvaras gamla gravhällar. Elektrisk värme år införd i kyrkan.

På kyrkogården, som är omhägnad av en bred stenmur har flera adliga ätter från säteriernq fått sitt vilorum. Intill kyrkogården ligger ett sockenmagasin från 1700-talet äldsta byggnaden i Häggum. Den nedre våningen tjänade som bårhus och den övre som magasin. År 1794 uppgavs dess styrka till 150 skäppor korn och Havre. Socknens gmla prästgård var belägen strax utanför kyrkobalken i väster och tjänstgjorde till 1881, då en ny prästgård byggdes på en vacker tomt ett stycke från kyrkan. År 1922 upphörde den att vara kyrkoherdebostad i samband med pastoratets indragning.

Det kyrkliga intresset i Häggum har visat sig icke blott genom kyrkobesök utan även i villighet att genom stora uppoffringar hålla kyrkan i värdigt skick. Helgedomen är uppskattad och högt värderad.

Prästen är en gärna sedd gäst i hemmen. Vid sidan av lagstadgat kyrkligt arbete finnes kyrkokör, ansluten till Västergötlands Körförbund, syförening och kyrkobrödrakår. Kyrkovärdar äro (1953) Erik Thorell och Birger Bjerke Tollestorp.

I början av 1850-talet nåddes bygden av frikyrklig verksamhet då predikanter från Jönköpings missionsförening började predika. År 1878 byggdes Häggums missionshus. De frikyrkliga numera även baptister och pingstvänner uppgår till 50 personer. Verksamheten omfattar även söndagsskola och arbete med juniorer. Ordförande i missionsförsamling är Ernst Andersson, Backen. Ett gott samförstånd råder mellan kyrkliga och frikyrkliga.

Skolväsendet

Från slutet av 1700-talet förekom barnaundervisning, som meddelades av klockaren i hans stuga. Denna var bygd på kyrkans åkerlycka. Sockenbetjänter var förenade i klockarens person vilken av sockenmännen avlönades genom säd- och matskott vartill kom någon liten hjälp av kyrkans medel. Av ”Byn” erhöll han två små täppor samt 10 stackar höslag i byemännens samfällda äng. För lindrigt arrende brukade han en åkerlycka tillhörig kyrkan.

Efter skolstadgans tillkomst 1842, byggdes ett skolhus å dåvarande klockarjorden. Men på grund av laga skifte flyttades skolhuset till ny tomt 1859~1860. Ombyggnaden och flyttningen drog en kostnad av 800 riksdaler. Skolhuset kom nu att innehålla lärosal samt lärarbostad om två små rum och kök. Barnen fick sitta i långbänkar. Undervisningen pågick här till 1908, då nytt skolhus uppfördes. Den gamla skolan såldes och är i privat ägo.

Det nya skolhuset fick ett centralt läge å Bosgården. Skiss och planritning uppgjordes av dåvarande folkskolläraren Ernst Johansson och stort intresse i frågan nedlades av församlingens kyrkoherde K. A. Hellgren. Byggnaden uppfördes i timmer och innehöll skolsal med kapprum, samt lärarebostad, tre rum kök och hall i bottenplanet. Den kontanta kostnaden stannade vid 1400 kr. tack vare att alla körslor grävnings- och planeringsarbeten utfördes genom sockendagsverken. Denna dagsverksskyldighet fortgick i Häggum ända inpå 1920 talet. Präst och skolärare befriade från skyldighet. Byggnaden fick en vacker exteriör och ansågs vid denna tid fylla kravet för en modern folkskola

Den år 1890 byggda småskola ligger inom nuvarande folkskolans tomt. Tidigare var från år 1879 småskolan inrymd i hyrd lokal å Bosgården.

Varannandagsläsning pågick i Häggum till 1918, då vardagsläsning enligt B2-formen infördes. Fortsättningskola förekom innan den blev obligatorisk och omfattades med stort intresse. Församlingen och skolrådet har alltid visat stort nit för skolan och förtroende för dess lärare.

Häggums första ordinarie folkskollärare var Henrik Andersson 1847-1864, C.F.Embring 1865-1870, P.A.Wahlstrand 1870-1902, J.F. Rydner 1902-1906, Ernst Johansson 1906-1921, Hjälmar Pettersson 1922-1924, Karl Ström 1925-1928, Gunvald Hallinder. 1928-1929, B.Sandström 193o-32, Petrus Bothzén 1933-1944, Anders Siljedahl 1945- . Lärarinnor har varit Anna Pettersson 1878-1880, Maria Sahlstedt 1881-1921, Maria Larsson 1922-.

År 1952 blev för Häggum ett märkesår, då kommunen uppgick i Skultorps storkommun, vilken dessutom omfattar Rådene, Sjogerstad, Hagelberg och Norra Kyrketorp. Här liksom annorstädes mottogs kommunsammanslagningen ingalunda av någon entusiasm, då man förlorade också det kommunala självstyret som bestått under 90 år. Den lilla socknen hade på ett tillfredsställande sätt löst sina angelägenheter. Som förtroendeuppdrag utan nämnvärd ersättning hade de valda ledamöterna sina åligganden. Lokalpatriotismen och hembygdskänslan kunde också växa sig starkare i den egna lilla kommunen än i en stor.

Sedan kommunallagarnas tillkomst har följande personer innehaft ordförandeskapet i kommunalnämnd och stämma: Ander Larsson, Håkanuddsgården 1863-1866, folkskollärare J.F.Embring 1867-1869, Fred.Larsson Korsgården 1870-1874, Anders Dahlberg Toragården 1874-1901, dennes son Alfred Dahlberg 1902-1921, Nathanael Wihlsson,Tollestorp 1922-1931, Johan Larsson Bränneberg 1932-1949, och Evald Johanssn Pukabo 1950-1951. Bland andra bemärkta kommunalmän må nämnas Johannes Larsson Bosgården, död 1867, dennes son J.W.Johasson, död 1922, samt Karl Johansson Backgården död 1952 W vilka genom stora insatser i kommunens förtjäna ett namn i Häggums sockenbeskrivning.

Socknens läge och klimatiska förhållanden har medfört folkhälsa och genom ett sunt levnadssätt har här växt upp ett friskt släkte. Mången har uppnått 90-100 år. Befolkningen är synnerligen arbetsam och skötsam. Den har följt med i näringslivets utveckling och förvärvat sig en välbärgad ställning. Nykterhet utan organisation har sedan en mansålder tillbaka varit särskilt utmärkande. Frikyrkligheten har även satt sin prägel på. Folklivet. Häggumsborna är glada och sällskapliga. Familje- och högtidsfester firas i hemmen under glad stämning i förening med allvar. Allsång och musik, ofta med religiöst inslag har en given plats vid dessa tillfällen. Ungdomen förtjänar ett vackert vitsord. En stark hembygdskänsla finnes. Många familjer har gamla anor i Häggum och mången häggumsbo i förskingringen har visat kärlek till sin barndoms bygd.

”Släktenas rad räcker oss handen” och knyter ett band mellan forntid, nutid och framtid. Arvet förpliktar.

Denna sockenbeskrivning torde vara skriven 1953. P. Ernst Johansson var som framgår i denna sockenbeskrivning och i andra artiklar på Hembygdsföreningens hemsida Folkskollärare i Häggum 1906-1921. Se särskilt Häggums skolhistoria. Han flyttade från Häggum till Stora Levene.

Utgiven av Häggum Hembygdsförening

Vid Häggums Hembygdsförenings 50-årsjubileum presenteras denna beskrivning över Häggums socken 2004. Tidigare har två sockenbeskrivningar publicerats, 1794 av Mg:r Thure Ljunggren och i början av 1950-talet av folkskollärare Ernst Johansson samt förteckningar över bebyggelsen i Häggum i slutet på 1800-talet av Natanael Wilsson. Avsikten är att beskriva Hembygdsföreningens verksamhetsområde som utgörs av Häggums församling som i princip omfattar det som fram till 1951 var Häggums kommun.

Häggum är beläget i Skövde kommun, Västra Götalands län. Skövde Tingsrätt. Häggums församling, Norra Kyrketorps kyrkliga samfällighet i Skara Stift.

Geografi och Natur

Häggum domineras av de Västgötska platåbergen och vilar på Sydbillingens, Myggeberget/ Tovabergets och Brunnshemsbergets östliga sluttningar med utsikt över norra delen av Falbygden med Borgundaberget, Plantaberget, Varvsberget, Gerumsberget, Ålleberg och Mösseberg i fonden och blånande Hökensås längst bort i öster. Vilka berg man ser beror förstås på var man befinner sig, höjden över havet varierar från 180 till 290 m.ö.h. Dess utbredning utgörs av de koordinatsatta bebyggelser som Hembygdsföreningen har inventerat i söder Bäckagården x6466071, i norr Våtemossen x6471099, i väster Tovatorps ägor y137400 i öster Tångabacken y1379225 centrum i socknen är beläget 58.43 grader nord 13.43 grader öst.

I den fysiska riksplaneringen är delar av Häggum upptagna som riksintresse för natur- och kulturvård och för det rörliga friluftslivet. 

Växtligheten domineras på bergens platåer och sluttningar i huvudsak av barrskog som på sluttningar övergår i blandskog med rika inslag av ädellövträd. I synnerhet på våren framträder häggen som troligen givit Häggum dess namn förledet hägg- och slutledet -um som betyder hem alltså häggens hem. De vilt växande körsbärsträden är också ett markant inslag i synnerhet vid blomningen på våren. Den rika växtligheten på sluttningarna är likartad den som finns vid alla platåbergen. Dokumenterade är Torrbackarna vid Höberg ¹ (egentligen Pukabo öster om Höbergs backar och omedelbart söder om Ranstadsverkets industriområde) beskrivs som de finaste torrbackarna i Skövde kommun med backsippa, smalbladig lungört, spåtistel, trollsmultron, blodnäva, brudbröd, kungsmynta och den sällsynta fältgentianan. Från kullens topp kan man se kyrktornen på kyrkorna i Häggum, Sjogerstad, Dala och Stenstorp.

I Naturreservatet Sydbillingens platå ingår Våtemossen. Gårans naturreservat omfattar delar av gårdarna Stora Gåran. 

Östra och södra delen av Häggum domineras av öppen åker- och betesmark liksom efter vägen mot Bolum. Men skogen återtar varje dag nya marker främst genom igenväxning av ängar, hagar och betesmarker till följd av minskat behov betesmarker för husdjur.

Efterbearbetningen vid Ranstadsverket är avslutat och för närvarande pågår uppföljning i form av provtagning och analys av vatten både i flöden och i grundvatten. Driften vid Ranstadsverket har inneburit nya inslag i landskapsbilden. En ny ås av rester vid dagbrottet sträcker sig i SV-NÖ och Ö-V riktning och en ny skogsbeklädd kulle som täcker avfallstippen vid Höbergs backar/Blacke. Dagbrottet har förvandlats till en ny sjö Tranebärssjön i vilken ett rikt fågelliv håller på att etablera sig. Vid avfallstippen omformas de olika sjöar som hade med reningen av industriavloppsvatten att göra till yttrligare en ny sjö Blackesjön.

Bebyggelse och Befolkning

Bebyggelsen utgörs i huvudsak av traditionell gårdsbebyggelse och en del villor. Äldre mangårsbyggnader, även från 1800-talet, är i dag moderna bostäder som avstyckats antingen i samband med AB Atomenergis förvärv av gårdar för att bygga Ranstadsverket eller avstyckningar i samband med sammanläggning av jordbruksfastigheter. Ett antal fritidsfastigheter finns också som tidigare varit mindre gårdar. År 2000 dokumenterade Häggums Hembygdsförening ² delar av bebyggelsen bl.a. samtliga bostads- och fritidshus. I allt fler gårdsmiljöer finns ladugårdar som inte används i jordbruksdrift längre och i stället har tillkommit stallbyggnader för det ökande antalet hästar i bygden.

Dominerande inslag i bygdens bebyggelse är fortfarande uranverket, i dag Ranstad Industricentrum, även om det 60 m höga silotornet revs redan i början på 1990-talet. Som ett tecken på ännu nyare teknik står på silotornets plats i dag en 60 m hög 3G mast för mobil kommunikation.

Folkmängden var den 31 december 2003 ³, 214 invånare, 112 m 102 kv. Av befolkningen är 17 ålderspensionärer, 14 personer över 20 år som är födda i Häggum bor fortfarande kvar, 10 personer som är födda i Häggum har flyttat åter efter att kortare eller längre tid bott på annan ort. 18 personer har bott mer än 50 år i följd i Häggum. Äldsta invånaren är Ingegerd Olsbo 93 år yngst är Simon Ekengren och Karl Schönborg födda 2004. Därmed sagt att befolkningen dels är ungdomlig dels att det i takt med jordbrukets rationalisering och därmed tillgång på bostäder i fin miljö skett en stor inflyttning.

Arbetstillfällen finns inte många i Häggum utan i stort sett alla är hänvisade till pendling till närliggande tätorter. Antalet arbetslösa boende i Häggum har varit ett fåtal. Den samlade kompetensen är imponerande när en grov sammanställning görs av yrke och arbetsuppgifter. Administratörer i privat och offentlig förvaltning, Affärsbiträde, Arrendator, Banktjänsteman, Bygg- o anläggning arbetare och tjänstemän, Butiksägare, Dagbarnvårdare, Datakonsult, Civilanställda och officerare inom försvarsmakten, Chaufför lastbil och buss, Chefredaktör, Direktör, Entrepenör, Elektriker, Fångvårdare, Försäkringshandläggare, Grävmaskinist, Hushållslärare, Husfru, Industriarbetare och tjänstemän, Ingenjör, Jurist, Jordbrukare, Kantor, Kock, Kontorist, Lagerarbetare, Lärare i förskola, grundskola och komvux, Lokalvårdare, Läkarsekreterare, Miljöinspektör, Målare, Personlig assistent, Professor, Reparatör, Resebyråtjänsteman, Rörmokare, Servitör, Svetsare, Snickare, Sjuksköterska, Tandsköterska, Undersköterska, Verkstadsarbetare, Vårdanställd, Åklagare.

Den sammanlagda taxerade förvärvsinkomsten ⁴ utgör 29.549.300 kronor vilket innebär 190.640 kronor per person som avgivit deklaration. 

Näringsliv

Bygdens huvudsakliga näring är jord- och skogsbruk som är i snabb förändring. Från Ljunggrens sockenbeskrivning 1794 med jordbruk för självhushåll och överlevnad. Via E Johanssons 1950-tal där produktionen efter andra världskriget allt mer inriktades på att sälja produkterna, utöver det som behövdes för det egna hushållet. Till i dag då endast tre jordbruksenheter drivs av brukare som inte har annat arbete eller pension. Jordbruket kännetecknas i dag av stora enheter genom sammanslagningar och sidoarrenden samt av en hög mekaniseringsgrad. Havre, korn, rågvete är dominerande sädesslag i spannmålsodlingen men även råg, vete och oljeväxter odlas. Avkastningen på spannmål ligger runt 5.000 kg per hektar och vallskörden som i huvudsak tas som ensilage skördas två à tre gånger per år.

Jordbruksdriften i Häggum: ⁵
Företag med mer än 2 ha. åker; ägd åkermark 274 ha. arrenderad åkermark 302 ha. betesmark 155 ha. Brukningsform 4 helt ägda, 4 helt arrenderade och 10 delvis arrenderade. Medelareal per företag 31,5 ha som med ett ½ ha. överstiger medelarealen i Västra Götaland län.
Antal husdjur: 44 kor för mjölkproduktion, 98 kor för uppfödning kalvar, 200 kvigor tjurar och stutar och 187 kalvar under ett år. Baggar och tackor, 23 mer än ett år, 37 lamm 21 hästar och 8 höns. Svin finns ej.

Förändringar från 1999 för arealuppgifterna är försumbar däremot har förändringar skett när det gäller antalet husdjur. Antalet hästar är också högre än som redovisats på grund av många finns på fastigheter som inte ingår i Lantbruksregistret.

Egenföretagare finns ett antal inom följande näringsgrenar; affär/butik, elinstallation, grävmaskin- och entreprenad, bilreparationsverkstäder för både tyngre och lättare fordon och lastbilsåkeri.

Ranstad Industricentrum AB äger de byggnader och den mark som var AB Atomenergis uran-gruva och uranverk samt bedriver uthyrning ⁶ till följande företag och verksamheter:

• Ranstad Mineral AB arbetar med uranåtervinning ur restprodukter från tillverkning av kärnbränsle.
• Metal Work AB är ett verkstadsföretag.
• Henrik Östh Transport AB ett åkeriföretag.
• Sjöberg & Co AB samt Edwards Scandinavia AB tillverkar stämplar (Laser Stamp) baserat på ett eget patent samt impoterar och säljer en mängd produkter t ex fyrhjulingar, möbler, presentartiklar m m.
• Sydkraft Sakab AB lagrar miljöfarligt avfall en verksamhet som upphör under oktober månad 2004.
• Konvex lagrar köttmjöl, denna lagring tycks gå mot sitt slut.
• GK Pellets AB säljer bränslepellets.
• Ekopallkragen West AB tillverkar pallkragar i papp helt återvinningsbara.
• Stenstorps Bil & Motor arbetar med service av tunga fordon samt skrothantering.
• Häggums Offroaders hyr klubblokal.
• AB Svafo hyr kontor i anslutning till arbetet med återställning.
• Skanska hyr vissa ytor i anslutning till arbetet med återställningen.
• Häggums Hembygdsförening – arkiv.

Service

För dagligvaruhandel och övriga inköp är Häggumsborna hänvisade till närliggande serviceorter Stenstorp 7 km, Skultorp 9 km och Skövde 15 km.
Skolorganisationen innebär att barnen har skolskjuts till Skultorp för låg- och mellanstadiet och till Skövde för högstadie- och gymnasieutbildning. När det gäller gymnasieutbildning så föreligger fritt val och studier sker på ett flertal platser utöver Skövde. Förskola och fritidshem finns för barnen från Häggum i Skultorp och Skövde. När det gäller sjukvård är de flesta inskrivna vid vårdcentralerna i Stenstorp och Skövde, närmaste akutsjukhus Kärnsjukhuset i Skövde. Äldrevården tillgodoses genom hemsjukvård och service i hemmet och platser vid kommunens äldreboende och servicehus i Skultorp och Skövde.
Postadressen är 520 50 Stenstorp och postens service sker genom lantbrevbäring.
Kollektivtrafik; bussförbindelse ⁷ linje 310, två tidtabellagda turer per skoldag i vardera riktningen Häggum-Skövde. Samt med ”närtrafik” beställd resa två timmar före avresa tre turer per dag måndag-lördag i vardera riktningen Häggum-Skultorp.
De allmänna vägarna är samtliga belagda och i relativt god standard.

Kultur

Med hänsyn till den omfattning som kyrkohistorien haft i tidigare socken beskrivningar så inleds detta avsnitt med den kyrkliga organisationen. Häggum bildar egen församling inom Norra Kyrketorps kyrkliga samfällighet, för närvarande på så kallad dispens och inom en kort framtid sett i historiens ljus kommer säkert församlingen att tvångssammanläggas med annan församling i samfälligheten. Kyrkoherde är Kjell Knutas och komminister Mats Bengtsson.

Häggums kyrka är byggd 1864 på den plats där den gamla kyrkan var belägen. Häggums nya kyrka uppfördes av byggmästare Anders Pettersson Värsås. I tornet finns två klockor, den stora från 1400-talet och den lilla från 1757. Bland inventarier bör nämnas altartavlan föreställande Kristus på korset med Maria och Johannes målad av O Ljungström och skänkt 1872 till kyrkan av dåvarande kyrkoherden Anders Johansson. Vidare den vackra dopfunten i sandsten från 1200-talet med rankornering samt en äldre predikstol och ett epitafium från slutet av 1600-talet. Vid restaurering 1998 återställdes kyrkan till sin ursprungliga nyklassicistiska stil efter tre restaureringar och ombyggnader under 1900-talet. I vapenhuset finns gamla gravstenar uppställda den ena över hattmakare Anders Wahlberg död 1762 och den andra över Dannemannen Jacob Bengtsson. Prästgården och Tovatorp Stommen är avyttrade och i privat ägo därmed finns efter 1000 år ingen kyrklig jord i Häggum.

Församlingens verksamhet består av gudstjänster och samlingar för äldre och daglediga och det finns en kyrkokör och en barnkör i övrigt sker gemensam verksamhet för hela samfälligheten. Kyrkliga syföreningen anordnar varje höst auktion vars inkomster går till missionen och social verksamhet.

Häggums Missionsförsamling inom Svenska Alliansmission firade 2004 sitt 125-årsjubileum och under lika lång tid har söndagsskolan varit verksam. Församlingens ungdomsverksamhet sker i Häggums UV-scoutkår (Unga Viljor). Missionshuset byggdes 1878 och firade 2003, 125 år. Varje höst anordnas Skördefest/Missionsauktion vars inkomster går till församlingens verksamhet och mission. Söndagsskolan och UV-kåren har avslutningsfester på våren och före jul.

Föreningsliv och folkrörelse har under hela 1900-talet haft en stark ställning i Häggum. De föreningar som finns 2004 är: Häggums Bygdegårdsförening, Häggums centeravdelning, Häggums centerkvinnor, Häggums Hembygdsförening, Häggums Idrottsförening (vilande), Häggums kyrkokör, Häggums kyrkliga syförening och Häggums offroaders. 

Genom Häggums Bygdegårdsförening har bygden i den gamla folkskolan fått en ändamålsenlig samlingslokal, Bygdegården, där den stora salen är nyrenoverad 2004.

Återkommande arrangemang i Häggum, med respektive arrangör, som det vilar en tradition över är; 

• Julen dansas ut i januari – Häggums centerkvinnor.
• Bygdevandring 1 maj m.fl. tidpunkter – Häggums Hembygdsförening.
• Friluftsgudstjänst annadag Pingst – Häggums Missionsförsamling.
• Firande av Nationaldagen – Häggums hembygdsförening.
• Resning av och dans runt midsommarstången midsommarafton – Häggums Bygdegårdsförening.
• Friluftsgudstjänst söndagen efter midsommardagen – Häggums församling.
• Skördefest och Höstagille okt./nov. Häggums Hembygdsförening.
• Kyrkkaffe 1:a advent – Häggums centerkvinnor.

Häggumsbygdens historia sträcker sig 10.000 år tillbaka och bygden är och har varit rik på fornminnen från olika epoker. När Ranstadsverket byggdes godkände riksantikvarieämbetet att fornminnen inom det blivande industriområdet fick undersökas och tas bort ⁸. Därmed försvann hälften av samtliga fornlämningar i Häggum. Kompletterade inventering i samband med utgivande av den nya ekonomiska kartan har kompletterat bilden med några tidigare ej kända fornminnen. 2004 sker en ny inventering av fornminnen- och kulturlämningar i skogsmark vilket innebär att den torpinventering som Hembygdsföreningen gjort och dokumenterat bl.a. i olika vandringsleder i framtiden kommer att återfinnas i ett nationellt register. Hembygdsföreningen försöker levandegöra vårt kulturarv och det står till förfogande dels i vårt arkiv som finns i Ranstadsverkets arkivlokaler dels på vår hemsida ⁹.

Av kulturhistoriskt intresse är också att bygatan i sin sträckning före laga skiftet 1855 är intakt i sin sträckning genom byn. Fem gårdar ligger där kvar på sin ursprungliga plats. På Häggums tå har den sista av socknens ryggåsstugor ”Emmes stûva” bevarats genom Hembygds-föreningens försorg. 

Slutord

Thure Ljunggren beklagar i sockenbeskrivning sockenborna och betecknar ”deras tröghet att gå från fädernas bruk även uti saker av vilka de se den påtagligaste nytta” som osed. Läget är i dag ett helt annat all tillgänglig modern teknik används både i näringsverksamhet och i hem, vissa kan tycka att det går för fort även i nutid men så har det säkert varit under alla dessa 210 år.

Som osed betraktar han också sockenbornas ”ärvda hat till Adel och Herrar, dem de i allmänhet kalla Knappa Karlar”. Något av detta finns nog djupt rotat i bygden. Inför den samlade kompetens som Häggumsborna i dag besitter har både exploatörer och andra som velat påverka vår bygd fått erfara hur starkt försvaret är för vår bygd och de värden denna står för.

Med denna sockenbeskrivning vill Hembygdsföreningen knyta ihop historien såsom vi har den dokumenterad i en period på över 200 år. Vi hoppas därmed bidra till kunskap om den rika historien i vår bygd och om villkoren för dem som där levt och verkat.